Artikeln i sin helhet:
http://www.hemvarnet.mil.se/hemvarnet/atta.../hv_0701_36.pdf

Det är inte lätt att få ihop scenario och hotbild, i vår lugna värld.
....
Flottiljområdet utgör skyddsobjekt enligt 4 § 2 lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar med
mera (skyddslagen). Den första gruppen av skyddsvakter har just kommit till platsen för att förbereda bevakningen. De ska
påbörja uppskyltning av skyddsobjektet.
......
På en höjd i ett skogsparti invid kasernvakten har ett antal okända beväpnade personer förskansat sig.
Personerna har skjutit enstaka skott mot kasernvakten.
.....
En stunds lugn har rått på platsen. Vaktchefen har larmat polisen, som ännu inte har hunnit fram.
.....

Fråga:
1. Ska vaktchefen bordra sin personal att försätta gärningsmännen ur stridbart skick (att de nedkämpas)?
Svar:
Nej. Exemplet ger inte anledning.....

Fråga:
2. Ska vaktchefen och hans skyddsvakter försöka gripa gärningsmännen på höjden?

...Eftersom området inte är skyltat som skyddsobjekt är det inte helt säkert att personer som
vistas där känner till områdets status och att det där råder tillträdesförbud....

Nu slutar jag ful-citera och kommer med en egen kommentar:

—Nej grabbar, skit i dem. Vi har skyltar att sätta upp. Kan du Nilsson gå och fråga dem vad de sysslar med?

----------------
Han som klämt ihop scenariot är jurist. När vi vanliga dödliga varit inblandade i en sån här situation är det inför slikt folk vi skall rättfärdiga varje hotfull åtbörd med AK-4:an, + eventuell skottlossning. Kanske lugnast att stana hemma när larmet går?

Vad är det du vill diskutera?

Verklighetsförankringen i de juridiskt korrekta svaren.
Vad skulle Du göra, på riktigt, i motsvarande situation?

Ja inte f..n hade jag stått och väntat på att nästa skott kommer....

Slamkrypare!
Det står ingenstans att "kasernvakten" är bemannad. Flottiljen är nedlagd.

Kasernvakten kanske inte är bemannad men skott har likförbannats avfyrats... vad är det som säger att nästa skott inte kommer att gå mot en grönklädd?
Jag hade iaf försökt ta initiativet istället för att vara passiv. Och då (självklart) menar jag inte att jag hade gjort växelvis framåt med mycket eld i målet.

Jag håller med dej i sak men som skyddslagen är utformad är det (dessvärre) fel. Tough shit.

Ja naturligtvis skall vi inte starta 3:e världskriget vid ett bevakningsuppdrag, men prio ett måste väl vara att bevaka och avgränsa beväpnade märkliga figurer i närheten av uppgiften? Inkapacitering kallas det visst att hindra buset från att verka.

Detta är alltså den juridiska uppbackningen vi kan räkna med från höga vederbörande. Vi skall riskera livet...

Efter att ha läst hela artikeln var det en sak som slog mig...

Om det skall lastas "viktig utrustning i ett brittiskt militärt transportflygplan" så borde man väl veta om det i förväg... varför sätter man då upp skyltarna när lastningen genomförs?!

Och om det nu är så att lastningen inte har börjat (även om det är så det är skrivet) så är det bara att backa och vänta in polisen, tror knappast britterna är sugna på att gå ner på en landingsbana som det uppenbart finns ett hot mot.

Vips! Så var det juridiska problemet överbollat till polisen!

Det är inte det som är kärnan i problemet, glöm flygplanet. Scenariot är skyttar, som uppenbart inte är seriösa jägare, i närheten av uppdraget. Högkvarterets expert yrar om skyltar.

Om en chef hade bett mig sätt upp skyltar i det läget hade jag gett honom fingret och ordervägrat...

Enda rätta enligt mig är att ta tag i situationen, och bli av med hotet så fort som möjligt.

