Vi kan om vi vill.

Personligen ser jag örlogsfartyg som nationell stolthet som slagskeppen på tidigt 1900-tal, tyvärr så har politikerna inte fattat det, dessutom finns det en massa nyttiga uppgifter för dem hemmavid och på världshaven.

Sätt Carl Henric Svanberg som vice ÖB/ generaldirketör istället fru Hafström, då blir det nog åka av..

Inget av de länderna har någon riktig egen utveckling av krigsmateriel medan Sverige ligger på antagligen 7:e plats i europa på detta. Gör att kostnaderna skiljer sig.

Angående patrulbåtar. Varför inte trycka in dem i kustbevakningen. Som jag fattar det ska de väl inte vara speciellt tungt beväpnade. Nån kanon som mest? och skall väl ha som huvuduppgift att övervaka vår ekonomiska zon/vårt territorialvatten. Typiska uppgifter för kustbevakningen.

1. De skall vara stridsfartyg, precis som våra gamla ptrb. Men inte multipurpose utan snarare utrustae för en uppgift, såsom ubåtsjakt (sonarer, torpeder, aukastare), ytstrid (rb15, tungtorped eller lvrobot), minjakt (sonarer, rov och svep) precis som de danska. Även om de gör integritetsupprätthållande uppgifter till vardags så skall de tillhöra marinen och vara en resurs för utbildning, rekrytering osv till den. Vi skjuter oss själva i foten om vi tror vi kan upprätthålla en korvett kvot på 7-11 korvetter på bara de skroven, de måste fyllas på underifrån och från sidan. För tusan folk är pappalediga, sjuka, tjänstlediga osv, allt sådant sätter hotar en så liten flotta.

2. Eftersom övervakningsresurserna skall tillhöra marinen(Marinen bemannar Sjöinfo centralerna på uppdrag av regeringen mm), KBV köper tjänsten av FM för att kunna leka texas ranger mot misstänkta fartyg. Ta bort KBV ledet och låt således marinen köra hela kedjan. KBVs miljö bit bör sjöfartsverket ta över som redan har isbrytarna. Det blir mest effektivt.

3. För övrigt anser jag kustbevakningen skall läggas ner.

Självfallet har hela flottan en naturlig symbolisk betydelse som stolthet för vårt land. Det jag ville säga var mest att vi måste ha också ett syfte med en nygammal fartygstyp som fregatten. Men naturligitvis kan man skapa detta om man vill, som du skriver. Och det är ju förstås så att uthålligheten ökar med ett större fartyg.

Handlar väl mer om att använda benämningen för att få en storleksuppfattning än en uppgift?

Om vi äntligen kan komma ifrån frågan vad Sverige behöver för större örlogsfartyg, där vår gemensamma, eniga och oemotsagda slutsats är: en kryssare - nog disskuterat.

Om vi då skall komma in på vad jag ville diskutera från början - framtiden för kryssarna, inte bara inom Sverige, utan internationellt, kanske som det lilla landets kanonbåtsdiplomat när inte pengarna räcker till större typer av flygbärande farty mm.

Jag fann denna länk som kan vara av intresse.

http://www.aandc.org/research/cruisers/cr_navsea.html

Ärligt talat förstår jag inte syftet med kanonbeväpnade skepp för annat än eventuellt stöd för landstigningsoperationer.

Kanonbåtsdiplomati?? Tror inte det. Högst osannolikt att små länder kan klara av de sakerna ändå och en modern jagare med kryssningsrobotar klarar det bra om man nu skall göra sådant.

Kryssaren är nog mer eller mindre död som fartygstyp tror jag.

Sjöartilleriet lever och frodas i högsta grad och har en framtid för sig. Flera nya uppdateringar till redan befintliga pjäser och nya pjäser som tex 155mm AGS har stridsavstånd på runt 70-100km med målsökande eller GPS styrda granater.
Kostnaden för artilleri är lägre, och verkan mer styrbar än hos en kryssningsrobot. Dessutom kan man fortfarande skjuta "dumma" granater med högprecision mycket långt vilket är mycket fördelaktigt ur telekrigssynpunkt.

Kryssaren kommer nog bibehålla de grövre artilleriet, kompletterat med en stor robotarsenal, främst för flexibilitet, uthållighet och ekonomi.

