Help - Search - Members - Calendar
Full Version: svenskt pansarvärn i framtiden
SoldF.com Forum > Materielverket - Vapen, Materiel, Fordon och Utrustning, C The Swede > Kasunen
Pages: 1, 2, 3, 4
Triggerpuller
QUOTE (Andersson @ Mar 10 2007, 21:52 ) *
Våran KKC var på utbildning i Fort Knox i början av våran utbildning och han berättade om deras utbildning och om deras kapacitet jämfört med våran kapicitet (på grupp nivå ligger vi över deras kapacitet på pluton komp bat osv har de mer pengar och tid att sammöva) deras inställning till nya idéer.


Svenska officerare är ju verkligen kända för att kunna uttala sig opartiskt om de amerikanska väpnade styrkorna.

Hur länge var karln där? Vad gjorde han där? Vad grundar han sin åsikt på?
The Swede
QUOTE (Erik Gustav @ Mar 14 2007, 20:10 ) *
För att lösa luftvärnsbehovet hos mekförbanden kunde man väl montera uppgraderade Rb 90 på SEP. Nu tillbaka till pansarvärnet. Men ditt förslag var bra för en flottist psilander.. du kanske har klättrat omkring på en 122 eller en 90 på försvarets dag eller motsv?

// Erik Gustav

Och med tanke på att du enligt din profil är 14 år kanske du ska vara lite mer ödmjuk?
Erik Gustav
Ni har som vanligt rätt men Jag ville inte vara otrevlig. Ber om ursäkt om någon känner sig kränkt. Jag var faktiskt i skämtartagen men som vanligt i efterhand har eftertanken besegrat impulsen...

// ber ännu en gång om ursäkt. EG
GeBe
QUOTE (CBRN-fåne @ Mar 11 2007, 14:34 ) *
Penetrationsdjupet för en snabb massiv penetrator är längden hos penetratorn gånger roten ur kvoten mellan
penetratorns densitet och målets densitet.


Alltså, Kinetisk energi måste väl ändå också ha med saken att göra?
Rickard N
QUOTE (GeBe @ Mar 14 2007, 22:12 ) *
QUOTE (CBRN-fåne @ Mar 11 2007, 14:34 ) *
Penetrationsdjupet för en snabb massiv penetrator är längden hos penetratorn gånger roten ur kvoten mellan
penetratorns densitet och målets densitet.


Alltså, Kinetisk energi måste väl ändå också ha med saken att göra?

Gissar att det ramlar in under "snabb" ;)
Larsson
QUOTE (HM Konungens Livkompanist @ Mar 8 2007, 21:49 ) *
Finns det inte alldeles utmärkta system för att plocka ner inkommande granater och missiler som gör dessa system onödiga? Iaf Bonus lär ju kunna plockas ner innan den landar.


BONUS detonerar nog på alldeles för hög höjd för något VMS-system (uppåt 300m vill jag minnas)
Stridsvagnspil är alldeles för snabb (ryssarnas VMS-system fungerar väl i sina nuvarande versioner i intervallet 70-700m/s)
Skulle VMS-systemen klara av högre hastigheter så finns ju risken att de börjar reagera på tksp o.d.

QUOTE (Erik_G @ Mar 9 2007, 10:59 ) *
Och när det gör det, så har Rheinmetall testat att montera in 140mm kanon i Leopard 2, så det är väl bara att hosta upp slantarna och byta.


Jag är väldigt skeptisk till att kliva upp till 14cm-kanon.
Redan med 12cm-kanon så är ammunitionsmängden väl begränsad.
Med en 14cm-kanon, så blir vi nog tvungna att förse vagnarna med en grovkalibrig koax
För att kunna lösa huvuduppgiften att bekämpa ickestridsvagnar,
vilket i sig blir en skrymmande, dyr och underhållskrävande kombination.

Den dagen 12cm är för klen tror jag nog mer på en 57-76,2mm pjäs och pvrb till stridsvagn.

QUOTE (Erik Gustav @ Mar 10 2007, 22:39 ) *
Men har inte ryssarna Kompositpansar på T-80 och T-90?


Alla ryska MBT från T-64 och framåt har kompositpansar i torn- och chassifronten.
I allmänhet i form av någon form av keramiskt inlägg i tornfronten
och med laminerade material i chassifronten (t.ex. titan och polyuretan varvat om vartannat)

QUOTE (Psilander @ Mar 14 2007, 16:51 ) *
Som glad amatör i leran smile.gif

Behov som jag ser hos pansartrupperna/pansarvärnet

- luftförsvar, Lvkv90 i all ära men räcker knappast. 122or och CV90 borde kunna få en enkel FAF robot som stinger att kunna mota HKP och attackflyg med, ialla skrämma dem lite.