Kanske dags att se över skyddslagen och lägga till några paragrafer om terrorism (kanske redan finns, utgår från vad jag kommer ihåg från GU) och därigenom kunna ta ett beslut som passar både soldater och rättssystemet bättre.
En tanke bara...

Och du vill genomföra ett anfall och nedkämpa personerna?
Nu hittade jag inte var i lagen det finns ett krav på att ett skyddområde skall vara skyltat?

Men i exemplet ger han faktiskt stöd till ett gripande, om det kan motiveras mot risken för vaktpersonalen.

Nu är det inte fullt krig enligt exemplet, och det är juristerna som skall ägna timmar, dagar att granska ett beslut som man tagit på ett par sekunder.

Och det är detta som gör det så svårt.


Om man skulle tänka att vaktpersonalen bestod av t.ex. värnpliktiga 19 åringar, eller hemvärnssoldater med familj etc. och gruppen personer består av "motorcykel buren ungdom", är det värt att ta risken om man kan anta att dessa personen kommer att komme efter dig och din familj?

Eller helt enkelt ta det lite piano och vänta på sheriffen?

Ett skyddsobjekt ska vara skyltat om man vill kunna nyttja sin rätt som skyddsvakt om jag förstod saken rätt från skyddsvaktsutbildningen i helgen. Då kommer nästa fråga, är det nödvärn att gå iväg och leta upp och bekämpa någon som inte ens skjutit på dig? Är det en tjänsteåtgärd att göra så? (alltså att lämna objektet och försöka få tag på någon som försökt sig på spioneri eller sabotage?)

summasumarium:
det är nog bäst att vänta på blåljuset.
generellt så är det ok att skjuta om man har möjlighet att ropa "halt, halt jag skjuter skarpt" det är generellt inte ok om man aktivt söker upp någon... förutsatt att man är skyddsvakt alltså och inte går på något annat mandat

Man har väl fortfarande nödvärnsrätt om de skjuter mot oss?

Om man nu bestämmer sig för att gripa personerna så kan man hitta visst lagstöd till att använda våld. Men, nödvärn är det inte.

Ytterliggare stöd kan man hitta i Polislagen 29§ som ger dig rätt att använda samma befogenhet som en polisman att genomföra gripandet med stöd av §10 polislagen.


Som jag tidigare gett sken av så kan det nog vara lämpligast.

Naturligtvis skall man lösa sin tilldelade uppgift. Det är inte frågan om "GÅ PÅ-MARSCH" utan betänketid.

Vi kan ju be busarna hjälpa till att sätta upp skyltarna, så får de en samhällsnyttig uppgift, och känner sig behövda, dessutom får de en inblick i vilka lagrum de riskerar att bryta mot genom sitt skjutande. Det är viktigt att känna sig behövd. De kanske hade en taskig uppväxt, och ligger därför och skjuter lite ikring sig av ren frustration.

Nej, det är inte lätt att vara skyddsvakt. Det är inte lätt att träna inför oväntade scenarier.

Naturligtvis skall man lösa sin tilldelade uppgift. Det är inte frågan om "GÅ PÅ-MARSCH" utan betänketid.

Vi kan ju be busarna hjälpa till att sätta upp skyltarna, så får de en samhällsnyttig uppgift, och känner sig behövda, dessutom får de en inblick i vilka lagrum de riskerar att bryta mot genom sitt skjutande. Det är viktigt att känna sig behövd. De kanske hade en taskig uppväxt, och ligger därför och skjuter lite ikring sig av ren frustration.

Nej, det är inte lätt att vara skyddsvakt. Det är inte lätt att träna inför oväntade scenarier.

Självklart är det bäst att låta farbror blå ta hand om saken...

Men när frågan ändå är uppe, låt oss säga att området ligger i norrland (eller något annat glesbefolkat område) och närmsta polis är en kanske två timmar bort, lastningen måste genomföras på utsatt tid... vad göra?

