QUOTE(Erik_G @ Oct 23 2007, 12:06 )

QUOTE(Maverick @ Oct 23 2007, 11:16 )

Vilket är smartast att låta kroppen lyfta vingarn eller att låta vingrna släp upp resten.....
Tja, det borde ju bara att låta kroppen lyfta så mycket av sig själv som möjligt, för då behöver man ju inga vingar, vilket förstås är den faktor som gör flygande vingar intressanta, eftersom man där har plockat bort allt luftmotståndsgenererande som inte bidrar till funktionen flygning. Att flygande vingar sedan har andra problem är ju en helt annan fråga.
/E
Flygande vingar har också hållfasthetsmässigt fördelar, särskillt över långa pilvingar.
Ett konventionellt flygplan kan (förenklat) ur hållfasthetssynpunkt, jämföras med
en planka som bärs upp av två stycken pallbockar (vingarna som genererar lyftkraft)
och där man placerar en vikt mitt emellan pallbockarna (flygplanskroppen).
En flygande vinge blir som om man lägger en planka på ett plant underlag,
och fördelar vikten över hela plankan.
I det senare fallet, så kan plankan självfallet göras tunnare för samma längd
av den enkla anledningen att lyftkraften och massan är fördelade över hela flygplanet,
istället för att producera lyftkraft ute på vingarna och ha massan i flygplanskroppen.
Att moderna passagerarflygplan har sina motorer under vingarna beror
(åtminstone delvis) av samma skäl.
På samma sätt behöver en vinge med mindre spännvidd (t.ex. en deltavinge)
inte vara lika massivt byggt som en lång vinge (t.ex. en rak vinge).
På en deltavinge eller en rak vinge kan dessutom de bärande balkarna i vingarna gå rakt från vingspets till vingspets,
vilket inte är möjligt i en pilvinge, utan där får man en massa krångliga övergångar
mellan de båda vingarna och/eller flygplanskroppen.