Dags för Osprey att gå med i Irakkriget. Time har skrivit en artikel om V-22:an där de berättar lite om dess historia och tar upp massa negativa saker om hybriden.

Personligen visste jag inte att den ska tjänstgöra som Attackplan/helikopter inom marinen. Stämmer det verkligen?

Trodde alltid det var ren transporthelikopter/flygplan. Men tydligen hade de planer på att montera en kanon i nosen som nu dock är uppskjuten tills vidare på grund av vikten och kostnaden.

Vad tycker folk här inte om det hela?

Jag anser att det är en väg vi måste gå. Osprey är ett stort steg från helikoptern och att då jämföra den med taktik från Vietnam faller för iaf mig utanför praktiskt intresse. Dels för den tekniska skillnaden och dels för att taktik och allmänt uppträdande inte är lika och ida gynnar V-22

Den kan inte autorotera, något som många påpekade från början. Skall man vara ärlig så är Cobra och AH-64 ruskigt dåliga på det med på grund av sina stubvingar. Jag har haft det tvivelaktiga nöjet att få pröva en simulerad autorotation i AH-64 och tja...det finns en anledning till att stolarna och maskinen skall absorbera smällar och bevisligen gör det. Såg inte om man i artikeln tog upp VRS (Vortex Ring State) som också har sagts vara en akilleshäl. Detta har trots uppgifter på motatsen testats, med sjunkhastigheter ned till 700m per sekund (Full VRS på V-22 uppstår vid runt 660-670m/s). Maskinen har blagts med samma sjunkmaximum som övriga rotarywing maskiner inom amerikanska försvarsmakten: 244m/s ( så länge den tuffar fram i hastigheter under 40 knop).

Maskinen är en transportmaskin för USMC och en SF-transportmaskin/CSAR maskin för AFSOC. Att ha fixerad beävpning på den är inte planerat eller intelligent. Vad gäller ett torn under nosen så finns det på ritbordet men tveksamt om det går vidare, iaf inte på en ren transportversion.


Införandet av Osprey har visat på vissa taktiska problem, nämligen eskort. Som det är nu utgörs eskorten av trupptransporter med Frogs (Sea Knight) och Stallions av Whiskey Cobras. Dessa har inte en chans att hänga med varken i höjd eller hastighet så man testar nu olika alternativ. Ett projekt som gås igenom är att att bygga om några Bell 609or till gunships, men det troliga är att eskorten på långa uppdrag kommer skötas av spetsnos.


Jag tror att risken är relativt stor att någon Osprey kommer gå förlorad i Irak, även om situationen nu lugnat ned sig lite (betoning på lite) rent hotmässigt. Det är då den egentliga skärselden kommer för systemet. Tror dock att USMC kommer använda den för vissa specifika roller, vilket i sin tur troligen kommer leda till en taktikväxling bland fi. Det senare kommer ge de helikopterutrustade enheterna i området en lite trevligare vardag, förhoppningsvis.

Intressant att V-22 nu efter vad kan det vara, 20-30 års utveckling (om man inkluderar experimentmaskinen från 80-talet) äntligen tas i bruk.



Var innebär VRS?



Därför att? Vad menar du med fixerad? Miniguns i fönster och dörrar a'la MH-60 eller vingmonterade fasta installationer?



Kan du utveckla detta lite (nu börjar det bli intressant). Vilka roller anses specifikt intressanta för V-22an? Varför kommer detta påverka taktiken hos fi?
Som jag ser det så är V-22an snabbare än en helikopter och den tar mer last, men dock minst lika sårbar som en hkp vid landning eller, om man tänker sig, understöd vid markoperationer, eftersom den då kommer befinna sig lågt och röra sig långsamt, eller har jag fel?
Dock kommer ju, på grund av den ökade hastigheten, tiden från lift off till insats bli kortare, vilket kanske försvårar en del för fienden.