Sätta upp skyltarna, skjuta upp lastningen, gräva några ståvärn och vänta på att de ska skjuta igen?!

Jag menade lite underförstått att det inte var i nödvärn så där är vi överens.
Precis som du säger så får man polisisära befogenheter som skyddsvakt när det kommer till tjänsteåtgärd Att behöva leta upp buset utanför objektet tolkar jag inte som att det är en tjänsteåtgärd. Är dom inom synhåll när dom skjuter så kan det nog bli nödvärn, men så länge det inte rör sig om sabotage eller spioneri (eller förberedelse) så är det ju inte någon tjänsteåtgärd man gör.

Ja, frågan är om man kan klassa skottlossningen som sabotage etc. Och vad det kan klassas som när man vid tillfälle skall "ta om hand om dem"...

Det lustiga är varifrån dessa personer som tar fram exempel får allt ifrån? Kan man inte komma med något rimligare? Eller mer troligt?

Kommer ihåg ett skyddsvaktsprov som handlade om att en besökare på regementetsdag börjat skjuta. Hur sannolikt är det?

Även vid envarsgripande så kan man använda våld med stöd av PL10. Så i det här fallet så behöver man överhuvudtaget inte stödja sig på Skyddslagen för att kunna gripa dem.

Ett skyddsobjekt behöver för övrigt inte vara skyltat för att man ska kunna stödja sig på Skyddslagen, men sådant ska beslutas om av HKV. Att man inte tar upp detta på skyddsvaktsutbildning för HV är dock fullt förståeligt.

KD803:
Det är uppfattat, tror vi har diskuterat sånt här innan (fast kanske andra lagar och paragrafer) så med det du skriver sätter jag nog punkt för mig i den här tråden...

Hmm paragraf §13 är uppfylld (till bredden) så det är "grönt ljus" att agera mot personerna.

Det jag hade gjort..
Se till att skyddsvakterna har skydd så nästa kula från dessa personer inte har ihjäl någon av "mina egna" samt andra och mtrl inne på skyddsobjektet.

Helst invänta polisen så dom får gå först men jag skulle definitivt utgå från att kunna hjälpa polis/ge understöd.
Men jag skulle se till att det finns ett antal som kan avge direkt verkanseld om personerna skadar någon.

2. Förbered och spana av terräng och byggnader efter bra platser för prickskyttar och understöd.

Sen finns det väl 3 olika sätt det kan gå på.
1. dom ger sig av innan polis hinner fram.
2. dom trappar upp våldet antingen innan eller i samband med ankomst av polis.
3. dom ger upp och blir omhändertagna.

Förlåt, jag lovade mig själv att håll tassarna borta, men jag förstår inte vad du stödjer rätten till att agera på? Ingen gör sig skyldig till sabotage eller spioneri (eller förberedelse) och om ni söker upp personerna så är det inte nödvärn längre. Står dom framför er (på eller invid objekt) då kan det bli fråga om nödvärn, om dom skjuter på er eller tar fram ett vapen och hotar att skjuta. Inte om dom springer runt i skogen dit ni inte har fri sikt och inte om ni har skydd där ni är.

DÅ är det väl en himla tur att allt fler "vaktchefer" vid förbanden idag är militärpoliser och i exempel som detta kan agera som polisman.

Puh!!

