Varför utesluter alla Mirage 2000 som kandidat?
Den kärran flyger i flera flygvapen runt om i världen och tycks vara en populär stridskärra.



Sverige beställde ju franska helikoptrar på 1980-talet...så varför inte franska stridsplan också?

Kan tänka mig att JA 37 hade haft det svårt mot Mirage 2000 i klassisk dogfight.

Alltså, Mirage 2000, F/a-18 och F-16 flögs ungefär samtidigt med jaktviggen i slutet av 70-taletså på sätt och vis tillhör alla samma generation....ok att de andra körde på med fly-by-wire teknologi men annars så var alla maskinerna gjorda för samma vapenteknologi -sidvindare och sparvar. Prestanda mässigt skiljer det inte ljusår mellan F-16 och jaktviggen eller Mirage 2000 för den delen.

Ursäkta att jag glider lite ifrån ämnet nu, men har F-16 någonsin kunnat skjuta sparrows?

AIM-7 Sparrow

AN/APG-66 radarn hade inte kapacitet att mållåsa jaktrobotar med semiaktiv målsökare.
AN/APG-68 kan den det, men när F-16 fick den radarn så fick den AMRAAM samtidigt, och då var det inte så intressant med Sparvar längre. Det är därför en en rätt ovanlig kombination. Det var nog därför jag inte kände till det.

Men om jag ska slänga in mina 5 öre så tror jag nog att man pinat liv i Viggarna 10-15 år längre och gått med i EF projektet och kanske byggt det på licens på SAAB.
Det är vad jag hade hoppats i alla fall, kanske vidareutvecklat en svensk version med bättre attackegenskaper, som sagt det är vad jag hade hoppats.

Det kanske inte varit så ologiskt med tanke på sveriges EU inträde och militära samarbete med övriga EU-länder och att SAAB antagligen gärna hade hoppat på EF projektet om de inte fått pilla på fpl 39. Så jag håller med de andra som röstat EF

F4 Phantom II var alldeles för dyr att inskaffa i större mängd till det Svenska och dessutom passade det inte in i det Svenska bassystemet.Även F111 var man intresserad av men samma sak där med ekonomin och bassytemet
Själv tror jag man hade låtit uppgradera Flp35 bli både Jakt attack i samma flp,AJ35G ?? Men om man skulle köppt flp till Fv så hade det blivit F16.Jag har sett en bild med Svenskt camo på en F16
B3LA var på tapeten och det vet man hur det gick med det projektet.Men en snarlik version av B3LA finns i Brasiliens och i Italiens Fv

Man kan ju spekulera hur mycket som helst, men det känns ju som mest sannolikt att man hade valt något av de alternativ som fanns att välja mellan vid den aktuella tidpunkten. Var man allvarlig spekulant på F-4 Phantom II, och senare F/A-18 och F-16 så är det ganska lätt att anta att man hade valt något av de alternativen om det inhemska inte ansågs hålla måtten, prestanda eller budgetmässigt.
Hade man köpt in F-4 så är det väl rimligt att anta att F/A-18 hade varit en stark kandidat, i alla fall om FV´s erfarenheter av leverantören varit goda.



Jo, när SAAB lämnade samarbetet med italienarna så fortsatte ju dessa med vad som kom att bli AMX.

/E

Några svenska projekt som stannade på ritbordet, bl.a A36
http://www.canit.se/~griffon/aviation/text/saabcanc/

Varför hade det varit politiskt omöjligt med ett amerikanskt stridsflygplan?
Försvaret opererade under 34 år Douglas DC-3, 39 år Bell 204( HUEY), 10 år BELL 412, har nu i hela 45 år opererat Boeing CH-46 Sea Knight, har i 42 år opererat C-130 Hercules, sedan 15 år Gulfstream IV. Alla dessa modeller har som gemensam nämnare att de är amerikanska konstruktioner.


Samtliga våra kära gannländer i Norden flyger amerikanska stridsflygplan Norge F-16, Danmark F-16 och Neutrala Finland F-18.
Hade det varit SÅ ödestigert politiskt om även vi opererat amerikanska stridsflygplan?
Kan Finland så hade säkert även vi kunnat.

