Fram till 1950 var kryssaren flottornas hörnstenar för både all form av kvalificerde uppdrag som inte krävde en hel stridsgrupp med hangarfartyg(eller slagskepp), eller som egna flaggskepp i eskadrar. Sista gången vi hade ne rustad här hemma var 1964, om man inte räknar HMS Göta Lejons avsegling till Chile 1971.

Idagsläget har endast Ryssland och Ukraina moderna, riktiga kryssare i form av Pjotr Veliky och Moskva (ex Slava). De amerikanska Ticoneroga har visserligen potentialen men utnyttjas som en förväxt jagare, och var ursprungligen klassad som jagare.

Visserligen har många moderna nationer både jagare och fregatter som har stor potential, men ingen har vågat ta steget och skapa en riktig kryssare, med potential för autonoma operationer till oroshärdar

De finns ett behov att fylla, framförallt bland världens medelstora örlogsnationer att fylla, som inte har råd att rusta en riktig stridsgrupp, men ändå har internationella ambitioner. Att ta steget från ett fartyg som dagens fregatter och jagare, ge dem bättre förmåga att verka strategiskt med fler helikoptrar och kryssningsrobotar, och kanske grövre artilleri, och högre självförsvarspotential så de kan sändas till oroshärdar med betydligt mindre logistik resurser än vad som krävs idag.

Detta kan också vara ett setg att ta för den svenska flottan, att skapa en platform som kan uppträda betydligt mer autnomt än dagens korvetter, och kanske framtidens fregatter. Våga ta steget med YSNY och bygg en kryssare så vi kan verkligen göra skillnad utomlands när vi dyker upp.

Förutom att ditt förslag seglar i kraftig motvind rent försvarspolitiskt så undrar jag (helt ärligt - jag vet inte mycket om flytetyg) om inte den tekniska utvecklingen i viss mån sprungit ifrån stora fartyg som kryssare. På Göta Lejons tid var kanske storleken ett måste för att kunna packa tillräckligt med eldkraft, men idag? Och vore en kryssare användbar för försvaret av Sverige, om vi nu skulle drista oss till att spekulera i ett gammalt hederligt hot kommandes från öst någon gång i framtiden?

Givetvis skulle det vara bra om Sverige kunde ställa upp med fartyg som inte riskerar att förväxlas med tenderbåtar när de är utomlands.

Fast det finns väl ett par inte så små problem som talar mot att gå mot större fatyg:
- ekonomi
- personalbrist

Har inte en Jagare med Lv system, Kryssnings robotar, sjömplsrobotar och medeltungt artelleri kapaciteten att fylla allt en gammal kryssare kunde tänkas göra.

Slava klassen är visserligen stor och har säkerligen högre uthållighet än brittiska och amerikanska jagare(+ticondoroga) men är inte de till räckliga.

Jag vet med säkerhet att britterna opererar jagare och fregatter autonomt på sin olika sea stations. (allt ifrån Karribien till sydatlanten).

Har svårt att se en kryssare operera autonomt utan flygskýdd mot kvalificerat flyghot, och tillsist i detta något ostrukturerade inlägg så har väl tekniken medfört att kryssarnas besättningsstorlek inte längre är lika nödvändig.

en stor kryssare är ganska onödigt i vårt försvar, då det riktas mot insatsverksamhet... dessutom är väl kryssare ganska stora mål för terrorister osv? Och exakt vad ska man med en kryssare till i dagsläget? förr i tiden var det som en artilleriplattform från havet liksom, nu kan en vanlig korvett packas för att förgöra en mindre stad ett par mil inåt land så att enligt mig så är väl en kryssare oerhört onödig. (och nu har jag inte ens räknat in kostnader och manskap)

Jag har svårt att se hur en kryssare kan uppträda autonomt utan flygskydd så länge dagens radarsystem ser ut som dom gör. Radarhorisonten gör ju att även ett fartyg som Ticonderoga bara kan upptäcka robotar på några mils avstånd.