Hmmm...så var det de här med tydlighet! Exemplet kan tolkas som 1:Eftersom lastningen"pågår" när skyddsvakterna anländer kan man misstänka att någon form av tillträdesskydd till området redan finns. Eftersom en viss vaktchef gör en bedömning av en händelse som "har skett" när skyddsvakterna anländer får man väl anta att så är fallet. En stunds lugn och ro "har" rått" på platsen när skyddsvakterna anländer. Hur vet man att det skjutits mot kasernvakten och dessutom vem som skjutit om inte "vaktchefen" varit på plats(möjligtvis i kasernbyggnaden) innan skyddsvakterna anlände? Man förleds att tro att någon gjort observationer tidigare. Varför? Om skottlossningen skett när skyddsvakterna varit på plats hade händelseutvecklingen troligtvis sett annorlunda ut. 2:Lastning pågår när skyddsvakterna anländer(vilket verkar konstigt med tanke på att skyddsvakterna inte varit med från början och bevakat, dessutom skall de sätta upp skyltar som enl. lag 1990:1334 4 § redan skall finnas på ett skyddsobjekt, alternativt tillkännages på annat sätt.)
Skyddsvakterna inkl. VC beskådar en beskjutning mot kasernvakten som är del av skyddsobj. utan att vidta andra åtgärder än ett telefonsamtal till polisen. Redan här finns anledning och stöd för ingripande (våldstrappan)Avvisa,avlägsna osv.för möjlighet till fullgörande av uppgiften enl.1990:217 12 § på ett säkert sätt. Frågan är hur länge man skall invänta polis innan man kan påbörja lösandet av uppgiften när lagstöd finns i syfte att möjliggöra detta. Vad man kan utröna så har VC uppfattningen att vederbörande skyttar bryter mot 2003:148 2 § andra stycket. Lag om straff för terroristbrott, vilket kan föranleda skyddsvakts agerande. ( 2 stycket.otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd. 9 kap. 1 § vapenlagen 1996:67, 2 § a/ missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annan ändamål än det som han eller hon är berättigad till.)

Det behöver således inte handla om främmande militär personal för att man skall kunna agera offensivt. Avvisa osv. Beroende av responsen på "våldsanvändningen" kan händelseutvecklingen ta olika vägar.

Tycker att exemplet som sådant är bra men det borde klargjorts tydligare vad gäller tidsförhållanden och var folket befann sig i i olika skeden av händelseutvecklingen. Att blanda in resonemanget med IKFN tycker jag är ovidkommande då man kan räkna upp hundratals lagar som ej är tillämpliga. Alltså, på fråga 1: NEJ! Därför att man enl. 1992:98 inte får bruka skjutvapen annat än för att avvärja hot som innebär trängande fara för svårare våld mot sig själv eller någon annan.

Uppgiften och omständigheter styr agerandet. Är det prio 1 att bevakningen skall komma igång snarast(på en säker plats) måste man kanske gripa och beslagta. Kan man påbörja bevakningen med reducerad effektivitet kan man låta skyttarna häcka på höjden under bevakning med hög insatsberedskap och invänta polisen.

Personligen hade jag valt det sistnämnda, för att undvika eskalering av våldet.

Är beskjutningen åverkan eller sabotage? Det är enl. mig åverkan på byggnad och sabotage mot obj.verksamheten. samt allmänfarlig verksamhet att skjuta skarpt på ej avlyst plats.

Det e här e oxo en point of view!

Tjaa
Kasernvakten är en del av skyddsobjektet. Den håller på att bemannas av skyddsvakter. §13


Bara den meningen säger helt klart att det är förberedelse till sabotage utöver att försöka göra hål på kasernvaktsbyggnaden.. §13 igen.

Även om dom står 100m bort på en kulle så räknar jag det som invid så länge som deras beteende påverkar verksamheten på skyddsobjektet.

Vad hindrar dig att skicka ut patruller? som råkar stöta på beväpnade människor i terängen.. du kan inte använda dig av skyddslagen men av envarsgripande samt nödvärn. Om nu busarna inte gör något dumt när patrullen väl kommer dit så, kan man ju alltid i sann HV anda alltid ta en väldigt lång kaffe paus precis där.....

Jag lånar tråden och ställer en annan fråga:

Antag att du står som skyddsvakt vid ett regemente (som är skyddsobjekt) en person dyker upp och frågar efter avgjorda disiplinärenden. Och då ber du denna person att legitimera sig. Har du gjort rätt?

Eller du ser några personer närma sig regementet, du ber om legitimation och de uppger sig ha samma ärende som ovan.