/E

Aerodynamik mumbo jumbo. En helikopter som på grund av ett visst sjunk, en tillräckligt låg hastighet och ett tillräckligt högt kraftuttag återanvänder luften då den sjunker ned genom sitt eget downwash. Detta leder till att bladen stallar och en nedåtgående hisseffekt påbörjas.






Lite luddigt uttryckt av mig. Jag tyckte att man antydde på någon plats att det funderades på en fast ksp riktad i färdriktningen ala WWII. Beväpning på Osprey är rätt komplicerat och just nu är det en ksp på rampen som gäller, om någon.

Läste något fånig i artikeln om att en trupptransport hkp utan framåtskjutande helikopter var inget att ha. Det fungerar alldeles utmärkt. Den i praktiken enda nation som nyttjar framåtskjutande beväpning kontinuerligt på tp-helikoptrar har det inte gått så bra för alls. Har varit inne på det tidigare men en transportmaskin är en transportmaskin.








Lite kan jag gå in på det, men vissa saker väljer jag att hoppa över. Du får se till att masa dig ner på en föreläsning

Runt 60%-80% (självklart flytande) av alla luftrörelser med hkp i Irak är skytteltrafik (a->b) med 6-20 soldater i lasten. Den taktiska friheten här är begränsad då tunga maskiner, med inräknad taktiskt korrekt start och landning, säkerhetsmarginal i soppa osv inte har mycket att spela på. Var truppkoncentrationerna är vet fi (A och B och alternativ till dessa) och nu också bra medel för att slå på högre höjd (MANPADS). Ett flertal tunga försluster har skett på dessa transporter och då är inte endast de i helikoptrar offer, utan de som kommer rullande som insatsstyrka markvägen. Detta är inga fantasifoster av mig själv utan konkreta fakta att överfall på helikoptrar ofta är integrerade för att få maximal verkan. Det involverar ofta IEDer på vägar som leder in till överfallsområdet, prickskyttar samt minerade eller bevakade tänkbara landningsplatser för SAR/Förstärkningar.

Om man kan flyga över detta hot och komma fram snabbare med fler gubbar ombord minskar det frekvensen av ordinarie helikoptrars nyttjande för samma uppgift..

till exempel.......helge.

Från Tanknet (idag) - http://63.99.108.76/forums/index.php?s=&am...st&p=499039






Jag skulle snarare vilja påstå att V-22:an tar mindre last än motsvarande hkp.
V-22 är lika stor som en Super Stallion eller en Chinook och ligger effektmässigt mellan Chinook och Super Stallion.
Förmågan att ta inre och yttre last är dock markant lägre än hos dessa två hkp.

Sedan har jag fått uppfattningen att V-22:an inte kan landa på lika hög höjd som många hkp,
att downwash är kraftigare (vilket gör det svårt att använda den för SAR i öken, vid snötäkt mark och över vatten)
unt so weiter, men det där kan säkerligen Danne bättre.

Hur som helst så är det inte helt enkelt att reda ut hur det verkligen förhåller sig.
Osprey-maffian verkar t.ex. helt ignorera att V-22:an faktiskt är större än de Sea Knight som de var tänkta att ersätta,
medan anti-Osprey-maffian verkar leva kvar i de begränsningar som farkosten hade tidigare under utvecklingsprocessen.

Aha, då förstår jag. Låter klart obra..


Ja, beväpning på hkp har ju diskuterats flitigt i en annan tråd. Jag ser ju klart och tydligt problemen med miniguns genom sidofönstren på en MV-22. Det är ju mycket maskin och propeller som kan komma ivägen för en sådan röjsåg. Ska man lägga in skottfältsbegränsning är det ju i stort sett bara akterut man kan skjuta, vilket naturligtvis medför att en akterplacerad ksp, som du säger, är det som gäller. Samt då en ev fjärrstyrd anordning i nospartiet för främre täckning.