Det är just därför vi skall ha en kryssare, för insatsverksamhet. Den har god uthållighet, stor och flexibel vapenlast som man kan variera i hela skalan alltifrån visa flagg till skjuta kryssningsrobot, dessutom ges ju utrymme att medföra och infilitrera specialförband med Hkp eller båt.

Lufthotet, liksom ubåtshotet är allvarligt, men inte olösligt. Hon bör tex medföra en AEW hkp som kan ge OTHT för hennes robotar osv. Ubåtshotet löses genom egna hkp och en ganska liten eskort, kanske 2 korvetter vid allvarligare hot. Terrorhotet löser man genom Force Protection med egna resurser som .

Kryssarens ursprungsuppgift är att vara en framskjuten spaningsresurs till huvudstyrkan av slagskepp och senare hangarfartyg, samt genomföra autonoma uppdrag som tex sjöfartskrig (cruiserwarfare). Att deras artilleri växte berodde på den klassiska kapplöningen mellan olika nationer dvs kryssarna behövde resurser att hävda sig mot andra kryssare osv. Dessutom växte deras ledningsresuser då de ofta blev flaggskepp i spanings och jagar skärmar.

Det är denna autonoma roll jag vill se igen, en korvett eller fregatt må ha stor eldkraft, men fortfarande är den platformen betydligt mer begränsad vad avser uthållighet, och till viss del flexiblitet vad avser vapenlast. Ticonderoga mfl är genom sin Mk41 VLS mycket flexibla, dock faller de på liten hkp och båt resurs, men även till viss del artilleriet, de skulle behöva kompletteras med tex två 57or för att kunna effektivt gradera vapeninsatsen.

Dessutom finns ett stort signalvärde att sända en kryssare, det är en klassisk och kraftfull fartygstyp som visar att man menar allvar. Jagare och Fregatter är fortfarande bara eskortfartyg.

Visst vore det finemang om Sverige fick resurser för lite gammal hederlig kanonbåtsdiplomati, men är det verkligen ekonomiskt försvarbart att lägga så mycket pengar på ett vapensystem som i praktiken bara kan användas för insatsverksamhet?

Är det månne denna skapelse du suktar efter Plisander?


Nu har jag inte simhud mellan tårna, men undrar ändå över "nyttan" med ett flytande partypalats
jämfört med flertalet korvetter som idag?


Är det inte bättre att kunna verka från flera plattformar än en stor?

Se till syftet också, är inte direkt ekonomiskt varken nu eller i framtiden att man köper endast en kryssare, den är inte direkt osynlig längs vår kust med små öar osv, och internationellt så är det inte nödvändigt heller då vi inte kommer att stå för bevakningen av en hel kust själva.
Och jag har för dålig fantasi för att förstå syftet med kryssningsrobotar i en utlandsmission, den äldre versionen av korvetter vi har i sverige idag är ju minst sagt uthålliga och välbeväpnade (i princip samma beväpning som en modern Fregatt).
Samarbete är ju det alla (vissa länder) strävar efter och då är det ju inte nödvändigt längre med kryssare och jagare,
allt det där vad gäller missioner till havs är ganska genomtänkt om du tänker efter, man skickar ju inte bara ner en grupp båtar utan det finns ju landverksamhet som stödjer
insatsen till sjöss.

Ha en bra dag=)

det är helt orealistiskt ekonomiskt att köpa in en kryssare till sverige enligt mig, kanske en som man delar på i norden, eu eller något sånt isf....

men då kan man ändå spekulera i vad man ska använda den till...? :P

Ett maffigt hangarfartyg skulle isf vara mer vettigt i alla perspektiv förutom det ekonomiska....

Någon som vet, utan att gissa altför mycket, vad en kryssare skulle kosta att köpa in?

Skulle med nöje se HMS Äran eller HMS Småland II men en kryssare eller t o m Jagare vore orealistiskt men jag håller med föregående talare om att Jagare med organiskt hkp och bra robotluftvärn borde kunna lösa uppgifter utomlands nästan lika bra som en kryssare. Kanske tyska F125 Sachen som det skrivits om här innan? dessutom, Fregatter och jagare vore kanske lämpligare än en kryssare i insatser i östersjön?