Jag har en uppfattning i frågan, men det skulle vara intressant att få eran tolkning av det.

hej,

det är en situation skyddsvakten kan ställas inför
så helt off topic är det väl inte.

Ett svar är i alla fall att det inte är lagligt att begära legitimation för en allmän offentlig handling.
Detta är inte det samma som att tillträde är tillåtet och vissa skyddsobjekt har ett särskilt rum vid vakten/motsv.
där man kan läsa utan att passera vakten.

Dock, är det en allmän hemlig handling är det lagligt att begära legitimation, om det behövs för att göra sekretessbedömningen.
Om någon exempelvis begär att få ta del av en sjukjournal kan det ju behövas legitimation för att veta att man har med
rätt person att göra.

Lt.E

Principiellt skiljer sig inte ärendena åt i det läget. Du har ju rätt att avkräva uppgift om namn, födelsetid och hemvist i båda fallen. Att någon frågar efter detaljerade upplysningar i personalärenden som inte är av säkerhetsnatur behöver inte per automatik misstänkliggöra personen i fråga. De uppehåller sig invid objektet och får därmed finna sig i att skyddsvakten kan komma att avkräva nämnda uppgifter om det anses behövligt. Hade personligen vänligen bett dem att vända sig till närmsta regemente/info.avd. Tack och hej! Noterat signalement och ev. fordon för framtida ev.behov. Diariefört som en avvikande händelse.
I båda fallen kan det vara befogat att efterfråga namn, födelsetid och hemvist då de visat särskilt intresse för personalen på skyddsobjektet vilket iof inte är olagligt. Som nämnts tidigare kan det vara bra att ha uppgifterna för ev. framtida behov om det senare visar sig vara personer med oärliga avsikter. De har inte försökt bereda sig tillträde till objektet så fler åtgärder behöver inte vidtas.

paratus

I det här fallet är det lagligt att avkräva uppgifter med anledning av att de vistas invid ett skyddsobjekt. Vad de frågar efter har inte med saken att göra i det här läget.

MVH

Okej, eftersom det kan röra allmänhandling (utgår ifrån att den är det i detta resonemang). så faller det under offentlighetsprincipen och då är lagen solklar. En myndighet får inte fråga om vem som efterfrågar handlingen eller syftet med att den efterfrågas. Detta gäller oavsett om det är en svensk eller utländskmedborgare som frågar efter handlingen. Nej jag kan inte fråga om leg osv.

Hur löses då detta problem. Det kan lösas så att individen blir eskorterad till ett särskilt rum inne på objektet där handlingen finns och får där ta del av handlingen. För att därefter bli uteskorterad. Men att komma in på ett objekt är ingen självklarhet. Det kan exemelvis inredas ett rum utanför objektet där individen kan få ta del av handlingen ifråga. Dvs handlingen kommer till individen.

Så skulle jag lösa denna problematik.

Lt.E

Jag är den förste att tillstå att jag inte svarade på din frågeställning. Erkänner att jag hade tankarna i Skyddsvaktsskolans exempel på näthinnan.
Kom till min förskräckelse på att Du tydligt angav att det rörde sig om ett regemente med vakt.

Tidigare ide får stå för en annan händelse en annan tid på en annan plats.

Går på Fk Satans linje dock med förbehållet:
Myndighet får inte på grund av att någon begär att få taga del av allmän handling efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut. Lag (1982:939).§14

Alltså, skyddsvaktslagen gäller och teoretiskt finns rätten att kräva upplysningar pga personen uppehåller sig invid ett skyddsobjekt, eller enl. ovanstående utdrag, allt beroende på omständigheterna vad gäller aktuell hotbild. Man kan mao hävda att det är pga skyddsvaktslagen och inte frågan i sig som föranleder avkrävande av uppgifter. Så tolkar jag lagen.
Vidmakthåller att det handlar om två likvärdiga scenarion

Hoppas för förståelse för mitt tilltag och lovar snar bättring i uppmärksamheten

Hm.. Har du verkligen rätt att bara knata in och begära att se handlingarna på plats?

hej 23:komp

man kanske skall tillägga att vad gäller den "tillåtna" idkotrollen vi båda nämner,

- för att kunna göra en sekretessbedömning av om hinder mot utlämning finnes-

denna ENDAST kan göras/beslutas av den tjänsteman som skall besluta om att lämna ut handlingen.
Alltså inget för oss fotfolk som skyddsvakter.