Finnarna har väl haft svårare, rent politiskt, att använda amerikansk krigsmateriel, fram tills post-sovjetisk tid, vilket ju resulterade i köpet av F-18.
I Sverige har vi ju brukat amerikansk och amerikansk-ättad försvarsteknologi sedan innan vk2 (exempelvis radar, radio och robotar). Den stora käpphästen har väl inte varit att vi inte kan använda amerikanskt, utan den att vi vill ha inhemsk tillverkning, för att kunna försäkra oss om materialleveranser. En läxa vi lärde oss under vk 2.

Det är också skälet till att svenska försvaret är nästan dubbelt så dyrt som det finska försvaret...den svenska industripolitiken på försvarsområdet.

Varför skulle inte F-4 Phantom kunnat anpassas till "svenska förhållanden"?
Phantom som är utvecklat för hangarfartygs operationer..har kort startsträcka för sin storlek...är helt övertygad om att den blivit en mkt god ersättare för Lansen...såväl i jakt, attack som spaningsrollen...med sin förmåga att bära en stor attacklast, jaktlast och en utökad aktionsradie som spaningskärra.
Med fallskärm kan landningssträckan hållas kort också...och hårda landingar på svenska vägar torde inte vara några problem för en kärra utevcklad för hangarfartygslandingar.

På 1960-talet var ju dessutom fart och höjdprestanda viktiga parametrar...Phantom är med sin max hastighet mach 2.5 ett av efterkrigstidens snabbaste stridsplan...och har som högst cruiseflugit på drygt 20 000 meters höjd.
Phantom verkar vara stridsflygets motsvarighet till Bell Huey....fältmässig, beprövad...och den kommer garanterat fortfarande tjänstgöra 50 år efter att den blev operativ.

Flp 35 var utvecklat att flyga på hög höjd och nerkämmpa inkommande flp.Och flp35 max hastighet kunde man tydligen inte mäta för den ökade hela tiden i hastighet så länge det fanns soppa i kärran och vad det beträffar F-4 så var den tydligen rätt så svår när det gällade reservdelar och kostanden för att flyga med dom översteg både flp35 och kommande fglp37 .Vissligen kunnde man gjort som man har i Finland till sina F18 kärror vid vägbaserna.Dom har en vajer spännt över vägen som man har på hangarfartyg men för Svensk del så hade det blivit otroligt dryt med det. skulle vara coolt om någon kunde bygga en F-4 Phantom i viggen camo i plast

Varför skulle det bli otroligt dyrt för oss? Det finns färdig utrustning som man tar med sig och monterar upp där det behövs. Står ofta en uppställd på Bana H Vidsel.
F-4 i Viggenkamo har redan gjorts, var med i en artikel i ett gammalt nummer av Allt om Hobby

Hmmm. Phantom istället för Viggen? Jag håller med om att det skulle ha blivit kanske allt för dyrt. Dels har F-4 två motorer och dels är den kanske inte det mest fältmässiga flygplanet utan hade behövt mer markpersonal, båda dom faktorerna gör att driftkostnaderna skjuter i höjden. Så jag ser varför dom övervägde Phantom men insåg att det skulle bli kostnadeffektivare att utveckla Viggen och då få ett flygplan som passade perfekt för svenska förhållanden och betydligt lägre driftkostnader istället för ett dyrtflygplan som var tvunget att dessutom anpassa för svenska förhållanden

Däremot undrar jag vilka modifikationer som behövts på F-4 för att passa svenska förhållanden och STRIL 60? någon som har en aning?

Om man nu valde Viggen istället för alternativ två, som ju var F-4 Phantom II, så borde man ha gjort det valet på goda grunder. Men samtidigt lär ju det faktum att F-4 Phantom II var alternativ 2 indikera att flygplanstypen ansågs möjlig att försvenska.
Jag tror inte det hade varit svårt att få Phantom att funka i Sverige. Dock hade vi ju förmodligen förlorat förmågan att gå vidare med Gripen, eller i allafall så hade det blivit dyrare, då vi hade fått börja mer från grunden, vilket hade gjort det alternativet mindre attraktivt.
Sen kanske vi hade fått minska antalet enheter just p.g.a de ökade kostnaderna (har i och för sig ingen koll på driftkostnader Phantom kontra Viggen, men det ena flyplanet är gjort för ett par flygvapen där kostnader var ett litet problem på den tiden.)

