1. HMS Halland 1956
- Stor eldkraft
- Flexibelt och utvecklingsbart
- Lång karriär i teknikens framkant

2. HMS Svea 1884
- Brutalt modern för sin tid
- Mycket eldkraft i liten platform

3. HMS Sjöormen 1969
- Flexibel och utvecklingsbar
- Moderna och bra lösningar
- Mycket eldkraft

4. HMS Göteborg 1989
- En fregatt stor som en torpedbåt

5. HMS Fylgia 1907
- Kanske den mest balanserade pansarkryssaren i världen, trots sin ringa storlek
- Modernt tänkande - enhetsartilleri före dreadnought

Det är svårt och välja så jag får väl nöja mig med att lägga till en del synpunkter.


- Sjömålsrobot


- 25,4cm var ett bättre kaliberval än 21cm som dom flesta pansarbåtarna fick.


- Albacore Skrov
- Väldigt tystgående


nja!! (lite lätt optimistiskt där va!)


- Dåligt tornarangemang endast 75% eldkraft i bredsidan
- I minsta laget för en pansarkryssare men klart överlägsen "torpedkryssarna"

Halland lutar det väl ganska mycket åt dock speciellt om man beaktar hur överlägsen hon var andra fartyg på 50-talet.

Allt annat oberoende, ja. Men den 21cm kanon som de senare pansarbåtarna fick var överlägsen den 25,4cm kanon som Sveaklassen fick, därför att dess eldhastighet var helt överlägsen.

75% var bra för den tidens fartyg. De flesta kryssarna, inklusive pansarkryssarna, hade någon form av bredsidesarrangemang. Att då ha huvudbestyckningen i fyra torn, varav tre "alltid" kunde bära mot ett mål var ett stort framsteg. Nästa kryssare med 15 cm kanoner i dubbeltorn kom först på 20-talet...

Enligt min ringa erfarenhet av sjöstridskrafter så var HMS Halland ett enormt flexibelt och modernt fartyg med helautomatiska dubbeltolvor( ),sjömålsrobot, ubåtsjakts och ledningsförmåga och storlek. Synd att inte dom senare Östergötlandsjagarna inte blev som Halland. Då kanske jagarvapnet fortfarande funnits . Fylgia var nog ochså ett fint fartyg med sina små 57 or och 152 mm. Hon gjorde ju tjänst under Sveriges Neutralitetsvakt under VKII. Svea har jag ingen egentlig åsikt om förutom hennes 254 mm kanoner.


/ Den glade flottisten Erik Gustav

-Flottan har ju haft ett och annat fartyg att välja mellan,mången skiftande typ har burit & bär tretunga...vissa ypperliga för det de konsturerats för...andra mindre lyckade p.g.a besparingskrav osv...

-Men kalla mig partisk när jag ändå sticker ut hakan och påstår att robotbåtarna nog var de mest lyckade fartygen i alla avseenden utom bränsleförbrukningsmässigt sett...så mycken eldkraft,sådan snabbhet,sådan mångsidighet på ett såpass litet fartyg har aldrig funnits motsvarighet till och kommer aldrig finnas heller,oavsett var ni än letar..så min röst faller på dem!

Vedettbåt typ 2
HMS Lysekil + HMS Slite + HMS Marstrand = Kärlek!
Väldigt tungt beväpnade för sin storlek och så var dom flexibla.

Problemet är att en 21:a inte alls slår igenom lika mycket pansar som en 25,4:a
I efterhand har det visat sig i krigserfarenheter att det är bättre med en grövre kaliber, dock fick ju också Oden klassen 25:or 10 år senare dom fartygen hade varit till god nytta om det blivit krig 1905. Men det är väl lite Off Topic.


Å andra sidan torpedkryssarna var ju fasligt ändamålsenliga spaningsfartyg när dom kom även om utvecklingen snabbt gjorde dom omoderna.