- Flyget behöver en smidig robot att mosa stridsvagn och andra typer av "billiga" fordonsmål (Toyota pickis till T90 med), mitt förslag är Brimstone/hellfire.

- Skyddet av främnst lättare fordon måste lösas för att hindra RPG projektiler mm.

- Ledningsystem, NBG är i rätt riktning, men länkar och datasamband borde ju kommit i för 20år sedan i vagnarna. Flottan har visserligen platsen men har å andra sidan kört det sedan 60-talet.

- Tung ksp i LEMUR till fordonen. (Blackhawk down någon)

Den automatiska 57an är för stor för en CV90, är min bedömning, jmfr kupolen på en korvett med tornet på en CV90, där är 90an rätt liten. Men man borde kunna förbättra laddningen på 40/48 så man får upp den i 300rpm, italien har en liknande lösning.


Lvrobot på strv och strf tror jag inte på.
Hellre vassare lv-fordon (t.ex. Rb 90 påhängd på Lvkv90) och ledningssystem som möjliggör målinvisning av strf/strv med data från lv.

Behovet av en lättare flygfälld robot håller jag också med om.
Hellfire/Brimstone känns dock väl gamla för att satsa på dom nu (eller snarare ett antal åt in i framtiden).
CKEM, den amerikanska Spikeroboten, ECOM m.fl. känns mera rimliga.

Ang. 40mm-akan så skjuter den redan 300 rpm.
Svagheten är alltså inte den mekaniska eldhastigheten, utan ammunitionshanteringen, med 3 fack a 8 granater/proj.
Bandmatad pjäs a la Bushmaster eller linkless ammo-drive a la CTG vore trevligt.

Akilleshälen anser jag dock ksp:n vara. 39:an suger bävergäll och FMV (eller vad dom heter i år)
verkar ha lyckats med konststycket att göra en 58-installation som är mindre tillförlitlig än den gamla med 39:an.
Ibland undrar man hur man kan låta FMV ha med försvarsmateriel att göra ö.h.t.
Det rimliga vore att låta BAE lägga fram ett förslag (eller var sitt från Bofors och Hägglunds)
på ksp-installation med 58:an och sedan avgöra det hela med truppförsök.
CBRN-fåne
QUOTE (GeBe @ Mar 14 2007, 22:12 ) *
QUOTE (CBRN-fåne @ Mar 11 2007, 14:34 ) *
Penetrationsdjupet för en snabb massiv penetrator är längden hos penetratorn gånger roten ur kvoten mellan
penetratorns densitet och målets densitet.


Alltså, Kinetisk energi måste väl ändå också ha med saken att göra?

Intressant nog inte, om man kommer över ~1200-1500 m/s. Då beter sig penetratorn och pansaret effektivt
sätt som vätskor och (extremt förenklat) kan man se problemet som när man spolar en kraftig vattenstråle
ner i ett vattenglas. Både strålen och vattnet i glaset kommer att skvätta iväg åt alla håll och mängden
bortskvätt vatten (penetrationsdjupet) beror på hur länge man sprutar (penetratorns längd) och hur mycket
vatten strålen kan skvätta bort per någon enhet (densitetskvoten). Vid lägre hastigheter är den kinetiska
energin givetvis viktig.
GeBe
Hm, låter både intressant och troligt, men 1200 -1500 m/s, vilken hastighet har 9040ians pil (ne, jag kommer inte ihåg)?

En fysikalisk härledning på detta skulle vara intressant!
CBRN-fåne
QUOTE (GeBe @ Mar 15 2007, 12:34 ) *
Hm, låter både intressant och troligt, men 1200 -1500 m/s, vilken hastighet har 9040ians pil (ne, jag kommer inte ihåg)?

En fysikalisk härledning på detta skulle vara intressant!

Rent textvolymsmässigt är detta nog inte rätt forum att gå genom teorin för detta
men jag ska leta rätt på någon/några bra referenser.
3924
Det jag saknar inom svensk pansarvärn är ett lätt Fire and Forget vapen som är omladdningsbar. Skulle ha velat sätt att vi fått AT4CS och att NLAW hade utvecklats till ett omladdningsbart system. Mer likt MILAN men inte trådstyrt utan att ”granaten” efter en kort programmering följer målet med egen laser.

Då skulle vår lista av den här typen av vapen se ut som följer.

AT4CS
Carl-Gustaf
Omladdningsbar NLAW
BILL 2
(TOW)

Varför har vi kvar TOW när vi har BILL 2? Tänker på robotbandvagnsplutoner, kan man inte sätt en BILL2 på en bandvagn? Det funkar ju på en Pansarvärnspjästerrängbil 1111
Eller är den borta utan att jag snappat upp detta? Jag menar att det ser ju ut som om de har samma nisch.