/E

Inte äns Mig21 hade varit svårt att få funka i det Svenska banstystemet
men att skaffa ett flp med två motorer i samma antal som behövs är inte rimmlig för vad försvarets kostnad
är! Men narturligtvis hade jag själv sett F-4 om inte flp37 hade blivit verklighet och seda n F18 i stället för JAS

Tja, nu blev ju både Gripen och Viggen enmotoriga, medans andrahandsalternativen i båda fallen var tvåmotoriga, så man kanske kan göra ett rimligt antagande om att man gänra vill ha prestandan och fördelarna med dubbla motorer, men i slutändan väljer att inte betala priset? Men jag tror nog det är att förenkla problematiken med stridsflygplansinköp alldeles för mycket. Dock är det ju helt klart att man får betala ett pris för tvåmotoriga kärror, och ett annat för enmotoriga. Det senare priset håller man ju på att betala av på nu, för Gripen i och med att man tar fram en demonstrator med mer intern bränslevolym och starkare motor, vilket till viss del minskar fördelarna som en tvåmotorig kärra som Eurofighter har gentemot Gripen.

/E

I ett tidigt stadje när man projekterade fp37 så hade man ett ex antal olika förslag om hur flp skulle utformas och bla fanns det en skiss på en två motorig kärra som var välldigt lik F18 fast modell mindre.det är både för och nackdelar med två motoriga krigs flp . men jag tror att F16 hade vunnit den kammpen framför F18

Mmm...tänk ett tvåmotorigt Viggen? Har faktiskt funderat på det som ett kit-bash bygge .......Super Viggen....smaka på den

fast jag vet inte med tvåmotorigt....visst ska det anses säkrare om en motor lägger av men med tanke på att motorerna ofta sitter ganska inpå varandra så slås nog båda motorerna ut om den ena blir träffat av något otrevligt. Nu dessutom så är ju turbinbladen så pass hållbara att man i princip kan flyga rakt över hornborgarsjön i fullaste parningstider, så fågelargumentet för två motorer känns inrte fullt så starkt längre för att motivera kostnaderna.

även om det är koolt med två.....eller fler motorer för den delen

Ja den här killen hade nog gärna haft två motorer; http://www.ekuriren.se/hermes/article/EK_1...820_11_1_2.html
i efterhand så kom man fram till att det var ett lager som skar och fick motorn att tvärstanna. Med en till motor så hade han kunnat linka hem..

Du menar säkert fpl 39? För där vet jag att några av skisserna liknade F/A-18 en del, med stora LERX ovanför luftintagen mm. Men det fanns ju även tvåmotoriga funderingar inför fpl 37.

Alternativen inför Gripenköpet var:
< 100 fpl = F-16
100-200 fpl = licenstillverkade F/A-18
200-300 fpl = Gripen

I efterhand så hade man väl kunnat konstatera att i reda inköpspengar hade F/A-18 varit det bästa alternativet. Men det är ju lätt att vara efterklok. Dessutom är då vinster från spinoffer mm antagligen borträknade, då alternativen ovan baserar sig på offerterna från tillverkarna.

/E

då kanske man skall ställa en ny fråga ! Vad som kommer efter flp39???

Det är inte speciellt konstigt att F-4 Phantom hade varit dyrare att operera än Draken.
Kärran är ju nästan dubbelt så stor...max startvikt på Phantom är väl ca 27 ton..vilket gör att även Viggen är betydligt lättare vid max startvikt.



Jag förstår inte riktigt resonemanget kring svårigheter med reservdelar?
Phantom är det mach 2+ stridsplan som byggts i störst antal i västvärlden, över 5000 individer...rimligen borde detta faktum innebära reservdelar också fanns att få tag i.
Phantom systemet var ju arbetshästen nummer 1 i Vietnamkriget för USAF, USN & USMC och har säkert loggat 10 000-tals timmar war service...under fältmässiga förhållanden i attack, jakt och spaningsrollen...1600 långa mil från USA.