Hur hade du tänkt dig att en svensk kryssare skulle fungera med beväpning, taktik mm? intressant ämne

Hördudu, om något namn ur den klassen skall återanvändas så måste det utan tvekan bli HMS Manligheten. Sällan har väl ett örlogsfartyg haft ett så klockrent namn!

Mer on topic: uppträder kryssare ensamma eller tillsammans med följefartyg (eller vad det kan tänkas heta)?

En Ticonderoga kostade i mitten av 1980-talet ca 1 miljard USD.

Beror lite på doktrin men kryssare uppträde ofta ensamma eller i par som tex Suffolk och Norfolk när man jagade Bismarck. Med flottarona uppträdde de ofta som spaningsskärm långt framför huvudstyrkan.

Mitt förslag skulle nog snarare luta åt en upphottad FGS Sachsen/ De Zeven Provincien med större vls, grövre artilleri (155 med standard ammo och tex Esxcalibur), CWIS med 57an och utökad Hkp kapacitet. Behovet är två till tre stycken så vi alltid kan ha en på världshaven, både som goodwill och industristöd.

Ta tex Somalia som exempel på hur hon kan användas. Hon patrullerar utanför Afrikas horn och eskorterar handelsfartyg undan pirater. Hennes spaningsresuser (UAV/ AEW hkp) hittar en av piraternas terminalpunkter längs kusten, hon går in och landsätter med båt/ och hkp specialförband som gör processen kort med Jack Sparrow mfl, skulle det behövas så kan hon stötta med NGS. Sedan bryter en konflikt motsvarande Libanon 2006 ut och hon kan då snabbt (ca 3 dagar) förflyttas till Libanesiska kusten och där evakuera svenska/ Eu medborgare från Beirut. Samtidigt som hon kan bidra med realtidsdata därifrån med sina UAVer. Skulle det sedan krävs kan hon gå in och utöva politsk påtryckning med sina kryssningsrobotar och sitt artilleri.

Vi skulle kunna kalla den Högsjökorvett men det är uppgifterna jag är ute efter. Gärna en omklassning när hon ligger vid kaj och politikerna pyntat. Jag har valt kryssar konceptet för jag anser det mest lämpligt. Jag har sett en kombination av AGEIS Ticonderoga och italienska Vittorio Veneto som en målbild.

Klart det pirrar lite nedför ryggraden när man läser om Psilanders vision, men för Sveriges del finns väl varken den politiska viljan eller pengarna. Däremot kan man tänka sig ett antal kryssare under EU-flagg som löser just dessa uppgifter. Någon gång om sisådär hundra år...

*Raderat inlägg*

Den här tråden handlar om Kryssare och liknande flytetyg. Skippa feminist-bashingen.

/Vargas, Blågul

Suck! Vad Psilander vill ha är en sådanhär - DDG1000. Beräknad kostnad 17,5 - 23 miljarder svenska dollar...
Den årliga driftskostnaden för en Tico är omkring 190000000 kronor - alltså strax under vad sjöstridsflottiljerna har i årsbudget, så det finns en anledning till att antalet länder som har moderna kryssare kan räknas på ett fåtal fingrar!

Nja, i kryssarstorlek så är det väl något i Albion, Tarawa eller Wasp-stilen som det ska dräglas över?

Eget flyg och en skock IAS-are i lasten ger trots allt en viss handlingsfrihet..
Sen var det det där med kostnaden.

Finns vissa nyckeltermer jag tror kan bidra till problem med vissa politiska grupperingar.

Förutom att kostnaderna skulle ruinera FM kan vi fundera över hur man politiskt skulle motivera vansinnet. När man diskuterar hur få soldater vi får för 40 miljarder skall vi satsa 30 miljarder på 3 kryssare? Kan vi inte köpa in 3 B-2:or till FV på en gång så har vi snart 500pers i FM men kostnader på minst 40 miljarder om året.
Fast ett landstigningsfatyg med plats för NBG, IAS samt Helikopterflottiljen skulle vara skoj.

Lite omprioriteringar i samhället tillsammans med en höjning av skattetrycket och drömmarna kan realiseras.