Det var en bra sammanfattning, har full förståelse för att vi inte går in på detaljer här. Jag anser mig härmed inbjuden till en föreläsning

/E

Ok, jag levde i villfarelsen att V-22 tog mer last, längre och snabbare än just Super Stallion.

Att kärran är storleksmässigt större än de flesta helikoptrar är ju inte så konstigt, eftersom vingar och motorgondoler tar plats, men man kan ju packa ihop maskinen rätt bra för att få ett ganska kompakt paket ombord på fartyg mm.

/E

Den artikeln är ju ganska kritisk och det fiins säkert andra som kan ge en mer positiv syn på Osprey. Men vad som chockade mig var uppgiften att USMC är ensamma om att finansiera hela projektet och att det tar 70% av deras inköpsbudget. Om det stämmer så låter det som en ganska stor gökunge.

Jag har hört att idén kommer från ambassaddramat i Teheran och det katastrofala försöket att frita gisslan med kraschade helikoptrar som följd. Man insåg då att man saknade en farkost att genomföra den räddningen som hade både bra räckvidd och kunde landa på en liten yta. Jag tror att det gjordes försök att sätta bromsraketer på en Herkules för att landa på en idrottsstadion i Teheran.

Och det gör brukaren också som har beställt en studie gällande ett 360gradersvapen.

Jag tror att Super Stallion har större räckvidd vid alla laster
Dock så är den (Super Stallion) självfallet långsammare med inre last.
Å det tredje så är den trängre V-22:an mindre invändigt och tvingas därmed välja yttre last tidigare.

Ang storlek så är
- Chinook 30,18x18,29m (552kvm) i utfällt skick.
- Super Stallion är 30,18x24,08m (726kvm)
- V-22 är 17,47x25,78m (450kvm)

I hopfällt skick är:
- Chinook 15,54x3,78m (58,74kvm)
- Super Stallion är 18,44x8,35m (153,97)
- V-22 är 19,2x5,66m (108,67kvm)

Som synes så är alltså Chinooken den hkp som går att "vika ihop" mest (arean minskar med 91%)
och V-22:an sämst (76% areaminskning)

Men i fallet Chinook så talar vi ju om en flygfarkost som i hopfällt skick inte är mycket mer än ett lastrum och en cockpit.
Allt annat befinner sig i princip ovanför eller under dessa två utrymmen.
OK, landningställen och tankarna(?) sticker ut en del, men inte mycket.
På V-22:an sticker stjärten ut bakom lastrummet medan motorgondolerna och landningställen sticker ut på sidan.

Chinook - Inte mycket som sticker ut där.
Osprey - Spretigare

Tillägg: BAe systems offers gun for V-22 tiltrotor

Lite OT iofs, men ja. Prototypen med raketerna landade lyckat under försök. När den skulle visas upp för de högre hönsen så blev timingen inte så bra, och planet stannade mer eller mindre innan hjulen hade tagit i backen. Sättningen blev såpass hård att styrbord vinge kollapsade vid roten, sprutade bränsle över rakterna och det hela blev en snitsig pyroteknisk uppvisning. Med prototypen förstörd lades uppdraget ned.

C130 raketlandar

Vi får se hur det blir med där ksp-tornet. Även om det är stämplat och klart så måste det godkännas under OPEVAL (operational evaluation) och av de jag pratat med och läst deras tankar på papper så finns det mycket där som måste bevisas för att USMC skall flyga med den operativt. Dock måste delen med beväpning lösas och de flesta är nog överens om att det kommer bli en kompromiss då maskinen inte gillar ksp.
USMC är långt inne på 12.7mm maffians sida (angående ksp på hkp, som vi haft uppe tidigare) och att endast ha en 7,62a svider mer än vad man kan tro. en M-134 kommer inte att lösa det tillfredställande. Det största molnet är tornet i sig självt. Det är INTE det första operativa dylika tornet på en amerikansk helikopter och det fungerade inget vidare på den förra. Den är oanvändbar under vissa kritiska moment under en operation och sedan är det det där med en fjärrstyrd extrem höghastighetskulspruta i närheten av egen trupp. Vikten av att ha ett högt SA värde där är tämligen avgörande och rumsuppfattning är något som brukar falla undan när kulor slår igenom aluminium/komposit.