Sen kan generellt tilläggas att ju mer man grottar ner sig i juridiken, desto mer önskar man att
man inget visste om det. Den gamla sanningen att samhället delas in i åtalade och ännu inte
åtalade stämmer!!!.

Man har aldrig rätt att bara knalla in på ett skyddsobj. utan tillstånd. Kan hända att bemyndigad personal hänvisar in på området till vederbörande uppgiftsutlämnare, annars får man emotta handlingarna vid grindarna.

Ett typexempel är Krigsarkivet som ligger i samma byggnad som ett skyddsobjekt. Vi får inte kräva legimitation av besökarna till Krigsarkivet när vi bevakar objektet.

/D

Det faktum att en person efterfrågar en offentlig handling påverkar i sig inte vad du får och ej får göra som skyddsvakt. Det väsentliga är om personen "uppehåller sig invid" iom att denne går fram till skyddsobjektet för att samtala med skyddsvakten. Jag tror inte att skyddsvakten ska jämställas med en representant för myndigheten varför förvaltningslagen inte borde sparka in. Det skyddsvakten lämpligen borde göra är att uppmana personen ifråga att denne får vända sig till Försvarsmakten för de efterfrågade handlingarna och sedan förklara att personen ej får vistas i anslutning till skyddsobjektet och därför måste gå därifrån, dvs avvisa. Sedan kan det få eskalera utifrån sedvanlig rutin...

@dxl Skylt eller ej. Skyddsobjektet "faller" inte om man inte har hunnit få upp en skylt. Det går bra att på annat sätt upplysa om att området är ett skyddsobjekt, t ex muntligen. Det finns ju även andra sätt att ange skyddsområde, t ex på sjökort.

Sedan håller jag med om att 13 § är riktigt funkis i det aktuella exemplet.

Det är möjligt att det är så i praktiken. Dock skulle jag tro att det är skit och pannkaka då 10 § "Skyddslagen" gäller! Även om skyddsvakten av sin chef får order att låta besökare till Krigsarkivet fritt spatsera in så blir det omöjligt för skyddsvakten att kunna lösa 7 § = förhindra att obehöriga får tillträde till skyddsobjektet. Önskar någon tillträde till skyddsobjektet skall denne uppge namn, födelsetid och hemvist. Kan man skäligen anta att en muntlig uppgift om personuppgifter är oriktig kan man avvisa, avlägsna eller omhänderta enl 12 §. I praktiken (och med fair, firm and friendly): Kan jag få be om legitimation!

Men nu ska han ju inte in på objektet i sig utan i husdelen vägg i vägg. Vi löser det hela genom att bygga en taggtrådskorridor från objektsgränsen fram till dörren och sedan bevaka korridoren.
I ett skarpt läge kan man ju även stänga arkivet ett tag och låta intressenterna skriftligen begära ut mtrl. Ett annat alternativ är ju att låta en person i taget besöka arkivet och ha eskort på den personen. Som en vanlig besökare in till objektet mao förutom att du inte kräver legimitation.

/D

Skulle varit tydligare där. Precis vad som avsågs, offentlig handling.

Alltså samma tolkning som jag.

Dagens sanning!

Så fort du tar på dig bindeln så börjar din myndighetsutövning (i princip) och det innebär också att du kan, om du gör bort dig bli åtalad för tjänstefel. Men, det är väl ett klokt råd att om man är osäker tillkalla chefen. Dock skall man vara på det klara med att de som oftast begär ut handlingar är journalister och de vet vad som gäller. Därför brukar det vara ett litet nöje bland sådana att ringa runt till myndigheter på sommaren när det sitter en vikarie som inte har en aning om vad offentlig handling är.