Jag hävdar på det bestämdaste att kryssare precis som slagskepp förlorade sin plats i flottorna i och med flyget. Hopplöst gammaldags och romantiserad bild av flottan och dess roll modell brittisk kanonbåtsdiplomati alla 1920-30 tal. Tiden för att åka runt i vita uniformer och dricka pink gin och spela kricket i kolonierna kommer troligtvis aldrig tillbaka. Att Sverige skulle kryssa runt i formation typ Exeter, Ajax och Achilles utanför Río de la Plata får vi nog behålla i drömmarnas värld.

Det vore bättre om Sverige satsade på det vi är bra på istället för att försöka vara något vi inte är med pengar vi inte har.

Förutom det som herr Isgubbe låter hälsa dig Psilander, så tror jag även att du har något att lära av denna och denna sidan. För ditt resonemang var väl utifrån nu rådande ekonomiska ramer och inte drömmeri igen?

GMY

Det enda som realitiskt sett skulle kunna skapa ett uns av den förmåga som den gode Psilander efterfrågar är att man utrustar dels de framtida supply/multipurpose/support-fartygen och dels eventuella kommande korvett eller fregatt/jagarprojekt med nåt liknande RBS15mk3+ med landattack-förmåga och/eller artilleri med lämpligt vald kaliber för NGS. YSNY ska i mina ögon lämpligen vara nåt liknande tyskarnas korvetter ur Braunschweig-serie eller någon halvstorlek större för att få en "skärgårdsfregatt".
På så vis skapar vi ökad förmåga på den internationella arenen inom ramen EU/NATO-strukturen samtidigt som vi håller kvar vid det som är det som svenskarna får mycket credit för internationellt.

Det beror väl på vad man menar med "kryssare"? Att kryssare m/vk2 inte är gångbara i dagens värld ifrågasätter nog ingen (ja, möjligtvis Psilander då...), men precis som dagens jagare inte har annat än namnet gemensamt med vk2-diton så torde en modern kryssare vara något helt annorlunda. Frågan är bara vad... Är det deplacementet som avgör om ett fartyg är en kryssare eller jagare? Eller uppgifterna? Eller beväpningen? Inte vet jag...

Själv ser jag hellre att vi skaffar jagare igen. Inte för att jag vill ha nybyggda Hallandkloner, utan för att just namnet "jagare" låter bra. Om det sedan är YSNY som man kallar för jagare istället för fregatt spelar mindre roll.

Jo visst det låter ju bra om vi kan säga att vi har jagare även om det är världens dyraste motorbåtar i realiteten... Det vore bättre om man försöker se på vilken uppgift som ska lösas i framtiden istället och hur Sveriges flotta skulle kunna passa in i det nya svenska försvaret samt inom det Europeiska försvarssamarbetet istället för att drömma om det förgångna.

Vill hjälpa till att definiera en fråga som ni är osäkra på. Det gäller tråden: Kryssare, Finns det en framtid?

Den vedertagna definitionen på en kryssare har alltid varit:
”Starkare än allt snabbare och snabbare än allt starkare”.

För landkrabbor betyder det att kryssaren ska kunna bekämpa allt som är snabbare än hon själv (Jagare, fregatter,etc…) och köra ifrån allt som är starkare beväpnad än henne själv (slagskepp, slagkryssare,etc…) Idag finns inte den hotbilden och därför finns det inte heller många kryssare i tjänst.
/PO4

Man kanske kan skriva om frågeställningen något och säga såhär: kryssare är användbara av de skäl Psilander påpekat, men på tok för dyra för ett litet land att anskaffa. Skulle man då kunna tänka sig att flera länder (EU) går samman enligt ett upphottat och mer permanent battle group-koncept? En förutsättning för detta är förstås att länderna kan komma överens om de utrikespolitiska mål kryssaren skall... implementera, vilket bara det förstås är osannolikt i dagsläget. Men vi kan väl blicka framåt?

Kryssare, finns det en framtid ? Nej.