Hmm, var det bara funderingar eller gjordes det även skisser på ett tvåmotorigt fpl 37? om det gjordes skisser, tror du dom går att få tag på?

Det finns några i Sven Stridsbergs bok "Viggen" (ISBN 91-7266-161-5).

/E

Det som avses är att den kräver mera insats av tekniker och mera underhåll än Viggen som ju byggdes för att kunna servas av värnpliktiga och med mindre personalinsatser samt enklare utbyte av vissa delar. Själva reservdelarna är nog enkla att få tag på som du säger.

Man ska vara medveten om att F-4 phantom är betydligt äldre än Viggen då den kom i tjänst drygt 10 år före Viggen, dvs 1960 jämfört med 1971/72. Vissreligen är det stor skillnad mellan F-4B och F-4E men grunddesignen är densamma och principer för underhåll och byte av komponenter ändrades en hel del under 60-talet.

Däremot så hade nog F-4 varit en bra attackplattform för längre uppdrag, plus att den ser grym ut

Bäst jag "rättar" mig själv innan någon annan gör det. De skisser på F/A-18-liknande Gripenvarianter jag sett visade faktiskt bara enmotoriga alternativ. Inga av de skisser som finns i Lindqvist/Widefelts bok "JAS 39 Gripen" (Air Historic Research) eller Gerard Keljspers "SAAB Gripen" (Aerofax) visar något tvåmotorigt alternativ, så var jag skulle fått det ifrån, att man skissade på tvåmotoriga alternativ till Gripen vet jag inte. Från snoret som ersatt min hjärna kanske? Återkommer om jag hittar något i mina för tillfället mer svårnåeliga gripenböcker.

/E

I boken I luften 1981 på sidan 27 finns det en skiss på F18 modell mindre som visar att den har en motor. och tar tillbaka allt jag har sagt om två motorer

När man tog fram Viggen så var just start och landningssträcka prio 1. Phantom kan inte jämföras med Viggen, eller något annat samtida svenskt stridsflygplan när det gäller start och landningssträckor. En Viggen landar på 1/3 av vad en Phantom kan prestera. När det gäller Phantoms topphastighet på M 2.5 så är detta knappast en bruklig toppfart. Man skulle nog kunna skrämma upp en Viggen, eller Draken för den delen i farter en bra bit över Mach 2 om man var beredd att bränna sönder motorn i processen. Samma gäller att cruisa på 20,000 meters höjd. Även om det är möjligt så är det knappast brukligt. Läste någonstans att S35E kunde komma upp i M 1.17 på 70 meters höjd med fyra fälltankar monterade, och Viggen lär ju inte vara sämre. Så nog finns det krut i dom svenska maskinerna. Sedan kan man ju lägga till Drakens och Viggens överlägsna klargöringstiderna, samt deras låga operativa kostnaderna. Phantom var gjord för en supermakt, inte lilla Sverige. Den var helt enkelt för stor, för tung, för dyr, för komplicerad och till viss del för gammal. Något man förmodligen insåg och därför valde man Viggen?

Som jag skrev tidigare om flp35 motor så fanns det ingen max hastighet för så länge det fanns soppa ju fortare flög 35an
Jag har oxå läst någonstans om S35E att på dryga 70 meter lär ha kommit upp i M 1.17

Om jag har förstått saken rätt så uppför sig i stort sätt alla flygplan på det viset.
Ju mindre soppa det finns kvar => desto mindre väger flygplanet => desto mindre blir vingbelastningen => desto högre fart.

Nja. En del plan har tillräckligt starka motorer som tillåter att de kan nå sin absoluta toppfart innan soppan tar slut. Drakens relativt låga motorkraft i kombination med dess låga luftmotstånd i överljudsfart (en av deltavingens fördelar), tillät inte att den hann nå maxfart innan bränslet tog slut. Draken har alltså en så kallad teoretisk maxfart. Vikten/dragkraften på ett flygplan har långt större inverkan på stigförmåga och acceleration än på dess topphastighet. Visst, ett lättare flygplan accelererar snabbare, men vikten har inte så stor inverkan på själva maxfarten. Här är aerodynamiken viktig.