Edit:skriver ju som en kratta
Vysotskij
1. Javelin?
2. Varför skulle man slänga ut fullt fungerande pvrbsystem? Har inte TOW dessutom längre skottvidd än BILL?
3924
QUOTE (Vysotskij @ Mar 15 2007, 15:39 ) *
1. Javelin?
2. Varför skulle man slänga ut fullt fungerande pvrbsystem? Har inte TOW dessutom längre skottvidd än BILL?



Varför köpte vi BILL2 då? Det jag kan tänka mig är att TOW systemet är för tungt att släpa på. Så att ansågs att vi behövde ett system kapabelt av att slå ut stridsvagnar och vara släpbart. Men jag är lite emot det där med olika system som utför samma sak så att säja, det kostar pengar och det är desutom merjobb när vi blandar folk från olika förband och försvarsdelar när de ska sättas ihop i US.

Hur är det med "nya" BILL2 kontra våra TOWsystem när det gäller specifikationer
The Swede
Du har nästan dubbla skjutavståndet på TOW gentemot BILL
Erik_G
QUOTE (3924 @ Mar 15 2007, 15:21 ) *
Mer likt MILAN men inte trådstyrt utan att ”granaten” efter en kort programmering följer målet med egen laser.


Vad menar du med "egen laser"?
Laserstyrda system funkar ju så att man har en operatör som lyser på ett mål. Robotens sensor ser laserprisken och styr mot den. Om roboten hade en egen laser skulle den ju kräva någon annan form av målsökare, exempelvis en bildigenkännande sådan (eller radar eller IR eller akustisk...), som hittar målet, belyser den med laser och så vidare.. vilket naturligtvis innebär att hela lasergrejen är onödig eftersom den bildigenkännande målsökaren då istället för att guida en laser mot målet som roboten kan följa, guidar roboten.

Laserstyrda vapen har ju den fördelen annars, framför trådstyrt, att man inte behöver någon "egen" pekare. Enheten som skjuter behöver med andra ord inte se målet, om bara roboten kan skjutas så att den efter avfyrning får kontakt med målet, och det reflekterade laserljuset.
Trådstyrda robotar är ju beroende av att avfyrningsplattformen står kvar och levererar styrdata under hela flygningen, vilket i praktiken innebär att sen som skjuter måste befinna ha en klar siktlinje till målet fram till (förhoppningsvis) träff.

/E
3924
QUOTE (Erik_G @ Mar 15 2007, 16:25 ) *
QUOTE (3924 @ Mar 15 2007, 15:21 ) *
Mer likt MILAN men inte trådstyrt utan att ”granaten” efter en kort programmering följer målet med egen laser.


Vad menar du med "egen laser"?
Laserstyrda system funkar ju så att man har en operatör som lyser på ett mål. Robotens sensor ser laserprisken och styr mot den. Om roboten hade en egen laser skulle den ju kräva någon annan form av målsökare, exempelvis en bildigenkännande sådan (eller radar eller IR eller akustisk...), som hittar målet, belyser den med laser och så vidare.. vilket naturligtvis innebär att hela lasergrejen är onödig eftersom den bildigenkännande målsökaren då istället för att guida en laser mot målet som roboten kan följa, guidar roboten.

Laserstyrda vapen har ju den fördelen annars, framför trådstyrt, att man inte behöver någon "egen" pekare. Enheten som skjuter behöver med andra ord inte se målet, om bara roboten kan skjutas så att den efter avfyrning får kontakt med målet, och det reflekterade laserljuset.
Trådstyrda robotar är ju beroende av att avfyrningsplattformen står kvar och levererar styrdata under hela flygningen, vilket i praktiken innebär att sen som skjuter måste befinna ha en klar siktlinje till målet fram till (förhoppningsvis) träff.

/E



Som jag har förståt det så ska detr funka som att man först programarar raketen/granaten genom att själv belysa målet och att granaten/raketen sedan själv övertar målsökningan/belysningen efter att du avfyrat systemet. Jag är inte en sxpert alls på detta så någon annan kan kanske svara mycket bättre.

Men i praktiken så "låser" (belyser/programerar raketen) du målet, avfyrar och sedan springer iväg. raketen söker nu själv upp målet (på något sätt) även om de skulle börja röra på sig eller är i rörelse.

Så här är det beskrivet i Wikipedia om FGM-148 Javelin.