Visst. Men precis som det är bättre med en kanin i handen än tio i skogen, så är det bättre med en 21a som träffar än en 25a som missar. 21 cm kanon M/98 sköt dubbelt så fort som 25,4 cm kanon M/94 och fem gånger så fort som 25,4 cm kanon m/85. Dessutom hade den längre räckvidd, vilket väl kanske var av mindre betydelse med tanke på den tidens primitiva eldledning och därav följande korta stridsavstånd. Men ändock så var träffsannorlikheten större för 21 cm kanonen än för de äldre grövre pjäserna.

Nja jag håller inte med där det är bättre att en träff faktiskt gör skada än att den kanske gör det, problemet med 21:an var att den helt enkelt inte slog igenom pansaret som skyddade vitala delar på långt fler fartyg än vad 25:an gjorde.
Projektilvikten för 25:an var 204kg medan 21:ans var 140kg om den lättare kanonen skjuter dubbelt så fort så blir skillnaden endast 37% mer granatvikt på målet, om man samtidigt tar i beaktande 25:ans överlägsna penetrationsförmåga så har knappast 21:an någon fördel. Ett mål som behöver kontras med hög eldhastighet avslås enklast med sekundärartilleriets 12cm kanoner.
Kom också ihåg att 21:an eller 20,3cm var standardkalibern hos tunga kryssare vilket gjorde att pansar oftast designades för att klara träffar upp till 21cm.

Visst, en träff med en 25a är bättre än en 21a. Men om 25an aldrig träffar? Det är problemet när ens pjäser kan skjuta var femte minut, det blir svårt att gaffla in målet. När man sedan börjar titta på vilken ammunition som sköts av pjäser modell 1885 kontra pjäser modell 1898 så kan man också fundera på vilken som egentligen hade störst pansargenomslag...

Min poäng är helt enkelt att bara en ren kaliberjämförelse ger inte hela sanningen, man måste titta på helheten. I alla fall om vi avser strid på riktigt mellan fartyg, och inte provskjutningar på Bofors...

Nu jämförde jag snarare 25,4cm M/94B med 21cm M/98 det är inte rättvist att jämföra M/85 pjäserna speciellt då vi inte hade 21cm pjäser dä.
Samtidigs kan nämnas att 28cm M/12 hade en 4 gånger så hög eldhastighet som 21cm pjäsen.

I rest my case. Som sagt, man måste se på helheten och inte bara kalibern. Nu börjar du kvalificera med att det är just en specifik pjäs och inte bara kalibern 25,4 cm...

Ja?

Problemet är att du inte verkar ha fattat att pjäser utvecklas då en modernare pjäs definitivt är överlägsen en äldre pjässpeciellt i teknikutvecklingen under slutet av 1800-talet. Om man jämför vilken kaliber som är bäst så måste man jämföra jämnåriga kanoner.

Jag förstår utmärkt väl att pjäser utvecklas. Det var du som började med att hävda att pjäser med 25,4 cm kaliber var bättre än 21 cm. Vilket kan vara sant eller inte, beroende på till exempel sådana saker som pjäsernas tekniska nivå. Men att slentrianmässigt hävda att "25,4cm var ett bättre kaliberval än 21cm" är en väl naiv inställning.

Fylgia såklart. Pansarkryssare, känn på det ordet... PANSARkryssare. Klar vinnare

Ok! Pjäsen ska verka mot fientliga pansarfartyg som förväntas uppträda vid kustnära operationer, ex predreadnoughten Deutschland med 240mm sidopansar.

Jag är en Kalla kriget-kramare när det kommer till listor av detta slag, och vill därför slå ett slag för mitt fartyg: patrullbåt typ Hugin/Kaparen. Med våra två divisioner fartyg av detta slag fredade vi våra kuster, inre vatten och framför allt fredade vi oss under vattenytan under 1980- och 1990-talet.

Från början var fartygen tänkta att vara en lätt ytattack, som skulle ersätta de äldre tb och mtb; klassen började levereras i slutet av 1970-talet från Norge. Den tunga ytattacken i form av rb och senare kkv skulle verka längre ut till havs. Redan tidigt fick hon en grövre pjäs, en 57:a istället för den 40:a som det från början var tänkt skulle finnas. Även i Norge hade hon också haft sjömålsrobotar, vilket gav detta lilla fartyg en stor slagkraft. Räls för minor/ sjunkbomber fanns också från början.