Nu kommer Osprey hamna i Al Anbar provinsen, som är ett vidsträckt och relativt glest befolkat område i västra Irak. Statistiskt sett relativt förskonat från helikopternedskjutningar men lite överrepresenterat vad gäller CFIT/SD relaterade incidenter. Osprey passar in perfekt där då den kan nå alla hörnen på runt 30 minuter och kan nyttja sin flygplansakustiska profil. Me detta menar jag att inte höras förrän den börjar sin transformationsfas till hkp, något som fått SF att klappa händer. Räder mot misstänkta tillhåll har ofta fått begränsad verkan då de tunga hkper som nyttjats har haft svårt att terrängmaska sig under inflygningen.

Det är svårt att inte se det kommande året eller så som en enda lång judgement day för Osprey. Det är en sak att förutspå förluster, för det har redan befälhavaren för styrkan redan gjort, till medias ramaskri. Det är en helt annan sak att stå upp för den storm som följer och där har systemet ett stoooooort minuskonto. Om Osprey hade varit ett arméprojekt hade det nu varit dött då det faller exakt under skomakarens kriterie för att ha dödats på momangen då han tillträdde (Comanche osv). Dock anser USMC att Osprey är f-r-a-m-t-i-d-e-n och därmed så vital att come what may , den skall funka.

Nu kanske jag har missat någon teknisk detalj här, men behöver en Osprey kunna autorotera? Är det inte meningen att den ska kunna glidflyga som ett flygplan vid motorbortfall?

Om jag inte är helt vilsen, ligger väl bekymrat med autorotation när en Osprey tiltat rotorerna/propellrarna uppåt, då "lyftkraften" inte längre kommer från vingarna utan rotorerna. Motorbortfall här borde omöjliggöra glidflygning om den inte är väääldigt högt upp i luften. Och jag har en känsla av att diverse elakingar nere på marken väntar med att skjuta tills dess att mackapären saktat in, och ska landa.

Såg lite filmklipp, och tiltningen går snabbt, även om detta var under otimala förhållanden på ett flygfält. Ska bli spännande att se hur den presterar.



/Edit: Nämnas skall - detta är mer ett idébollande än ett svar.

Osprey har ett glidtal på runt 4,5 till 1, vilket gör att den hamnar i klass med rymdfärjan (4 till 1). Det är väl ingen klubb för aspirerande segelflygplan direkt

Om någon är intresserad av mer detaljer om V-22 finns det här: En bit ner på denna sida

Hur är det med driftsäkerheten med Ospreyen? Har för mig att den har ett ganska uselt rykte och inte är fullt så populär hos mainkåren, diverse olyckor och annat.

Den kan inte autorotera som en helikopter och den glidflyger som en tegelsten.....kan inte vara kul i nödsituationer

Hela projektet stoppades och granskades/omkonstruerades under 18 månader för att åter ta till luften i maj 2002. Sådant går inte att genomföra utan att bränna förtroendekapital i massor. Paralellt med flygprovningarna har därför ett program riktat mot infanteridelen av USMC genomförts och på senare tid har maskiner turnerat både öst och västkusten där soldaterna dels fått diskutera och peta på maskinerna dels frått tuffa runt inuti dem.

Kommer en viss förtroendekris finnas kvar hos många? Mycket troligt sådant försvinner inte helt med annat än påtaglig erfarenhet och tid.