"Javelin is a fire-and-forget missile with lock-on before launch and automatic self-guidance" hur nu self-guidance funkar kan jag inte i detalj. sorry om jag är otydlig eller har fattat nada.
KD803
QUOTE (3924 @ Mar 15 2007, 17:07 ) *
Som jag har förståt det så ska detr funka som att man först programarar raketen/granaten genom att själv belysa målet och att granaten/raketen sedan själv övertar målsökningan/belysningen efter att du avfyrat systemet. Jag är inte en sxpert alls på detta så någon annan kan kanske svara mycket bättre.

Javelin har en bildalstrande IR-målsökare. Dvs roboten "ser" målet och kan följa det när skytten väl "talat om" att "det är just den där saken som du tittar på nu som du ska träffa". Laser är inte inblandat i målsökaren.
Kiowa
QUOTE (3924 @ Mar 15 2007, 15:50 ) *
Varför köpte vi BILL2 då? Det jag kan tänka mig är att TOW systemet är för tungt att släpa på. Så att ansågs att vi behövde ett system kapabelt av att slå ut stridsvagnar och vara släpbart. Men jag är lite emot det där med olika system som utför samma sak så att säja, det kostar pengar och det är desutom merjobb när vi blandar folk från olika förband och försvarsdelar när de ska sättas ihop i US.

Hur är det med "nya" BILL2 kontra våra TOWsystem när det gäller specifikationer

Det är ju två system med olika fördelar som tillsammans ger ett väldigt bra pansarvärn. TOW har ju fördelen av att kunna skjuta långt och kunna plocka ut alla stridsvagnar (nyaste TOW ska kunna slå igeom all känd pansar idag) innan de kan skjuta tillbaka. Nackdelen är att det kan vara svårt att hitta optimala skjutplatser i norrland (även i södra sverige) där systemet kan verka med sin fulla potential (dessa rekas noggrant innan man grupperar). Dessutom måste den fordonsmonteras (går iofs att plocka med sig också, men det är lite för mycket slit).
Bill2 kompletterar iom att en grupp på tre man snabbt kan gruppera på lite kortare avstånd och kunna slå ut stridsvagnar. Eftersom systemet är såpass bärbart så kan man snabbt avlossa två robotar och sedan snabbt dra sig iväg. Bill2 kan befinna sig närmare trupperna och man kan snabbt få pansarvärn som försvar.
Triggerpuller
Vad jag skulle vilja se är ett inköp av israeliska Spike LR. Fire & forget, 4 km räckvidd och dessutom kan man sitta bakom en ås och skjuta på mål man initialt inte ser. För att inte nämna fördelarna med med att endast ha ett pvrb-system och samma system som huvuddelen av Europa.
GrodanBoll
QUOTE (simon @ Mar 10 2007, 22:16 ) *
QUOTE (Erik Gustav @ Mar 9 2007, 15:27 ) *
Nu har ju ryska Stridsvagnar ERP som inte bara slår ut Pansarsprängranater utan Pilprojektiler genom att ERP plattorna är tjockare än vad pilen är lång.


Ett sådant skydd vill jag se, då våra pilar enligt uppgift är närmare 70 cm långa...


ERP blocken lutar mot varandra i kraftig vinkel och bildar ett "V" som med sin spets pekar ut från tornets sida. Lite kryptiskt formulerat kanske, men ta dig en titt på de ERA paneler som är monterade på T-90 så ser du hur de fungerar. Om "V:t" är längre än 70 cm vet jag ej, men det ser mycket kraftfullt ut.

Jag tror Erik Gustav har missförstått tanken bakom modernt ryskt ERA lite. Skyddet består till stor del av att mindre laddningar i ERP blocket detonerar uppåt och utåt och därmed skär sönder den inkommande pilen i mindre delar, snarare än att genom sin tjocklek ge ballistiskt skydd. Men, precis som Erik Gustav skriver skall modern rysk ERA (KONTAKT 5 etc) ha god skyddsförmåga inte bara mot RSV granater utan även mot pil.
GrodanBoll
QUOTE (CBRN-fåne @ Mar 15 2007, 08:21 ) *
QUOTE (GeBe @ Mar 14 2007, 22:12 ) *
QUOTE (CBRN-fåne @ Mar 11 2007, 14:34 ) *
Penetrationsdjupet för en snabb massiv penetrator är längden hos penetratorn gånger roten ur kvoten mellan
penetratorns densitet och målets densitet.


Alltså, Kinetisk energi måste väl ändå också ha med saken att göra?