Men efter bara några år började ubj-utrustning tillföras; till en början en enkel hydrofon, därefter augrkastare och mer sofistikerad sonarmateriel. När jag tjänstgjorde hade typen ett deplacement som låg drygt trettio ton över det ursprungliga; därav klassbeteckningen Kaparen, som var den första helmodifierade av patrullbåtarna. Försök gjordes också med den nya trådstyrda ubåtsjakttorpeden, har tyvärr glömt typbeteckning på den. Med sjunkbomber, au-granater och Europas bästa sonarutrustning av franskt fabrikat hävdade hon sig väl, när det handlade om uthållig ubåtsjakt i våra inre vatten.

Vivat navis belli minor! Leve det lilla örlogsfartyget!

Det saknas faktiskt en "dark horse" i den här listan, nämligen flyplanskryssaren Gotland. Internationellt ansågs och anses hon fortfarande vara ett av världens genom tiderna mest mångsidiga örlogsfartyg. Hon var en lätt kryssare och saknade därmed svårt artilleri, men med sina två dubbla 15,2:or som kunde eleveras till 60 grader kunde hon bekämpa både yt-och luftmål med medelsvårt artilleri. Ytterligare två enkla 15,2-pjäser i kasematt bättrade på ytmålsbekämpningen. För fjärrluftvärn fanns 4 st 75 mm kanoner och för närområdet lika många 25 mm-pjäser. Ytattackkapaciteten blev inte sämre av de båda trippelställen för 53 cm torped som fanns på gångborden. Dessutom kunde hon ta ett stort antal minor.

Samtidigt med all den bestyckningen kunde hon dessutom medföra 9 flygplan. (Hon kunde ta 11 totalt, men då förvarades 2 vid sidan om det aktra tornet som därför inte kunde användas under tiden.) Vid modifieringen till luftvärnskryssare togs all flygutrustning och båda kasematt-pjäserna bort. På gamla flygdäcket och det nybyggda halvdäcket installerades 4 st dubbla 40 mm-pjäser, 2 dubbla 25 mm-och en dubbel 20 mm-kanon. Dessutom byttes 2 enkla 25 mm-pjäser ut mot en ny dubbel 25:a ovanpå det förliga tornet. Resten av bestyckningen kvarstod men eldledningsfunktionerna förbättrades. Skulle det bli en omröstning föll nog min röst på den här gamla trotjänaren.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:HMS_Gotl...%29%2C_1936.jpg

Jo, Gotland är mångsidig, men är hon inte lite av en "jack of all treades, master of none", egentligen underbestyckad för uppgiften och snabbt ifrånsprungen av teknikutveckligen.

En kul grej hade varit att bygga om henne till hkp kryssare på 50-talet, då vore hon före sin tid iofs då en flygledningscentral monterades ombord, mig veterligen den enda som monteras i ett örlogsfartyg i SVerige

Eller en Tre Kronor med stril 60 och långräckviddiga lvrobotar under 60-talet......

Flygplanskryssaren Gotland kan väl knappast räknas som särskild lyckad med tanke på att hon som många örlogsfartyg var en kompromiss. Nu har jag inte boken Kryssare framme men jag vill minnas att projektet bantades kraftigt i sista stund. Bl a så skulle hon väl fått tre dubbeltorn (inga kanoner i kasematt m a o), högre fart och två katapulter med fler flygplan från början. Dessutom så tvingades man bygga om henne mitt under brinnande krig vilket inte heller tyder på en från början särskild sund design. Men hon är naturligtvis ändå ett av de allra mest spännande fartygstyperna genom tiderna, mycket pga av att hon ju var så unik.

Psilander: Fick inte Gotland en flygledningscentral monterad efter kriget? Jag vill att hon åtminstone användes som bl a flygledare under övningar de sista åren på 50-talet.

/Per

1955 tror jag, när kasematterna togsbort. Man planerade även ersättare men flyget snodde pengarna i FB58.