DN
Dawit Isaak har nu suttit fängslad i två tusen dagar, av den enkla anledningen att han är regimkritisk.
Okej jag gillar inte journalister men någon måtta får det vara. Nu vet jag inte hurvida han är anklagad för något annat brott men enligt DN har han varken fått rättegång eller blivit dömd.
En taktik från den svenska regeringen är att försöka förbättra relationerna genom att ge MER bistånd. Vad sägs om att hota med att dra in biståndet istället, bryta diplomatiska relationer och lämna dom till att sköta sig själva om regimen inte öppnar för samarbete?
Är de svenska försöken att få honom fri alldeles för veka eller finns det andra okända anledningar bakom hans fängslande som gör att UD inte anstränger sig tillräckligt?
Det vart ett jäkla liv när "kalle" i grekland åkte dit för att ha knivskurit en person, här hörs det dock mindre om saken.

Det känns lite olustigt att mina skattepengar går till regimer som fängslar våra medborgare...

Å andra sidan tror jag inte UD kan åstadkomma något. Eritrianerna betraktar Isaak som eritrian och inte som om han skulle vara europe. Dessutom är det orimligt att jämföra med Grekland eftersom, Grekland är ett vettigt land som går att samtala med.

Jo men Då var det på nyhetern hela tiden.. tv4s nyhetsmorgon handlade inte om mycket annat i en månads tid och det var headlines i tidningar ett bra tag..

Som flera andra tycker jag att det är förskräckligt att en svensk medborgare suttit fängslad i 2001 dagar utan att svenska myndigheter reagerat nämnvärt. Jag tror dock inte lösningen ligger i att dra tillbaka biståndet ifrån Eritrea. Detta beror bland annat på att detta drabbar en massa människor som är oskyldiga till den situation som Isaak och andra oppositionskritiker befinner sig i. Vidare kan man av att läsa om Eritera och dess historia ifrågasätta den effekt som ett biståndstopp skulle innebära. Det verkar onekligen vara ett land med skinn på näsan med en tendens att visa fingret mot större länder som motsätter sig dem och deras existens.

Jämförelsen med Kalle Jonsson(hette han så?) är intressant eftersom den visar den tyngd ett svenskt medborgarskap har beroende på ens etnicitet. Sedan kan man inte frånkomma det faktum att situationen förenklades eftersom Grekland befann sig i den europeiska gemenskapen och det fanns kanaler för samarbete och förhandling. En annan intressant jämförelse är de livstidsdömda svenskar som sitter i Thailändska fängesler för knarksmuggling.

Skicka ner SSG och plocka ut killen i en svensk Entebberäd. Visa att det svenska stålet biter! Nej, skämt åsido. Jag tror att det här löses genom fortsatta förhandlingar tills dess att man hittat eritreanernas svaga punkt och önskemål. Det suger för Isaak och hans anhöriga och vänner men jag tror inte att Sverige kan göra så mycket annat tyvärr utan att riskera att skada oskyldiga och relationerna till Eritrea ytterligare. Man kanske undrar varför relationer till Eritrea skall upprätthållas men det är rätt självklart eftersom det är där vår enda möjlighet att få hem Dawit och fortsätta påverka situationen.

Nu har han suttit 2123 dagar...

Jepp, och jag tycker fortfarande att det är märkligt att inte (ex-)regeringen gjorde och gör mer för att få honom frisläppt. Och att det är så tyst i svenska medier.

Jämför med killen som satt i Guantanamo, som var kriminell på riktigt, där det var världskrigsrubriker var dag framtill frisläppandet.

Det händer att svenskar skämmer ut sig, och oss, genom att begå brott utomlands. Det finns svenskar i många fängelser utomlands. Inget mig emot så länge de har blivit dömda i en rättvis rättegång. Alla länder har olika lagar. Befinner man sig i ett annat land får respektera deras lagar även ifall man inte tycker att de är bra. "Ta seden dit man kommer" som man brukar säga. Men i mina ögon är att kämpa för demokratiska rättigheter inget brott.