Intressant nog inte, om man kommer över ~1200-1500 m/s. Då beter sig penetratorn och pansaret effektivt
sätt som vätskor och (extremt förenklat) kan man se problemet som när man spolar en kraftig vattenstråle
ner i ett vattenglas. Både strålen och vattnet i glaset kommer att skvätta iväg åt alla håll och mängden
bortskvätt vatten (penetrationsdjupet) beror på hur länge man sprutar (penetratorns längd) och hur mycket
vatten strålen kan skvätta bort per någon enhet (densitetskvoten). Vid lägre hastigheter är den kinetiska
energin givetvis viktig.


Hmmm.... I och med att pilens densitet är en variabel i din ekvation måste ju den kinetiska energin per definition vara av avgörande betydelse för penetrationsförmågan efftersom densiteten beror av pilens massa, vilket också dess rörelse (kinetiska) energi gör?

Dvs Hög densitet = hög molekyltäthet (hög vikt per volymenhet) => stort genomslag. Hög vikt => hög rörelseenergi. Eller..?
Fast liknelsen med vattenstrålen och glaset är givetvis övertygande...
CBRN-fåne
QUOTE (GrodanBoll @ Mar 16 2007, 14:37 ) *
Hmmm.... I och med att pilens densitet är en variabel i din ekvation måste ju den kinetiska energin per definition vara av avgörande betydelse för penetrationsförmågan efftersom densiteten beror av pilens massa, vilket också dess rörelse (kinetiska) energi gör?

Dvs Hög densitet = hög molekyltäthet (hög vikt per volymenhet) => stort genomslag. Hög vikt => hög rörelseenergi. Eller..?
Fast liknelsen med vattenstrålen och glaset är givetvis övertygande...

Densiteten har inget med massan att göra, men massan beror givetvis på densiteten. Densiteten är fix när man
väl har valt material. För att fortsätta på liknelsen med vattenglaset kommer en högre kinetisk energi (högre
hastighet på strålen) bara göra att vattnet skätter längre, inte att mer vatten skvätter bort. Tankefelet man gör
är att tänka sig en fast kropp som trycks genom ett pansar och att den skulle komma längre ju hårdare man trycker.
Som jag skrev tidigare beter sig allt som vätskor vid dessa hastigheter. En pil som färdas 1500 m/s ger samma
penetrationsdjup som en pil som färdas 2500 m/s. Sedan finns det andra faktorer (skjutavstånd, ballistik, restverkan,
känslighet mot aktiva pansar mm) som gör att man ändå vill öka projektilhastigheten.
Vysotskij
QUOTE (CBRN-fåne @ Mar 16 2007, 14:49 ) *
Som jag skrev tidigare beter sig allt som vätskor vid dessa hastigheter.

Som bekant hoppade förebilden till mitt alias av teknisk högskola för att bli skådespelare, och själv har jag läst ytterst lite fysik sen grundskolan, så...
...vid vilka hastigheter gäller det och hur beror det på de material som används?
Koskela
Hejohå!!! Här kommer en glad infanterists funderingar om pv-vapen. Utifrån vad jag har förstått finns det olika typer av rsv-verkansprinciper.
Den enklaste är den vi har i prismaladdningen, där vi endast har sprängsämnets kraft som verkar.
Mer avancerat blir det om man får en kon vars massa omvandlas till en svetsstråle. Den har vi i tex grg och robotammunitionen.
Den senaste typen av rsvladdning är den som sitter i BONUS, vars rsvladdning skjuter iväg en slugg en bra bit, och därigenom får en projektil som penetrerar pansaret.

Skulle man rimligen då i framtiden inte kunna skapa en pvrb som flyger över målet, likt BILL, men högre så att system som SHTORA och ARENA inte når, men skjuter en verkansdel som finns i BONUS?

/K
Erik Gustav
ideén att använda pvrobot som bärare av BONUS låter som en fin idé. TOW och BILL i samverkan skulle bli bra om TOW en är senaste version som slår igenom ERP med sin tandem laddning. Kanske kunde man montera en störsändare i en pvrobot för att störa ut APS et. Det är mina fem öre. Det jag skrev om ERP som skyddade mot pproj var ett misstag med plattornas tjocklek då jag menade KONTAKT-5. Var lite för ivrig att publicera nya rön.

Kanske finns det något sätt att skydda pproj mot KONTAKT en?
CBRN-fåne
QUOTE (Vysotskij @ Mar 16 2007, 15:00 ) *
QUOTE (CBRN-fåne @ Mar 16 2007, 14:49 ) *
Som jag skrev tidigare beter sig allt som vätskor vid dessa hastigheter.

Som bekant hoppade förebilden till mitt alias av teknisk högskola för att bli skådespelare, och själv har jag läst ytterst lite fysik sen grundskolan, så...
...vid vilka hastigheter gäller det och hur beror det på de material som används?