Jag tror att du missade nästa sista steget i min härledning, nämligen vingbelastningen.
Ju mindre soppa som är kvar, desto mindre väger planet.
Ju mindre det väger, desto mindre vikt behöver vingarna lyfta (lägre vingbelastning).
Ju lägre vingbelastning, desto lägre luftmotstånd (Ett flygplan gör minst luftmotstånd i 0G, dvs med helt obelastade vingar).
Ju lägre luftmotstånd, desto högre toppfart.

Aerodynamiken är viktig, men starka motorer (mycket dragkraft) ger bara hög acceleration, inte hög toppfart. För hög toppfart krävs även hög utloppshastighet. Man kan byta dragkraft mot utloppshastighet genom att minska utloppsdiametern på motorn (det är därför F-15, F-16, Mig29 m.fl har strypbara motorutlopp).

Att man ofta ser maxhastigheten på militära jetplan angiven på ett ungefär som "Mach 2" eller "Mach 2+" beror inte på att den exakta maxhastigheten är hemlig, utan snarare att den dels är besvärligt att mäta, dels knappast har någon praktisk betydelse.
Vad är förresten maxhastigheten på en Volvo V70?

Yttre omständigheter inte att förglömma......grusväg, terräng, morsans gräsmatta m.m. alltså flyghöjd, vindriktning, lufttäthet å annat spelar åxå roll beträffande hastighet.
Hur är det förresten när man åker i en jetström som passagerarplanen? Alltså all luft omkring dig färdas i en viss hastighet, räknas den den hastigheten in i flygplanets hastighet (ser dom att oj här går det undan) eller upplevs hastigheten som relativ? D.v.s. att för en yttre betraktare så färdas planet i mach 0.9 medan i flygplanet uppmäter man hastigheten mach 0.7? Kanske dumma frågor men jag e inte så insatt i allt vad aerodynamiken säger

(P.S. sorry för att jag gick OT)

Det är normalt sett hastigheten genom den omgivande luften som mäts. Det är så de gamla hederliga hastighetsmätarna fungerar. Men med GPS och noggranna tröghetsnavigeringssystem kan man ju få fram hastigheten över marken också. Sen vet jag inte säkert om radarhöjdmätare även kan mäta hastighet.

Sen har du "mach-problematiken". Ljudets hastighet är inte konstant, utan varierar med lufttycket, så Mach 1 på 10.000m ger en lägre hastighet genom luften än Mach 1 på 10m.

Men jag tror vi lämnar aerodynamiken där och fortsätter med diskussionen om flygplan som kunde ha ersatt Viggen, så vida int eden diskussionen är uttömd redan. Undrar om detr flinns någon allmän aerodynamiktråd, eller "så funkar flygplan-tråd" redan? Frågor på ämnet brukar ju dyka upp lite var stans.

/E

Tror ni F/A-18 Super Hornet hade kunnat vara en tänkbar ersättare för Viggensystemet?

US NAVY ersatte ju sina F-14 Tomcat med Super Hornet, Tomcat som var från samma generation flygplan som Viggen.

2 sitsiga störversionen av Super Hormet, EA-18 Growler kanske hade kunnat bli en perfekt ersättare för störversionen av Viggen SK37 E?

Nej, Super Hornet började utvecklas så pass sent så att den inte fanns på bordet när man diskuterade ersättare till Viggen. Det man ska vara medveten om är att man började planera ersättare till Viggen i slutet på 70-talet med kraftig fokus i början på 80-talet. Super Hornet fanns inte ens planerat då, utan det hade isådana fall varit F/A-18A eller F/A-18C

Vad fanns det att välja på i slutet av 60-talet och början av 70-talet som inte redan var äldre eller med sämre prestanda än Draken? F-4 är ju lika gammal som Draken ungefär, Mirage III är också likställd Draken
Sedan har vi stora dyra amerikanska flygplan som F-14 och F-15 som i och för sig skulle varit koolt att ha men oj vad dyrt.
F-5 ...små lätta billiga men med prestanda därefter.
F-111...stooooooort, bra attack plattform men usel jaktkärra och innihelvete dyrt.