Kryssaren kan idagsläget ta flera utvecklingsvägar.
- Helikopter/ UAV fartyg som Vittorio Veneto eller Jeanne d'arc
- Kraftfullt ytstridsfartyg med stor ledningsförmåga som DD21 Zumvalt eller Slava
- Ledningsfartyg för eskortgrupper som Ticonderoga
- Blandning av ovanstående

Kryssaren kommer nog snarare få en renässans som den lilla nationens "HVU" eller "battle group centerpice". Ett fartyg som kan fylla flera roller i olika former av fredsfrämjande och fredsframtvingande uppdrag. Detta för hon dels skall kunna ha en mycket liten eskort och vara i stort sett autonom i sitt uppträdande till skillnad från hangarfartyget.

Kanonbåtsdiplomati behövs mer och mer när super/stormakterna har andra projekt på gång, dessutom måste vi europer kaxa upp oss på världsmarknaden (haven) för annars hanar vi tvåa bakom USA och Asien. Dessutom ger det möjlighet för tex EU att göra påtryckningar på fler platser ivärlden, än bara där england och frankrike kan sända sina hangarfartyg.


Amerikanska DD (X), framtidens kryssare, även om hon i dagsläget är klassad som jagare, men det var Ticonderoga i början också.

Vill vi "kaxa" upp oss som du säger så måste vi samarbeta. Gemensamt europeiskt försvar i princip. Vårt intresse ligger i andra delar än att skrämma togo.

Ja, sammarbete materiellt och taktiskt är en förutsättning, dock så bör varje land själv kunna lösa vissa mindre uppdrag, tex så borde Holland vara aggresivare mot Shavez i venetzuela för att skydda Shells olja där osv.

Tja vill de få sina båtar sänkta så...
Skillnaden mellan "u-länder" som Venezuela och europeiska småländer är mindre än så. Att vara agressiv mot ett land på andra sidan jorden är inte en liten grej. Det är därför det är så få länder som har den kapaciteten och det skulle inte ändras av ett par båtar. Funkar ju inte ens så bra mot Iran för USA.

Iran erbjuder en helt annan hotbild än tex Venezuela. Anvancerade ubåtar, kanske tom bomben.

Har man stridskrafter får man vara beredd att använda dem, även om USA inte kan föra kolonialkrig trots sin materiella överlägsenhet, så har deras intervenering i Irak fått en hel del diktatorer att mjukna. "pick your fights" är en bra sanning därvidlag.

Ett fartyg som med art och SLCM kan slå ut flera viktiga delar av din infrastruktur och samtidigt blockera din handel, är någonting själviska diktatorer måste ta i beräkning. Fundera på vilken effekt HMS Carlskrona skulle ha om hon "vräkte" ut lite minor om vi ville stoppa gasledningen i östersjön. Det räcker med en, och en minvarning för rätt områden bara så har du panik i Gazprom.

Men så är jag gammal imperialist också och tror på kanonbåtsdiplomati som en utväg.

"Krig är politikens förlängning att påtvinga någon vår vilja"

Vet inte hur bra den är men Venezuela har ju exempelvis type209 och har beställt kilo.
Skulle vi hälla ut minor i östersjön skulle det skada vår ekonomi ännu värre. Inte ett fungerande "vapen".

Enstaka båtar kommer inte att kunna vara tillräckligt för att avskräcka eventuella diktatorer. Det funkade när det var en disparitet i styrka som jämför kolonialmakterna med "hottentottarna". "Pity the poor hottentott becouse we have a gatling and he has not"

Länder som "vi" har strategiska intressen i är de som har olja, de är inte direkt ovilliga att spendera sina oljepengar på moderna vapen från antingen USA eller Ryssland och alltså de länder som vi eventuellt skulle kunna påverka är ointressanta ur den synvinkeln.

Sen är det högst tveksamt hur mycket sådant bombardemang påverkar länderna. Vad jag minns påverkades inte Sudan nämnvärt av USAs kryssningsrobotar efter ambasadbombningarna. 1800 talet är slut den tiden då en kanon på en ångbåt kunde skrämma folk till underkastelse är förbi. Krävs kärnvapen för den typen av hot numer.