När den kinetiska energin per atom är av samma storleksordning som bindningsenergin mellan
atomerna. När den välordnade, kollektiva, kinetiska rörelsen vid kollisionen med pansaret
omvandlas den till en oordnad rörelse kommer atomerna röra sig lite hur som helst. Om energin
i den rörelsen är större än den energi som det kostar att bryta sönder den ordnade kristallina
strukturen så är materialet en vätska. Övergången är diffus så det är svårt att ange en exakt
hastighet. Varje atom i en DU-pil som rör sig med 1500 m/s har en kinetisk energi på ca 3 eV
att jämföras med urans förångningsenergi (som är större än energiskillnaden kristall-vätska)
som är 3.8 eV. För de flesta normala metaller ligger bindningsenergin i storleksordningen 2-4 eV
så de blir "flytande" vid ungefär samma hastighet, något ovanför 1000 m/s.
dxl
QUOTE (Erik Gustav @ Mar 16 2007, 15:47 ) *
ideén att använda pvrobot som bärare av BONUS låter som en fin idé. TOW och BILL i samverkan skulle bli bra om TOW en är senaste version som slår igenom ERP med sin tandem laddning. Kanske kunde man montera en störsändare i en pvrobot för att störa ut APS et. Det är mina fem öre. Det jag skrev om ERP som skyddade mot pproj var ett misstag med plattornas tjocklek då jag menade KONTAKT-5. Var lite för ivrig att publicera nya rön.

Kanske finns det något sätt att skydda pproj mot KONTAKT en?


Eller så gör man det enklare för sig och beskjuter vagnen från mer en ett håll, för att nå verkan i stridsfordon med burna vapen som inte är robot så är ju rekomendationen mer än ett skott. Detta är ju inte enbart på grund av att man som pskott skytt förväntas missa. En annan sak som jag funderar lite på är att om man nu får fungerande aktiva motmedel på stridsvagn som kan verka mot mot både robot och pil, innebär det att man på sikt kan tänkas minska ner antalet kilo pansar och få lättare stridsvagnar men som endå behåller sin eldkraft?
jonte72
QUOTE (Erik_G @ Mar 9 2007, 10:59 ) *
Strf 9040 är ju inte avsedd att strida direkt mot stridsvagn.

Det är den faktiskt. Från början skulle strf90 endast ingå i fristående mekaniserade bataljoner utan egna stridsvagnar, och man skulle bla sättas in mot fientliga mekaniserade förband med stridsvagnar.
Hans Engström
Nja, det var inte vagnen som skulle strida mot fi strv.
Dobberman
QUOTE (jonte72 @ Mar 16 2007, 22:19 ) *
Det är den faktiskt. Från början skulle strf90 endast ingå i fristående mekaniserade bataljoner utan egna stridsvagnar, och man skulle bla sättas in mot fientliga mekaniserade förband med stridsvagnar.


9040 skulle primärt föra fram Pv-vapen till avstånd lämpliga att verka mot FI.

Inte sättas in SOM vapen mot Striv.
jonte72
QUOTE (Hans Engström @ Mar 16 2007, 22:58 ) *
Nja, det var inte vagnen som skulle strida mot fi strv.

Nej, men man skulle ha verkan mot stridsvagnar i vissa attityder med kanonen.
GeBe
QUOTE (GrodanBoll @ Mar 16 2007, 14:37 ) *
Hmmm.... I och med att pilens densitet är en variabel i din ekvation måste ju den kinetiska energin per definition vara av avgörande betydelse för penetrationsförmågan efftersom densiteten beror av pilens massa, vilket också dess rörelse (kinetiska) energi gör?

Dvs Hög densitet = hög molekyltäthet (hög vikt per volymenhet) => stort genomslag. Hög vikt => hög rörelseenergi. Eller..?
Fast liknelsen med vattenstrålen och glaset är givetvis övertygande...


Hög vikt ger visserligen högre rörelseenergi (linjärt), men då formeln som bekant är E=mv^2/2 så ökar den med kvadraten på hastigheten. Man får större effekt av att öka hastigheten än massan (fördubbling av hastigheten ger fyrdubbling av energin).

QUOTE (CBRN-fåne @ Mar 16 2007, 16:03 ) *
När den kinetiska energin per atom är av samma storleksordning som bindningsenergin mellan
atomerna. När den välordnade, kollektiva, kinetiska rörelsen vid kollisionen med pansaret
omvandlas den till en oordnad rörelse kommer atomerna röra sig lite hur som helst. Om energin
i den rörelsen är större än den energi som det kostar att bryta sönder den ordnade kristallina
strukturen så är materialet en vätska. Övergången är diffus så det är svårt att ange en exakt
hastighet. Varje atom i en DU-pil som rör sig med 1500 m/s har en kinetisk energi på ca 3 eV
att jämföras med urans förångningsenergi (som är större än energiskillnaden kristall-vätska)
som är 3.8 eV. För de flesta normala metaller ligger bindningsenergin i storleksordningen 2-4 eV
så de blir "flytande" vid ungefär samma hastighet, något ovanför 1000 m/s.