Dock hör man mycket från andra sidan med. De två tunga helikoptrarna man nyttjar nu, 46an och 53an, går på knäskålarna. Tidigare av högt flygtidsuttag utdömda 53or har hämtats tillbaka från flygplanskyrkogårdar då de som är ia akiv tjänst passerat det stadiet för länge sedan. Ett flertal incidenter och olyckor som inträffat med dessa maskiner kan direkt tillskrivas utmattad materiel eller andra okända fenomen som tillkommer när en komplex maskin passerar en osynlig gräns som inget underhåll kan dra den tillbaka över. Det finns till och med dödsolyckor som inträffat till följd av att man försökt undgå incidenter som man utgått från kommer inträffa om man fullföljer enligt ordinarie nödåtgärd. Sedan har, om inte siffran stigit, 4 stycken Sea Knights fattat eld inom 3 minuter från start det senaste halvåret.

Sådant och andra händelser har en tendens att få trupp att titta sig omkring när de går in i en maskin. Att göra det i en krigszon gör det hela inte trevligare.

Detta "fenomen" är något som berör HELA förenta staternas försvarsmakt, materielen börjar falla isär med en kommande tsunami i kostnader och logistiskt kaos. Skillnaden är att när en Bradley bryter ihop kan oftast truppen inuti svära och ta sig ur den. När en CH-53E packar ihop finns det många därinne som inte kommer gå mer alls.

Låter illa det där, går det att tillskriva att ockupationen av Irak drar iväg pengamässigt? Pengar som egentligen skulle gått till att rusta upp och anskaffa nytt försvinner i ett svart hål i Irak.

Såg en dokumentär förra året om den materiella standarden bland trupperna i Irak, den var ganska skrämmande i synnerhet gällande splitterskyddade fordon och personlig utrustning. Det var nationalguard trupper och om det även börjar se risigt ut för marinkåren och andra "front line" styrkor verkar det bli en enorm ekonomisk baksmälla som dessutom kostar människoliv!

Detta är väl inte direkt en nyhet och heller inte särskilt överraskande?

Utöver tungt nyttjande så leder också det utökade behovet att maskiner används till saker som de inte är införskaffade för. CH-53Es huvudsyfte inom USMC är att transportera materiel, inte trupp, soldaterna skall åka CH-46. Nu är det inte så, utan den tjänstgör lika mycket som trupptransport och timmarna tickar iväg ännu snabbare.

Var inte hela tanken med V-22 Osprey för USMC att man ska kunna genomföra "Over the horizon assault" något som man har svårt med i dag på grund av Hkp:s begränsningar. Eller har jag fått allt om bakfoten som vanligt?

Nej, du har bollen framför foten, rätt. Det är där den heliga ko stämpeln är förankrad: Systemet som skall förändra hela Marinkåren upppträdandesätt gällande distans och hastighet.

Det jag fick indunkat i mig när jag var där och när jag träffat folk kring projektet senare är just detta och det upprepas i böecker,tidningar och andra media.

Exempel:

"Om vi begränsar oss till operativa räckvidden (radien) hos en Frog (CH-46) på 140km så kan en skvadron med MV-22 (12st maskiner) flytta en bataljon med infanteri till insättningsplatsen på en fjärdedel av tiden och halva antalet resor. Med Frogs skulle det sluta på 82 resor och i runda slängar 12 timmar, versus då 41 resor / 3 timmar"

Nu är inte den operativa radien ännu helt satt med MV-22, men bör landa mellan 650-700 km.

Hur bra "hovering" (kom inte på något bra svenskt ord) egenskaper har fiskgjusen? För att landa massa folk på en specifik plats uti terrängen behöver dom väl ducka för träd och varann? Och snabbt bör det gå åxå om jag fattat saken rätt vid luftlandsättningar.

Hur skulle en landsättning av säg en battaljon se ut med understöd och flygskydd mm.?

Hovra och hovring heter det på svenska, hovringsegenskaper är nog det ord du söker?
Frågan får mig att fundera på hur V-22an egentligen fungerar i hkp-mod. Om jag förstått saken rätt så kan flygmaskinen flyga framåt och bakåt genom att man vrider motorgondolerna framåt och bakåt. Svänger antar jag att man gör genom att vrida gondolerna individuellt. Då till huvudfrågan, kan V-22 förflytta sig i sidled? Har man samma möjlighet som på en helikopter att variera bladens stigning under ett varv? Dvs, fungerar varje rotor/propeller fullt ut som en helikopterrotor?