Ryskt var ju bara inte att tänka på...
Vad har vi kvar?

Skulle vi skaffat ett interrim plan som puffat omkring tills F-16, F-18, mirage 2000 och Tornado var färdigutvecklade och sedan valt någon av dom? Eller skulle vi behållit Draken längre?

Ja så har vi Kfir också men det är ju bara en upphottad Mirage III......
Nä nu har vi nog vridit och vänt fram och tillbaka med de alternativ som fanns och egentligen så var Viggen det bästa alternativet, men om någon stått med en pistol mot min panna och tvingat mig att välja något annat än Viggen så hade jag nog puffat på med Draken längre och sedan valt F-16 när den var tillgänglig.... men jag hade inte gillat det

Man slutade att bygga Draken för Sverige (J35F2) i juni 1972 men Saab fortsatte att bygga den danska versionen 35XD ända fram till 1977.

Man tog ju fram jaktversionen av Viggen sist pga att man behövde först ersätta attackflygets gamla Lansen under 70-talet så om man inte utvecklar Viggen utan iställer tar en vidareutvecklad Draken anpassad för attack liksom de danska Draken var, så kan man ju kanske hålla Flygvapnet relativt slagkraftigt fram till 80-talet.

Man diskuterade redan under slutet av 60-talet en modifierad jaktversion av Draken kallad för JA-35 samt olika varianter för att förlänga samt förbättra prestanda.

Den mest extrema planerade varianten var den kraftigt ombygga AJ-35 (fpl 35 mod nivå 4) som har nya vingar med större yttre delta, förlängd ca 1 m samt med infällbara främre canard. När den skulle bära två rb 15 så fanns det inte mycket markfrigång kvar, bara 44mm! Max startvikt var beräknad till 15 ton.

Det enda resultatet av dessa utredningar blev ju de ombyggda J35J åren 1987-91 som en mini-modernisering för att förstärka jaktflyget tills JAS-39 kom i tjänst. Dock så blev ju resultatet av att kalla kriget liksom försvann att majoriteten ställdes i förråd redan från och med 1992.

Så om man inte tagit beslut om Viggen utan fortsatt utveckla Draken ett tag till så hade man kanske kunnat klara sig till början av 80-talet och där införskaffa ex. F/A Hornet om man inte tagit beslut om Gripen.

Intressant tanke experiment......en Super Draken fram till JAS 39, undrar bara hur Fpl 39 hade sett ut utan de erfarenheter vi fick från Viggen och dess canardvingar? Egentligen ser ju Gripen väldigt mycket ut som en förminskad Viggen.......

Antagligen skulle den fortfarande vara deltavingad men skulle den ha canarder? För den delen hur skulle de andra europeiska projekten sett ut utan erfarenheterna från Viggen designen? Sverige var i och för sig inte först med canard men det fanns inga andra som hade så stora canarder förutom om man jämför med flygplan från flygets barndom.

Lurigt....

US Navy höll ju F-14 i drift på de salta världshaven tillräckligt länge för att dessa succesivt skulle ersättas av Super Hornet.
Gripen började ersätta Viggensystemet endast några år innan SuperHornet började ersätta Tomcat så jag förstår inte varför det hade varit otänkbart att ersätta Viggen med Super Hornet?

Tror ni Viggen hade varit det bästa alternativet för Sverige om vi blivit medlemmar i NATO år 1949...och vi sedan dess hade haft NATO anpassade flygflottiljer med bla långa breda startbanor kapabla att husera tungt bombflyg?

Jo, men om vi hade velat ersätta viggen med ett nytt flygplan redan under tidigt nittiotal, så hade det ju varit troligare med den vanliga F/A-18. Dels för att den faktiskt var ett av de tre slutliga alternativ man hade att välja mellan (F-16 och Gripen var som bekant de två andra). Dels för att den var tillgänglig. Vid den här tiden så höll väl USN och USMC fortfarande på med A-12 projektet. Hur som helst så fanns inte E/F-versionerna av Hornet framtagna. Ett sista skäl till varför vanliga Hornet hade varit intressantare är naturligtvis ekonomin. En Super Hornet kostar rimligtvis mer än en vanlig Hornet, och har kapacitet vi knappast lär ha ansett oss vilja betala för.

