Hej.

I januari 2008 har jag fått besked om att jag ska rycka in som jägarsoldat specialist i Arvidsjaur. Grejen är den att jag inte är den mest vältränade av killar. Och jag undrar vad som krävs vid inryckningen?

Mönstringen för ett år sen gick ganska bra. Jägartestet var inga som helst problem, däremot fick jag bara en sjua i styrka. Räcker det?

Just nu orkar jag knappt 20 armhävningar och ungefär lika många sit ups. Kondition har jag inte heller för tillfället. Springer milen på 54.

Konditionen fixar jag lätt fram tills januari. Ska springa lidingöloppet i höst bland annat. (Sprang det i höstas med). Så den är jag inte orolig för.

Som sagt vet jag inte hur jag ska göra med styrkan. Jag har ingen tid att träna upp den heller för tillfället, skolan tar all jävla fritid. Är vissa muskler viktigare än andra? Hur lång tid tar det att bygga upp en schysst förjägarkropp? Om man inte pallar fysiskt i början av lumpen, blir man utslängd?


Och när i helsike får man mer exakt inryckningsdatum!? Jag vill kunna planera mina universitetsstudier i höst.

Tack för svar.

Tada. Aldrig fel att kolla K3's hemsida!

Tack! Guld värt!



Ska nog gå galant.

och exakt datum kan du säkert få om du slår en pling till I19

..och 1tim styrketräning tror jag säkert är möjligt att lägga in under hösten, handlar om vilja.

Som gammelgubbe och efter att ha hängt här på SoldF i evinnrliga tider undrar jag, lite tyst för mig själv, varför unga, intelligenta, välmotiverade gossar/män (?) aldrig frågar sig/eller forumet vilka psykiska förutsättningar som jägarförband kräver...

Många av de spaningssoldater vilka ryckte in vid min tid var vältränade idrottsmän, vilka dock ej hade tillräcklig motivation och föll ur. Det fanns även en del mindre vältränade, sega gubbar som slog många med häpnad eftersom de aldrig gav upp.

Kanske onödigt gagg från min sida... kanske viktigt att tänka på för den unge blivande soldaten. Forumet kommer säkert nyansera och balansera mitt inlägg.

Pappsen

Pappsen, visst har jag tänkt mycket på det psykiska. Men klarar man det fysiska blir det ofta mindre psykiskt krävande. Motivationen kommer jag inte ha några problem med. Jag ville bli jägare och jag vill det fortfarande. Har jag gett mig in på någonting ger jag aldrig upp, aldrig!
Det som jag har problem med är att finna tid till träning. Jag har fruktansvärt mycket annat att göra.

I övrigt känns det som att det är svårt att träna upp psyket, eller?