Har Psilander förläst sig någon av James Cobbs böcker möjligen? Målbilden är ju som klippt och skuren för "The Seafighter Taskforce". Den slagstyrkan består dock av två fartyg; kryssaren USS Cunningham och amfibiefartyget USS Evans F Carsson. Det flytetyg som Psilander är ute efter som skulle fylla båda dessa fartygs uppgifter samtidigt torde bli något som liknar gamla helikopterkryssarna av Moskva-klass.

Att försöka bygga ett fartyg som ska kunna utföra så många olika uppgifter brukar sluta med att man får ett väldigt stort och dyrt fartyg som inte är särskilt bra på någonting.

Man skulle kunna köra tex En LCS (YSNY) och två Visby-kv, som en lokal liten task group för lite kanonbåtsdiplomati mm.

Kryssare är som sagt ett namn, jag valde det för 1/ det provocerar (lyckades) 2/ Det torde vara den korrekta benämningen på ett sådant fartyg. Många länders moderna jagare och fregatter deplacerar som ww2 kryssare och används i deras roller. Deras fregatt och jagarbenämningar är mest en täckmantel för att blidka tråkiga politiker. Det var ju ett tag sedan Arvid Lindman var statsminister !! Min kryssare skulle för politikerna lika gärna kunna heta Högsjökorvett.

Danmark klarar ju bygga fartyg för rollen (Flexibel support ship och nya fregatter) så varför kan inte vi? Kombinera dessa två och skapa en starkare platform så har vi det jag söker. Även Norge bygger rejäla fregatter. Så varför denna pessimism. Danmark och Norge får ju 5-6 fartyg. Om vi kunde suga ut de gottaste bitarna och bygga 2-3 ser jag som helt rimligt. Eller varför inte byta lite Gripen mot danska eller Norska fregatter.

Men frågan är väl fortfarande, behöver vi dom??

Nje knappast.

En motivering skulle kunna vara på sin plats

Tyvärr så får jag väl fortsätta stånga mig blodig mot alla de som inte insett styrkan, för en nation med begränsade resurser och alliansfrihet, att ha fokus på den marina dimensionen.

Sveriges mest stratefiska resurs är idag HMS Carlskrona. Med sin minlast kan hon ställa till det rejält för en stat som kränker vår intressen.....

Jag har svårt att se nyttan med en kanonbåtsdiplomati förmåga. Exakt vilka intressen är det man ska försvara med detta, egentligen? För en stormakt kan det finnas realpolitisk anledning (de gamla kolonialmakterna, t ex). Men för ett litet land som Sverige?

Som jag ser det vill du ha väldigt mycket vapensystem och förmågor på en enda plattform, och det tenderar (som redan har påpekats) att bli ett stort och dyrt fartyg, som ändå inte kan lösa alla uppgifter. Att det mycket väl finns behov av större fartyg för internationella insatser är en sak, men frågan är om den typ av fartyg du efterlyser är så lämplig för denna uppgift.

Om man fibulerar vidare i tankarna att östersjön är ett innanhav med eventuellt lite framtida geopolitisk action kan det inte vara fel att öka sin kapacitet? Men hur tar man vägen dit? Jag tror att Sverige skulle tjäna mer på flera mindre båtar som inte lätt kan slås ut i en överraskningsattack med sabotageförband. Bygg flera små minbåtar eller utveckla fler ubåtar som kan drälla minor som laxen lägger rom eller nå annat.

(med reservation för en landkrabba)

Om vi lyfter blicken från den Svenska arenan.

Hur ser kryssarfrågan(enl min tidigare defention) för länder såsom Tyskland, Italien, Japan eller England för att komplettera deras flottor?

För att inte tala om minfartygen av Älvsborgklassen som har nästan tredubbla minkapaciteten jmf med Carlskrona, låt vara med klenare bestyckning och lägre fart.

/Per

Ang Äbg och Vbg


Källa

De flesta av dessa länder verkar satsa på fregatter och jagare för sjöstrid, ubåtsjakt och luftvärn samt någon form av minihangarfartyg och/eller understödsfartyg för de lite tyngre uppgifterna. Tack vare att tekniken har utvecklats så kan man packa tillräkligt mycket slagkraft i en jagare för att kunna fylla den roll som kryssare tidigare hade.