Det som talar till fördel för större fartyg som Kryssare för den lilla nationen som Sverige är (i det svenska fallet) finns styrningar uppifrån avseende antalet kölar. Med ett lågt antal kölar så är enda sättet att öka den totala slagkraften, att öka slagkraften per köl. Fyra kryssare är jobbigare att tampas med än fyra patrullbåtar. Problemet är dock att det finns en annan vital styrning, nämligen försvarsanslaget. Större och slagkraftigare plattformar kostar mer.
Som jag tidigare skrivit så tror jag det närmaste vi kommer komma i närtid för svensk del är de kommande lednings/supply/multipurpose-fartygen och det är endast beroende på hur man tänkt sig att nyttja dom.
Där blir det i så fall kryssar-rollen fast i "nya kläder" enligt någon eller några av de skepnaderna Psilander beskrivit ovan.
Det som jag ser som mest "nyttigt" i den kryssar-rollen (dvs i huvudsak att ett fartyg kan ta en "normal" stridsgrupps arbete) är som ledningsplattform, förmåga till områdesluftskydd med robotluftvärn, möjligheter till NGS med eldrör, kombinerad sjömålsbekämpnings-/lanattack-förmåga samt förmåga till att kunna sätta in insatser med helikopterförband (för "lätt yttattack", landmålsbekämpning samt även transport). Helt enkelt en slags helikopterkryssare avsett att kunna verka med hjälp av markrobot/artilleri och attackhelikopterförband en god bit in på land. Redan här blir det både stort och dyrt och i mina ögon inget som Sverige kommer attvåga satsa på.
Sen kommer vi till problemet är hur detta ska vägas mot och kombineras med rollen som amfibie- och stödfartyg. Ska man får ihop dessa saker med det jag berört ovan så blir det ännu dyrare och mer omständigt.
Jag tror defintivt det tänkta specen på de nya fartygen mer kommer eftersträva ett renodlat stöd/transportfartyg med ledningsförmåga och ett ganska anständigt självskydd med eldrörsluftvärn och med guds försyn någon form av LV-robot. Helikopterresurser inriktas mot en eller två organiska helikoptrar för att transporter.

Till stor del tror jag att det är ordet "Kryssare" som skrämmer folk litegrann i den här diskussionen. Kryssarrollen är nog på väg att omformuleras och dess eventuella plats i den lilla nationens arsenal är värd att diskuteras. Precis som fregatten har ändrat skepnad genom århundradena och jagaren även den har blivit tvungen att ändra sitt CV under sin levnadstid.
Däremot anser jag inte att det är ekonomiskt för den lilla nationen Sveriges plånbok med kryssarprojekt, varken i den nationella eller den internationella rollen. Där tror jag vi har mer nytta av att nyttja den assymetri som talar till vår fördel, till exempel den luftoberoende konventionella ubåten och det lilla mångsidiga ytstridsfartyget (som för sin del måste växa någon halvstorlek för att kunna komma till sin rätt på lite större vatten, men ändå måste behålla den "anda" och filosofi som den har sitt ursprung i). Det senare blir en nog så god utmaning att ta sig an.

känns inte riktigt som att kärnvapen utgör ett hot mot någon med den maktbalans som finns inom det området idag.
även om en kärnvapenattack från usa kanske inte skulle trigga ryssarna (eller tvärt om) till något, så hade det skapat alldeles för stor förödelse under för lång tid att använda smutsiga vapen, vilket dels skulle skapa en världsopinion mot aktören, och dessutom förstört aktörens intressen i området under en bra tid tills radioaktiviteten lagt sig..
så länge man inte lyckas bygga upp en arsenal med "rena" atombomber är dom endast ett fiktivt hot i mina ögon.. inget som någon skulle släppa lös..

Eh??
Mitt svar var riktat till tanken att något mindre än kärnvapen kunde vara något slags påverkan. Det har med önskvärd tydlighet över tiden visats sig att kryssningsrobotar och kanoner på båtar inte är effektiva medel för att bedriva "kanonbåtsdiplomati".
Att de inte är politiskt möjliga att använda visar bara att vi små länder för evigt förlorat alla möjligheter till att militärt påverka skeenden.