Klockrent!
Kunde inte fått en tydligare förklaring.
Tackar! salute.gif
Erik Gustav
på tal om pilprojektiler, kan man inte räkna ut en pilprojektils genomslag med 4-6 x kalibern ?. Det står i vapenlära för armén från 1986.


/ EG
Rickard N
Från förra sidan
QUOTE (CBRN-fåne)
Penetrationsdjupet för en snabb massiv penetrator är längden hos penetratorn gånger roten ur kvoten mellan
penetratorns densitet och målets densitet.


wink.gif

Menar du med "kaliber" pilens eller eldrörets kaliber förresten?
Schmutte
Försöker återuppliva tråden igen!

Hur står sig AT4/Pskott 86 jämtemot övriga världens pskott?

Nån som vet nått och AT4 CS och AST?
(De provar den i Future Weapons)

//Schmutte FN1.gif
Erik Gustav
Enligt min bedömning så står sig AT 4/pskott 86 väl mot utländska konkurrenter. Men det brittiska pskottet LAW 80 är mkt bra det ochså, det slår igenom 700 mm homogent pansar medan vanliga varianten av Pskott 86 slår igenom 400 mm Homogent pansar. Det finns dock en specialversion av Pskott 86/At 4 som ska slå igenom 500-600 mm Homogent pansar, tror den versionen heter AT 4DP(deep peneltration). LAW har ju förövrigt fördelen av inget bakblås som är en klar fördel i strid i bebyggelse. AT 4CS är en version för mindre bakblås med hjälp av att man på något sätt tillsätter saltvatten. Dock lär det ändå vara påkännligt bakblås då skyttar som skjutit framför en vägg bakom svimmat av tryckvågen från bakblåset som studsade tillbaka från väggen.

Sök på "LAW" och "AT 4" på¨Wikipedia och bläddra lite så hittar du matnyttig information!
dxl
Är homogent pansar samma sak som stålplåt? Svimma av trycket från bakblåset om man skjuter framför en vägg känns lite otroligt, du får gärna komma med källa på det. Som GRG laddare/nörd så är alla sådan information intresant.

Att man däremot kan få delar på kroppen trasiga om man skjuter i slutet utrymme är ju det första man lär sig och knappast något som praktiseras även om man har CS modell. Att få bakblåset "över sig" behöver ju inte per definition vara farligt annat än att det kan bli fruktansvärt obehagligt och svida till lite i skinnet.

Vart tar rekylen vägen på en LAW?
Chassi
tror inte någon har nämnt men Metallbrand vapen, är inte säker på om det används i sverige i större utsträckning men, hur är verkan på ett sådant vapen och hur kan man skydda sig mot dessa??

Mvh
CBRN-fåne
Med homogent pansar antar jag att OP menar RMS (Rolled Mild Steel) som är ett standardmått
på skyddsförmågan hos pansar. Eftersom man inte direkt kan jämföra tjockleken i sammansatta
pansar så översätter man skyddet till milimeter RMS. Eller så menar OP något helt annat...
KD803
QUOTE (dxl @ Apr 12 2007, 19:00 ) *
Är homogent pansar samma sak som stålplåt?

Låter som en direktöversättning av RHA - Rolled Homogeneous Armour vilket mycket riktigt är pansarstål. Penetrationsvärden brukar alltid anges i "mm RHA".
Erik Gustav
QUOTE (dxl @ Apr 12 2007, 19:00 ) *
1. Svimma av trycket från bakblåset om man skjuter framför en vägg känns lite otroligt, du får gärna komma med källa på det.

2. Vart tar rekylen vägen på en LAW?





1. Wikipedias sida om AT 4

2. På brittiska LAW 80 är projektilen raketdriven


Edit: Fel citeriing,återgärdade


/ Erik Gustav
dxl
RPG är också raketdriven, blir en del bakblås där ändå. Enligt den här sidan så har även LAW80 bakblås även om riskområdet inte är riktigt lika stort som t.e.x GRG så är det ändock ett bakblås.
(kom man på hur man får ett vapen utan rekyl som kan slå ut stridsvagnar på ca 500m i alla attityder så skulle man nog bli en rik man)

slut OT
Erik Gustav
QUOTE (dxl @ Apr 13 2007, 00:45 ) *
RPG är också raketdriven, blir en del bakblås där ändå. har även LAW80 bakblås även om riskområdet inte är riktigt lika stort som t.e.x GRG så är det ändock ett bakblås.