Stationeringen av HMS Gävle i medelhavet visar att det finns ett behov av fredsbevarande insatser till sjöss. Och precis som på land så är det ofta viktigt att insatsen kommer från ett land vars neutralitet båda parter i konflikten kan respektera. Jag tycker att det är ganska uppenbart att dylika uppdrag i framtiden kommer att kräva större och slagkraftigare fartyg med större uthållighet och förmåga att skydda sig själv än vad en korvett har.

Även om kryssare kanske var att gå till överdrift så tror jag att ett par fartyg i jagarstorlek med tungt artilleri, tunga sjömålsrobotar, kanon- och robot-luftvärn, ubåtsjaktsvapen och helikopter kommer att vara det som krävs för en sådan roll.

...ooom lede fi inte lyckas ta sig igenom Carlskronas -förvisso formidabla- luftvärn och/eller ubåtsskydd först och helt enkelt sänka henne. Fast det är ju å andra sidan lättare sagt än gjort med tanke på Carlskronas tunga bepansring.

Jag tror inte fartyg av Ticos eller DDG(X) / DD1000 är någonting för svenska flottan. Varför ? Jo vårt specialområde är just operationer på grunda vatten, där är vi jäkligt bra. De flesta andra länder är vana vid öppet hav och får apspel när de ser oss dundra omkring i skärgården. operationer på öppet hav kan de flesta så låt oss satsa på det som gör oss unika och där vi är världsbäst.

Jag kan inte se att stora fartyg generellt sett är överspelade men de passar inte oss. Redan idag har vi svårigheter att rekrytera besättningar för internationella insatser (de värnpliktiga räcker inte till), hur skulle det fungera med 350 i stället för 35 man ??

Ett modernt fartyg av jagarstorlek räcker gott och väl för alla behov Sverige kan tänkas ha.
Exempelvis den nya tyska Sachen klassen och om man skall upp i storlek är det snarast Arleigh burke som skall inskaffas. Har för mig jag läste någonstans att de har minst samma kapacitet för strid. Torde dessutom vara billigare i inköp med tanke på att de tillverkats i fler exemplar.

Var är det bäst att satsa pengar någonstans, lägga pengar i en jagare ist för 3 corvetter?

vi behöver inte ha något som är större än corvett i storlek i östersjön då vi har bra räckvidd för flyg och robotar och har Finland på andra sidan,
inte i utlandet eftersom att vi sammarbetar med andra länder och sammordnar vår uppgift.

Efter att ha skummat igenom inläggen i denna tråd står tre saker klara:

1. De fartyg flottan projekterar, de som ligger i provturskommandon samt de som är på väg ut i förband faller i huvudsak inom ramen för det nya insatsförsvaret. Att Visbyklassen är större både vad gäller storlek och tonnage än Göteborg och Stockholmsklasserna är helt logiskt, då de ska ha en helt annan uthållighet för att kunna uppträda i andra hav än Östersjön.

2. Alla diskussioner om driftskostnader går tillbaka till den politiska styrningen av hela FM och därför kanske inte passar sig här.

3. Flera inlägg här verkar längta tillbaka till svunna tider, då härars och flottors styrka avgjordes av antalet soldater, kanoner, fartyg och tonnagens storlek. Idag är storheter som informationsövertag, teknologiska spjutspetsar och samarbeten över gränserna viktigare. Dock ligger vi i Flottan liksom i FM i stort farligt nära gränsen för att inte kunna försvara, freda och hävda vårt eget territorium, vilket ju bör ses som en statsrättslig och folkrättslig skyldighet. Men här kan diskussionen återigen tangera det politiska.

Jag väljer att svara mig själv, i brist på öppen tråd som svarar på den mycket stora frågan: vilka fartyg behövs egentligen i framtiden i Sverige? (ungefär så, tråden låstes av Blågul idag eller igår).