Som demokratiskt land har också Sverige skyldighet mot oss själva att ingen svensk medborgare ska dömmas för det som vårat samhälle är bygger på, demokrati. Eritreas gripande av Dawit Isaak är inte bara ett angrepp på Dawit Isaaks rättigheter utan också ett angrepp på den svenska demokratin. Därför bör Sverige kämpa för de mänskliga rättigheter och demokratiska principer vi i Sverige tror på med samma samma kraft som Olof Palme gjorde på sin tid.

Håller med lovikavantar om att det är dumt att jämföra regeringens agerande i Dawit Isaaks fall med "Kalles". Regeringens agerande (brist på aktion) har inget att göra med att Dawit är sk. "ny svensk". Dawit och Kalles fall har helt skilda förutsättningar. I Grekland finns demokrati och ett fungerande (nåja, iaf i denna jämförelsen) rättsystem vilket inte finns i Eritrea som är diktatur och inte har ett fungerade rättsystem. Däremot tycker jag att man ska göra sitt yttersta för att att agera utifrån de förusättningar som finns. Uppenbarligen har inte (ex-) regeringens strategi fungerat så bra så det borde efter 2124 dagar (snart 6 år) vara dags att pröva en ny strategi, jag föreslår en hårdare.

Private Haze skrev att Eritreanerna har skinn på näsan i förhandlingar med andra stater, vilket inte är så konstigt då de är vana att handskas med Etiopien, så måste Sverige också ha skinn på näsan så att vi talar "deras språk" och låta eritrianerna förstå att det här är en viktig fråga för oss. Att dra in på biståndet till Eritrea känns som ett direkt dåligt alternativ. Det är den eritrianska regimen vi ska straffa inte det eritrianska folket. Dessutom rör det sig inte om några stora summor. De två senaste åren har det totala svenska statliga bidraget till Eritrea var 8 860 000 milj SEK varav 8 milj SEK 2006 och endast 860 000 SEK 2007. Att den nya svenska taktiken skulle vara att ge Eritrea mer bistånd som Status qou säger kan inte jag se på SIDAs hemsida, men har du andra källor så tar vi gärna del av dem! Om vi återgår så tror jag inte att bortfall på ett par miljoner skulle göra att Eritrea skulle ändra uppfattning och frige Dawit.

Ensamt så tror jag inte Sverige har några maktresurser som kan påverka eritrianerna. Bojkott av eritrianska varor skulle inte ha någon, vi är ingen ockupationsmakt, och det skulle förvåna mig ifall regeringn skickade SSG, förhandlingar verkar inte fungera, börja utvisa eritrianska diplomater som UK gör skulle nog inte heller ha någon större effekt då Sverige inte är ett särskillt viktigt land för Eritrea. Vill Sverige få ut Dawit Isaak så måste vi utöva vårat internationella inflytande och göra gemensam sak med fler länder. Tillsammans kan man sätta ett större politiskt tryck på Eritrea. Jämför med hur fångarna på Guantanamo hanterades; många länder gick samman för att öka trycket på USA vilket gav resultat, ett lejon som ryter hörs betydligt mer än 100 möss. Det lär finnas fler länder som har journalister fängslade av diktaturregimer runt om på jorden. Om Sverige kan ta ett internationellt initiativ att ena dessa länder kan vi nog tillsammans få alla journalister släppte. Första steget kan vara att gå genom EU, vilket tydligen redan har hänt. Eritreas president tillika diktator fick ta emot kritik från EU kommisionären Louis Michel. Eventuellt kan något gemensamt från EU vara pågång.

Vidare bör Sverige också ta upp frågan i FN då Eritrea begår brott mot folkrätten vilket borde vara hela världens angelägenhet. Det är förbjudet att fängsla folk med hänvisning till deras åsikter. Det bästa vore att EU diskuterar fram en gemensam linje som man kan driva i FN innan man tar upp det där. Jag vet inte hur mycket som krävs för att FN ska införa sanktioner mot ett land, men man kan alltid hoppas och att ta upp frågan i FN är inte fel.

Hur som helst, hoppas att han snart blir frisläppt!

Skriv på protestlistan för Dawit Isaaks frigivande!
Oslagbar källa till frågan om Dawit Isaak.