Varför finns det nästan inga militära katamaraner? Jag antar att det finns någon nackdel, men vilken/vilka?

/Andreas

Studier pågår bla det brittiska Tritonprojektet (Trimaran) för FSC (Future surface Combatant) dvs ersättaren till tvp 23.

RV Triton


FSC

Det största i tjänst är HMAS Jervis Bay


I Sverige har vi ju HMS Ägir som gjorde tjänst som forsknings och försöksfartyg.

Och inte att förglömma, HMS Smyge, men hon kanske är för ny för dig? :P

Eller finns det någon skillnad mellan katamaran och "sidokölssvävare" som jag har hört henne benämnas?

/E

Katamaraner är lämpliga som små snabba fartyg och som sådana finns de. Tex Kinesiska Cat klassen (C-14). Nu har många av de stora flottorna inte så många små snabba fartyg kvar vilket torde vara en bidragande orsak till att de inte är så vanliga.

Katamaraner har den nackdelen att de är volymsbegränsade i undervattenskroppen, dvs det får inte plats så mycket i skroven utan nyttovolymen måste befinna sig ovanpå, till skillnad mot ett enskrovsfartyg där undervattensskrover är ganska stort och kan rymma mycket.

En annan sak är att de har en extrem metacenterhöjd, för att tala klarspråk är de extremt stabila i sjön vilket medför att de blir väldigt stötiga i stället för att rulla. Detta kan utsätta både personal som utrustning för kraftiga påkänningar (höga g-krafter).

Nu blev det storstädning här. Ska vi försöka hålla oss till ämnet och svara på trådskaparens fråga. Om ni inte orkar läsa den lilla text som frågan består av så tycker jag att ni bör vila upp er istället för att ödsla era sista krafter på att skriva något dumt ovidkommande eller annat flum… ?

/Blågul

Aha, då är det kanske därför det heller inte finns några stora lastskepp med två skrov, eftersom det inte får plats lika mycket.
Men kan katamaraner ta lika tung last, fast ovanpå skroven istället?

Blir militära fartyg begränsade av hög sjö? Blir det svårt/omöjligt att använda radar, robotar etc om båten rör sig för mycket eller om g-krafterna är för stora?

/Andreas

Man kan tvingas sänka farten i hög sjö. Inte för att skrovet inte tål det utan för att besättningen inte tål det. Har inte våra robotbåtar begränsning på när man får befinna sig under däck i fören just av denna anledning. På moderna båtar löser man ofta dessa G-krafts problem med chockdämpade stolar på bryggan och stridsstationer samt att vapen lasten placeras i aktern. Besättningen kan inte vistas i fören under högre farter och sjögång utan har sina stridsstationer midskepps eller akterut.

Här har du bilder på Kinesen. I aktern ser du robottuberna som är integrerade i strukturen av radarsignatur skäl
http://www.defencetalk.com/pictures/showph...php/photo/12079
http://www.defencetalk.com/pictures/showph...php/photo/12072

Jag ser att både kinesen och HMAS Jervis Bay ser ut att ha tre skrov, fast det mittersta verkar knappt vara i vattnet. Är det någon sorts 2,5-skrovare?

Angående det mindre lastutrymmet i katamaraner så kompenseras väl det av den större däcksytan man får med hjälp av överbyggnaden mellan skroven även om lasten hamnar lite högt?

En sidokölssvävare är en svävare (med allt vad det innebär med lyftfläktar osv.) där de båda skroven har kontakt med vattnet även när fartyget svävar. Framdriften sker normalt med propellrar, vattenjet eller dylikt vilket gör att fartyget kan framföras även utan lyftfläktar igång.

/mdn

Så Smyge har alltså lyftfläktar undertill?! En sidokjölssvävare verkar alltså vara något mellanting mellan en katamaran, bärplansbåt och svävare, där en luftkudde lyfter upp skrovet för att minska vattenmotståndet, am I right?

/E

Projekterade inte britterna en katamaransk helikopterkryssare i slutet på sjuttiotalet? Jag har för mig att den kallades "Helicat" (som i helicopter + catamaran). Man valde dock att i stället gå vidare med en mer konventionell design som sedemera blev Invincible-klassen.

Ja, Smyge har en lyftfläkt! En sidokölsvävare är mycket riktigt en blandning av en katamaran och en svävare där man utnyttjar utrymmet mellan skroven för att "lyfta" skrovet ur vattnet. Detta kräver dock givetvis gummikjolar i för och akter för att det ska kunna skapas ett övertryck.


Framför allt norrbaggarna är väldigt förtjusta i sidokölsvävare, och både minjaktfartygen av Oksoy och Alta klassen och robotbåtarna i Skjold klassen är av typen sidokölsvävare. Svenska flottan ansåg att svallvågorna som sidokölsvävare (i detta fallet Smyge!) gav upphov till var för stora, vilket i sin tur förstörde hela principen med smygtekniken (då svallvågorna syns ganska tydligt på radar!) - alltså fick Visby klassen ett traditionellt skrov...

Ryssland har också tydligen haft några liknande båtar.


http://www.fas.org/man/dod-101/sys/ship/row/rus/sivuch-9.jpg

Samt några av bärplanstyp, är dessa annu sämre i grov sjö eller varför har dessa fartyg haft så dålig genomslagskraft militärt?

http://www.foils.org/gallery/antares.jpg

Amerikaner har testat katamarandesign ett bra tag nu. Här finns lite bilder på försöksfarkosten kallad Sea Shadow.
Katamaraner är ganska känsliga för vågor och saknar kapacitet som skrivs tiddigare i tråden så de lär vara ganska begränsade och förmodligen anpassas för specialluppgifter konventionella fartyg inte klarar.

Minns bestämt att britterna (Royal Marines?) utrustat vissa av sina amfibie/patrullförband med en liten katamaran. Denna skal tydligen kunna gå väldigt grunt. Den artikel jag läste (sorry, minns inte vilken tidskrift, Soldiers of Fortune eller dyl?) lät göra gällande att dessa används för att patrullera diverse floder och/eller grunda vatten. Båten var snabb och användes även för mindre (väldigt små!) landsättningsoperationer.
Skall leta vidare efter åsyftat flytetyg och jag avser medela detta forumets läsekrets sökresultatet.

Jag kom att tänka på trimaranen Earthrace och hittade det här på deras websida.



Film