De stridsfartyg som utvecklas idag i Sverige är i allt väsentligt i framkant teknologiskt. Kunskapen att utveckla marin materiel med denna potential är ett gott arv från kalla kriget. Exemplet YSB 2000/korvett typ Visby visar också på möjligheter att utveckla konceptet mot nya uppgifter i ett insatsförsvar. Såsom helt riktigt antytts på annan plats här i SJÖ så projekterades denna fartygstyp under slutfasen av invasionsförsvarets tid.

De problem Marinen och Flottan har att möta hänger samman med de stora avgörande frågorna för hela FM. Vilka hot finns framgent (man talar gärna om 10-20-årsperioder)? Vilka samarbeten kan vi göra med olika allianser, förbund och partnerskap av skilda slag, hur påverkar detta vår alliansfrihet? Hur ser egentligen vår alliansfrihet ut idag, hur ser den ut i morgon? Vad vill skattebetalarna betala för Flottan och FM? Ska vi försvara vårt eget territorium, eller ska FM skapa styrkor som skickas utomlands? Har vi råd med både och?

Det går att fortsätta ställa dessa frågor i all oändlighet, men det som återstår till sist är mycket lättfattliga och enkla, i grunden moraliska principer, vilka kan sammanfattas i en enda fråga: ska vi försvara vårt territorium med vapenmakt eller ej? En gång för länge sen var detta i hvudsak kungens yttersta beslut, i vår tid har riksdagen beslutat att ja, det ska vi. Som jag ser det har alla vi som engagerar oss i försvarsfrågor i en eller annan form ett ansvar för att visa på brister i hur vårt land löser alla de uppgifter som kan kopplas samman med just fredandet av det egna territoriet.

I Flottans fall handlar det nu om att fysiskt och okulärt kunna övervaka det egna territoriet, samt avviska kränkningar av skilda slag- detta faktum kvarstår även efter invasionsförsvarets upplösning. Radarövervakning, satelliter, samarbeten med grannstater, informationsövertag är viktiga komponenter i detta. Men det som är en risk i vår tid är att vi kommer att sakna enheter att skicka ut om något skulle hända. De mest kvalificerade fartygen kanske då finns i Medelhavet, ubåtarna samövar med den amerikanska ubåtsflottan i Stilla havet.

Vi måste ha råd med både och. Därför förordar jag följande fartygsbestånd från och med 2012:

-6 Visbykorvetter (totala antalet beställda, gissar att det är 6, rätta mig gärna om jag har fel)
-2 korvetter typ Stockholm
-4 korvetter typ Göteborg (livstidsförläng i stället för att avveckla; har hört rykten om detta?)

-8 minröjftg typ Landsort/Styrsö
-5 ubåtar typ Gotland

Dessa fartyg utgör kärnan i Flottan. Tillkommer lednings- och lagfartyg. I allt väsentligt kan dessa fartyg på ett mycket kvalificerat sätt ingå i olika internationella åtaganden; för en tid sedan deltog en av våra korvetter exempelvis i ett uppdrag i Medelhavet. Både Visbyklassens och de äldre korvetterna är relativt enkla att anpassa för längre företag till sjöss, även utanför Östersjön.

Men, för att åstadkomma både och, internationellt deltagande och nationell säkerhet, förordar jag att Hugin/Kaparenklassen ersätts på ett sätt som åtminstone inte offentligt är känt ännu. De patrullbåtar vi hade ända fram till FB 2004 var från början tänkta att ersätta och komplettera de äldre vedettbåtarna, olika typer av bevakningsbåtar i kustartilleriet, samt även utgöra en lätt ytattack. Vi som tjänstgjorde ombord verkade främst inomskärs, men fartyget kunde förtjänstfullt verka i hela Östersjöområdet.

Mitt förslag är att de tre patrullbåtsdivisioner vi hade, 13., 46., och 48., baserade på ostkusten 13. (Berga), 46. (Karlskrona) och 48. (Göteborg) åter sätts upp. En ny fartygstyp behöver inte vara särskilt avancerad, Styrsötypen utgör en utmärkt plattform. Beväpningen ska dock ändras, en ny SSM som ersätter de gamla pingvinrobotorna, 40 mm art räcker säkert. Organisationen bör integreras med de två sjöstridsflottiljerna på samma sätt som de gamla divisionerna var delar av ytattackflottiljerna.