/E

Youtube, med en del bra scener...bla sidsteppande Osprey och en fly by av 2*4 maskiner

Youtube, Uppvisning med finlir i hoverläge på slutklämmen



Youtube. Inget med manövrer i hoverläge att göra ,men ändå, allt går med lite höjd och vilja

Se där, den kan ju hovra (tack Erik) riktigt bra

LoL , är nog inte skoj för truppen i lastrummet på den sista filmen..... snygg roll

konstig mackapär det där, tycker inte riktigt flygplan ska kunna göra sån't och huvaliga hur de vrider hela vingen för att få plats istället för att fälla vingarna.
Jag e nog lite konservativt inställd till flygtyg

För att lägga till en sak till som jag bläddra upp i tidning här hemma är att MARSOC/mf ser en förmåga i V-22 som inte tidigare MEU har haft inom egen organisation.

Insättning av spaningstrupp genom HAHO/HALO, något som de (MEU alltså) tidigare enligt tidningen har haft hjälp av USN med deras C-2A [R]

Om man minskar stigningen på ena rotorn/propellern så borde V-22:an tippa åt det hållet och börja glida iväg sidlänges.

Ja, jag kom att tänka på det också efter jag hade postat.. men men..

På filmen från USS Bataan kan man se en Osprey som hovrar inför landning, på den kan man se hur själva rotordiskarna böjer sig något när den sidoförflyttar sig, så jag antar att man även har samma kontroll över rotordisken som på en helikopter.

/E

Vad sägs om att översätta för oss som inte har en aning vad du pratar om?

Funkar denna

Tack för att la tiden att skriva ut förkortningarna, hade tyvärr inte tiden själv.
Hatten av.

Frågan är ju varför de jämför V-22:an med den 40-50 år äldre CH-46:an.
Självfallet är en V-22:a bättre än en CH-46:a, precis som en F-22:a är bättre än en F-4:a,
eller en Strf9040 är bättre än en KP-bil.

Jag noterar också (om jag inte tolkat dig fel) att de jämför en skvadron V-22:or med en skvadron CH-46:or,
vilket också ter sig som oärligt, då V-22:an är en mycket större och dyrare kärra.
38% längre och 26% bredare i i hopfällt läge.

Det som vore mera intressant är att jämföra Xst V-22 med ett areamässigt jämförtbart antal
moderna helikoptrar och att göra denna jämförelse för olika typer av uppgifter på olika avstånd.
T.ex. Sikorsky S-92, LM US-101 (det är väl Lookheed-Martins logga de sätter på EH-101:an?) o.s.v.

Som det är nu är det som att jämföra 12st C-17 vs. 12st gamla utslitna C-130
vid insatser på gränsen till C-130:an maxräckvidd och därefter fastslå att:

Titta C-17 är uppenbarligen det bästa alternativet.

För att USMC har CH-46 i dagsläget, och de har beställt V-22 att ersätta 46an med V-22. Eftersom man inom USMC vet kapaciteten hos CH-46 blir den jämförelsen relevant. Man vill ju helt enkelt veta hur mycket bättre det blir med den nya kärran mot vad man har nu.

Men vi kan väl jämföra Merlin med Osprey och se vad vi får fram:



Alla siffror hämtade från boeings resp agusta-westlands hemsidor

Jag tolkar det som att man inte avser att ersätta några CH-53 Super Stallion med Ospreys.

Men det kanske ändå kan vara kul att ha med den i jämförelsen.