OM nu man hade valt F/A-18, så kan man ju fundera på vad det hade lett till för svensk flygindustris vidkommande. Hade Volvo Aero vidareutvecklat F-404-motorn till RM12? Hade det kunnat ha blivit så att om SAAB licenstillverkat flygplanen för FV, även kunnat deala till sig tillverkning av komponenter til alla F/A-18, och således fått leverera till Finland? Sådana frågor går kanske inte att svara på, men men..

Hade Sverige varit medlemmar i NATO från 1949 är det väl inte helt självklart att vi hade haft en egen industri med resurser att ta fram Viggen över huvud taget. Risken är väl att vi hade handlat flygplansmateriel tillsammans med Norge och haft ungefär samma flygplansflotta som de har haft sedan 1949.

/E

Alldeles bortsett från att du avviker från ämnet du själv startade, så hoppas jag du inser att din fråga möjligen fungerar för att hålla igång tråden ett tag till men aldrig kan få ett vettigt svar.

Beskriv hur en värld sett ut där Sverige gått med i NATO.

Definiera "bästa alternativet".

@Erik: Ursäkta, såg inte ditt mycket vettiga svar

Visst, Viggen kunde ha flygit ännu längre, speciellt Jaktviggen som ju är yngst och det var fullt tekniskt möjligt att livstidsförlänga äldre Viggen också så men som jag skrev tidigare så fanns inte Super Hornet med ens som tankeexperiment när man diskuterade ersättare till Viggen sent 70-tal/tidigt 80-tal.

Super Hornet kom som ide med Hornet 2000 under andra halvan av 80-talet, och blev aktuellt som utvecklingsprojekt när man inte byggde steath-attackplanet A-12 Avenger II 1991. Utveckling av Super Hornet beställdes av USN 1992 och den flög första gången 1995 och togs i stridstjänst februari 2000

Dessutom så är Super Hornet en betydligt större kärra med andra kapaciteter samt kostnader än vad vi velat ha.

Det hade nog hellre varit troligare att man köpt den vanliga Hornet i en eventuell svensk version istället för Gripen än att man köpt Super Hornet.

utrikes och försvarspolitiska världen för Sverige som NATO medlem hade troligen sett ut ungefär som den utrikespolitiska och försvarspolitiska världen för Norge gjorde under kalla kriget.


En skribent skrev tidigare att F-16 och F-18 var de utländska alternativ som var kvar längst som alternativ till Gripen.


Hur är det med Eurofighter och Rafale då?

Var dessa kärror med som utländska alternativ också?

Nej. Varken Typhoon II eller Rafale hade nått längre än idéstadiet 1982, när Gripenbeslutet togs. Eurofighterkonsortsiet bildades 1986, och året innan hade Frankrike dragit sig ur tankearbetet för att fila på det som kom att bli Rafale. De filade onekligen snabbt, för redan samma år rullade de ut Rafale A som var mer en teknikdemonstrator, än en prototyp till den riktiga Rafale. Året efter rullade BAE ut EAP, som var en Eurofighterliknande teknikdemonstrator. 1987, dvs året efter, så visades Gripenprototypen nr 1 upp officiellt för första gången. I december 1988 flög Gripen för första gången, dvs för snart nitton år sedan. Den första Rafale-prototypen flög 1991, och den första Eurofightern flög 1994. Det gick onekligen snabbare att komma upp i luften om man bara behövde komma överrens med sig själv

Ska sägas att källor för årtal mm är Wikipedia. Sån kalenderinfo orkar jag inte hålla i huvudet. Dock minns jag Gripens första flygning. Jag hade gymnastiklektion, och det var gråmulet. När ett bekant dån hördes sprang alla flygnördar i klassen (dvs jag) ut ur salen och spanade uppåt, och där var den, flankerad av en Viggen och en Sk 60.. För första gången fick jag med egna ögon se skapelsen som tidigare bara hörts när den gjort markprov på SAAB-fältet.

/E

Vi satt i sammlings rummet på 4 Komp A9 när flp krashade!