9-12 fartyg i tre divisioner, på så sätt är vi även nationellt trovärdiga i vår örlogsflotta, och inte bara teknologiskt långt framme och stolta över detta i internationella vatten!

Håller med dig i all väsentlighet men...

1. Det blir bara 5st Visby efter fippel från Kkrv runt år 2000.

2. Ditt utgångsläge är bra 2012, med 11 korvetter (som i fb 00), dock behöver vi följande utveckling av vårt tonnage mot 2020.

Är också inne på ditt spår med en ny klass ptrb, dock något större och sjövärdigare än de gamla Kaparen båtarna. Mitt förslag är danska standard flex.

Ett patrullbåts/vedettbåtsvapen är också bra för flottans utveckling av yngre officerare, så man kan ta ett större ansvar efter inledande fänriksår, innan man går tillbaka till insatsförbanden.

3. När Sto och GBG faller för ålderstrecket 2015-20 behöver de ersättas med en större och uthålligare platdorm än dagens Visby. Jag förordar därför en fregatt med lite annan inrikting än dagens Visby för att komplettera och fylla luckor i
kompetensen avseende helikopter och markmålsbekämpning.

Flottans sammansättning 2020
3st lokalförsvarsförband (Sthlm, gbg, kka)
- 3-4st ptrb ny
- 2st minjakt
- lagfartyg
- 1st organisk lätt hkp div.

Kustflottan (insatsförband)
5+3st kv Visby
4st Minröj större
2st YSNY
1st tung hkp divison
1st lätt hkp div
lag/ transportfartyg (Bay-klass?)

4-6 Ubåtar Söd/Gtd/A26

Vi är fortfarande inne på samma spår! En liten invändning dock att termen "lokalförsvarsförband" luktar gammalt insatsförsvar, särskilt när du ställer det mot den trendriktiga termen "insatsförband". Jag tror inte att vi i framtiden har råd att hålla oss med stora resurser i materielreserv, likt vi gjorde under 45 år av kallt krig. Hela Flottan liksom även hela FM i övrigt bör var vara insatsberedd, för enkelhets skull kan man stryka termen lokal- respektive insatsförband.

Nu ställer jag den eminenta frågan: hur stora är danmarks och norges försvarsbudgetar?
med vår nya regering som påstod sig ville satsa på försvaret men som nu börjar mumla om nedskärningar på 3-4 miljarder om året så lär vi inte ha råd med mat till våra soldater länge till.

Det räcker att sätta sin fot i Fredrikshamn så kan man direkt se två - tre fregatter ståtligt ligga förtöjda.
Sveriges motsvarighet är HMS Småland som ligger med slagsida som ett monument över svunna tider.

Jag efterlyser visby 2 fast i något större storlek.
senaste planerna ja hörde var väl runt 97 meter om jag inte minns fel, men 120m är vad som krävs om dom skall klara att passera dom stora haven utan några större bekymmer under de flesta förhållanden.. dessutom ger det plats för antingen mer vapenarsenal, en till helikopter, eller i allmänhet bättre levnadsstandard ombord..

Norge 31mdr NoK källa
Danmark 19,3mdr DKr källa

Sverige får rätt lite valuta för sina pengar, tycker ajg.

Det är alldeles riktigt, och problemen är väl kända av ÖB och FM. Det kommer att bli ordning på ekonomin, mer "pang för pengarna" som det brukar heta om politiskt och medialt utrymme skapas för detta- och skapas nu. Andrum helt enkelt.

Fm:s ekonomiska problem har sitt ursprung i de stora krigen; Andra Världskriget och Kalla kriget då man levde med en annan ekonomisk mentalitet än idag. Läs mitt långa inlägg om detta själva på annan plats här i SoldF, orkar inte kolla var exakt det hamnade just nu. Sök på ekonomi förslagsvis.

Visst har vi råd med fregatter om vi vill, men ställ er även frågan vad de ska användas till. Vi ska ha inte ha bara för att bräcka våra nordiska bröder, då kan vi ju förtöja fregatterna direkt dikt Småland i Göteborg.