Ser inte poängen med en sådan jämförelse då CH-53 ersätts med en ny CH-53 inom USMC. Det finns en uppsjö moderna tunga och medeltunga helikoptrar som klassar CH-46 på flera punkter men valet gjordes att ta ett steg längre och in i tiltrotorvärlden. Allting annat hade blivit billigare, det vet vi och att lastvolymen hade blivit större med många andra helikoptrar vet vi också.

Det man lagt pengarna på är hastighet, bra eller dåligt får tiden avgöra. Rent historiskt har USMC alltid stuckit fram hakan vad gäller teknik och taktik och åkt på några snytingar men i betydligt större grad ändrat bilden vad gäller användning av flygstridskrafter. Det är ett jävligt kaxigt steg att ta och om det kommer visa sig att det funkar så är nog tiltrotorvärlden snart mycket större, då det ligger några projekt i pipen och försynt följer V-22s framryckning. DÄR finns det maskiner som går att jämföra CH-53 med.

Till exempel




Eller så går det åt helvete och då står USMC för sin största materiella kris någonsin.

Det går ju kardanaxlar mellan motorerna, så det går att flyga på en motor, kan get gå att ändra varvtalen på det olika rotorerna då?

Meningen är att rotorerna ska ha samma varvtal. Finns ingen anledning att ge dem olika varvtal, om man inte vill ha problem dvs.

Jag antar att du funderar på hur man skulle manövrera maskinen om en motor faller bort. Att man använder varvtalet till det. Men så fungerar det inte. Man ändrar stigningen på bladen och ökar på så sätt lyftkraften hos rotordisken. På samma sätt gör man på helikoptrar. Motorerna ska hålla samma varvtal hela tiden, vilket naturligtvis kräver olika mycket kraft från motorn beroende på hur mycket luft rotorn måste pressa ner.

/E

Om vi fortsätter vår jämförande verksamhet..
Någon oroade sig för att V-22 tar för stor plats. Här kommer en storleksjämförelse mellan en ihopfälld MV-22 och en ihopfälld EH-101.



Skala: 1px = 0,1m

Visst skiljer det, men inte jättemycket. I bredd tar de ungefär samma utrymme i anspråk, i höjd också som synes.

Jag hade skrivit fel ang EH-101´s passagerarkapacitet. Det finns säten för 27 passagerare, inte 37. Alltså tre fler än vad MV-22an har säten för.

/E

Detaljpåpekande: V-22 använder lägre varvtal i flygplansmod än i helikoptermod. Det vet du säkert, men som du skrev kan det missuppfattas.

Fast skillnaden är inte så stor, 333 och 412 rpm.

Jag tänkte mer på det ni pratade om att hovra i sidled.

Det visste jag faktiskt inte, men det förvånar mig inte, eftersom de ju fyller två olika uppgifter i flygplans resp helikopterläge.
Men inbördes och i respektive mod håller de samma varvtal, och det var ju det jag menade.

/E

Har partisk denna sida är vet jag inte, men det är intressant läsning om nu allt skulle stämma:
http://www.g2mil.com/Duma.htm

Ska inte säga för mycket vad gäller 22an, men på en helikopter är det rotorerna som ska hålla ett ungefärligt konstant varvtal. Motorernas varvtal däremot varierar.
Vid en-motorbortfall på en helikopter varierar motorvarvtalet kraftigt då den kvarvarande motorn måste producera mer kraft. Jag gissar att det samma gäller på en tiltrotor.


//Y

Ifall motorns varvtal inte är kopplat n:1 till rotorns så måste det betyda att man kan ändra utväxling i växellådan. Har en helikopter verkligen en riktig växellåda och inte bara en reduktionsväxel?

helt apropå ingenting... är det nån som vågar göra en gissning på hur bra USA kommer lyckas med eventuell export av V22?
finns det i dagsläget några givna spekulanter eller sitter de bara och väntar på att få se hur kärran klarar sig i Irak?

Hos en helikopter med turbinmotor finns det ingen mekanisk koppling mellan motor-rotor. Motorn "blåser" helt enkelt på en friturbin som i sin tur driver växellådan.
Krävs det mycket kraft (tungt lastad/hög pitch) går friturbinen tyngre och motorn får varva på för att "blåsa hårdare"...