Humm, När jag läste att LAW 80 hade raketdriven granat trodde jag ej att den hade bakblås och inte kunde jag tro att RPG hade Bakblås, men såfall lärde jag mig något nytt idag... smile.gif

Vad tror ni om amerikanska Pskottet M66? Bättre eller sämre än pskott M/68?

Edit: La till frågan

Edit 2: ändrade M-nummer på M66
Erik_G
QUOTE (Erik Gustav @ Apr 13 2007, 16:38 ) *
Vad tror ni om amerikanska Pskottet M66? Bättre eller sämre än pskott M/68?

Vad är ett M66? Du menar inte det klassiska, teleskopiska 66mm pskottet M72? I så fall är det väl tämligen teoretiskt, eftersom bägger är ersatta - med samma Pskott, M86 aka M136.

/E
jonte72
QUOTE (Erik_G @ Apr 16 2007, 09:20 ) *
QUOTE (Erik Gustav @ Apr 13 2007, 16:38 ) *
Vad tror ni om amerikanska Pskottet M66? Bättre eller sämre än pskott M/68?

Vad är ett M66? Du menar inte det klassiska, teleskopiska 66mm pskottet M72? I så fall är det väl tämligen teoretiskt, eftersom bägger är ersatta - med samma Pskott, M86 aka M136.

/E

USA har återinfört M72 och det används bla i Irak.
Erik_G
QUOTE (jonte72 @ Apr 16 2007, 09:43 ) *
USA har återinfört M72 och det används bla i Irak.


Ok, tja, det är ju lite kompaktare än ett "Äj-tee four", och några stridsvagnar lär de inte möta, och det är säkert kraftigare än 40mm grt mot byggnader. Men några "Miniman" används väl iallafall inte längre?

/E
Koskela


En kanadensisk applikation på vårt kära pansarskott, C14 Off route mine
En fabriksfärdig variant med andra ord

https://naveodtechdiv.jeodnet.mil/AfghanOIG...08-Landmine.pdf

/Koskela
Mr_Pyro
Vi har ju en egen Svensk variant av aktivt pansar system i form av Åkers AAC.
Fungerar på ett liknande sätt som Arena men det producerar inga fragment, så det borde vara mycket säkrare för eget infanteri jämfört med Arena.
Väger endast 400 - 800 kg beroende på konfigurering.

http://www.nyteknik.se/art/42452
http://www.defense-update.com/products/a/ads-ibd.htm
http://www.defense-update.com/products/c/CV90120.htm

/Mr_Pyro
C PI62
QUOTE (Mr_Pyro @ Apr 23 2007, 22:13 ) *
Vi har ju en egen Svensk variant av aktivt pansar system i form av Åkers AAC.
Fungerar på ett liknande sätt som Arena men det producerar inga fragment, så det borde vara mycket säkrare för eget infanteri jämfört med Arena.
Väger endast 400 - 800 kg beroende på konfigurering.

http://www.nyteknik.se/art/42452
http://www.defense-update.com/products/a/ads-ibd.htm
http://www.defense-update.com/products/c/CV90120.htm

/Mr_Pyro

Det finns även en artikel i senaste numret av PROTEC om detta svenska AAC.. Jag orkar inte länka men tidning finns att läsa (och beställa gratis) på FMV:s hemsida.
Koskela
http://www.fmv.se/upload/Bilder%20och%20do...Protec01_07.pdf

QUOTE
– En annan fördel väl värd att nämna är att AAC är utformat så att motmedlen verkar i nära anslutning till fordonet. En attack kan ske på förhållandevis nära håll, ja bokstavligt talat runt husknuten, säger Gunnar...

– Vi måste därför vara noga med att fastställa bestämda riskavstånd för egen trupp så att ingen skadas när systemet är aktivt.


Det luktar krockkudde om det hela...

/K
ollevarm
QUOTE (Kryptörn @ Mar 9 2007, 17:34 ) *
Britterna har ett intressant tilläggsskydd på sina Hägglunds BVS-10. Består av galler på sidorna och aktern på fordonet, av samma typ som på jänkarnas Stryker, eller för den delen vår gamla strv 103C. Dvs avsett att skydda mot rsv-laddningar typ RPG-granater. Verkar vara ett effektivt och ganska billigt sätt att öka skyddet på lättare pansarfordon.


This is a "lo-fi" version of our main content. To view the full version with more information, formatting and images, please click here.