Ytterst enkelt uttryckt och förklarat, men jag hoppas det räcker som förklaring.



//Y

Det sista gäller självklart. Det finns spekulanter, men de vill nog se och vet mer först, av både MV-22 (USMC) och CV-22 (AFSOC)

Aha, det är så det funkar!
En form av viskös koppling med andra ord. Jag hade uteslutit viskösa kopplingar i reduktionsväxeln eftersom det skulle bli väldigt opraktiskt, men att ha den i motorn var ju synnerligen elegant.

Edit: Hur fungerar det i gamla helikoptrar med cylindermotorer (som t.ex. Mil-4 och Sikorsky H-19 Chickasaw)?

Jag vet inte hur dina helikoptrar var konstruerade, men de tyska helikoptrarna jag mekade med hade turbinen som integrerad del i motorn, följdaktligen så speglade turbinens varvtal rotorns..
Däremot måste man ta ut mer dragkraft ur motorn och mata den med med fotogen när man ökar belastningen på rotorn. För detta finns det iallafall på hkp 9, och garanterat på en V-22 automatik, så att piloten slipper kompensera med trottlarna när han drar i stigspaken.

Så det beror ju på var man mäter varvtalet. Mäter man på kompressorn så ökar varvtalet, om man trots ökad belastning vill få ut ett konstant varvtal, mäter man på turbinen så är ju denna mekaniskt förbunden med rotorn, varför förändringar i varvtal på turbinen resulterar i förändringar i varvtal på rotorn.

Men samtidigt har du rätt.. jag menade rotorerna i min text..

För att återgå till V-22an, så var det ju intressant läsning på den där anti-ospreysidan som det länkades till ovan. Jag vet itne hur mycket som är sant eller som är förvrängt, men jag misstänker att båda sidor som vanligt gör allt för att få just sina siffror att passa sina syften.

Hursomhelst så är det väl ingen överraskning att en maskin som ska vara både helikopter och flygplan egentligen inte är så vidare värst bra av någondera. Som helikopter är den för stor och klumpig, som flygplan är den, tja för stor och klumpig.. och i båda fallen för dyr och komplex. Men den är den första tiltrotorn som kommit längre än experimentstadiet, och konceptet är ju, trots att det testats sedan femtiotalet, ganska oprövat rent praktiskt.

När man jämför tiltrotorn med en helikopter av senaste snitt ska man också ha i åtanke att tiltrotorn är, trots experimentation sedan femtiotalet, en relativt nykomling och obeprövad, vilket inte helikoptern är. När helikoptrar först dök upp på flygscenen hade de ju nära nog ingen lastförmåga eller räckvidd. Kanske finns det förutsättningar om några år att tillverka betydligt effektivare tiltrotorflygmaskiner?

Kan det även vara så att man har valt att bygga tiltrotorn i en för tekniken ofördelaktig storleksfaktor? Jag får intrycket av att V-22an hamnar i en storleksklass där så att säga vikten från sina egna system tar upp så mycket av den totala vikten att jämförelser med befintliga system blir ofördelaktiga. Hade man byggt maskinen mindre, som en spaningskärra, hade man kanske kunnat trycka mer på hastighetsfördelarna kontra befintliga spaningshelikoptrar. Hade man byggt den större så hade man kanske kunnat trycka mer på VTOL-fördelarna kontra befintliga turbopropmaskiner.
Kanske är det så att USMC skulle blanda sin maskinpark, med en del V-22, för de fall där man behöver utnyttja dess specifika egenskaper, och behålla (eller nyanskaffa) de klassiska helikoptrarna för grovjobbet. Ett annat alternativ, som kanske är troligare, är att man kör V-22 spåret och taktik och utrustningsanpassar för att komma runt nackdelarna, och utnyttja fördelarna till max.

/E