Det är inte rätten att komma in på objektet utan rätten att ta del av allmän handling som är det vad som avgör.

Här är det två olika lagar som kolliderar, dels skyddslagen dels en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningens 2 kapitel handlar om offentliga handlingar. Och då är det grundlagen som ligger högst.

Enligt denna paragraf är det inte tillåtet att fråga efter identitet. Tyvärr missas detta ofta under skyddsvakstutbildningar, varpå den enskilde tror att de ovan nämnda paragraferna i skyddslagen alltid är tillämpliga.

Läs gärna i vakthandboken från 1997 sidan 21. (Vakthandbok 97)
Dock skall jag citera en mening från den sidan.

Alltså, det är inte liktydigt att man får komma in på objektet bara för att man har rätt att ta del av handlingar. Säger man att man skall in till objektet så gäller det såklart att man kan redovisa att man har rätt till det. Klurigheten är att en skyddsvakt av en person som uppehåller sig invid objektet har rätt att begära namn etc.



Dock måste man göra avskillnad vad det är för objekt man bevakar. Regemente etc, där det kan finnas offentliga handlingar skall man vara medveten om att det kan inträffa. Bara för att det är militärt objekt så är inte alla handlingar hemliga utan det finns fortfarande mycket offentliga handlingar.

Nästa gång ni står som skyddsvakt fråga gärna chefen. Om objektet är ett förråd eller liknande där det uppenbart inte finns offentliga handlingar så får man dra sin egen slutsats, och då skulle man kunna tolka frågeställningen som en undanflyckt för personen att identifiera sig (uppge namn etc).

Är man skyddsvakt så tycker jag att man skall begära att det finns klara regler för hur man skall hantera en situation som denna.

Sedan finns ingen skyldighet att tillåta vem som helst att komma in för att läsa offentliga handlingar. Om man inte vill/kan legitimera sig på ett departement (exemplevis) så får man sakerna tillskickade (alternativt får hämta dom om man inte vill ange en postadress). Tror till och med att man överhuvudtaget inte kommer in på departementen längre.

Jag skulle säga att det här är ett icke-problem, att en skyddsvakt skulle kunna "fintas bort" genom hänvisning till tryckfrihetsförordningen. Av 2 kap 12 § framgår att myndigheten "genast eller så snart det är möjligt" ska tillhandahålla uppgifterna. Det ska alltså inte ske exakt i samma stund.

@Engström Jo, det finns det visst. Man har rätt att "på stället utan avgift taga del av". Myndighet kan slippa "på stället" om det innebär att betydande hinder möter.

Om en skyddsvakt konfronteras med frågan om en offentlig handling "på stället" vid skyddsobjektet så är det dels ok med "så snart det är möjligt" vilka är minst åtskilliga timmar, dels är "betydande hinder" rätt troligt. Kort sagt: Den som kommer med den putslustiga begäran om diverse handlingar vid ett skyddsobjekt kan hänvisas till HKV, VB, infobef eller vem som helst annan på myndigheten.

(Vad gäller allmänna handlingar så kan de ändå omfattas av sekretess varför en mensprövning då behöver göras. Då innebär det ofta att den som önskar en handling inte bara får uppge vem han/hon är utan vad denne ska med uppgifterna till.)

Att området dokumentet finns på är ett skyddsobjekt uppfyller nog med råge 'hinder' kravet. Offentlighetsprincipen är tämligen absolut, men den kan fördröjas utan större problem.
[tappade bort ett ord]

Jag skulle nog personligen tolka lagen som att man mycket väl kan kontrollera legitimation på någon som vill ta del av offentliga handlingar - så länge syftet att genomföra legitimationskontrollen inte är kopplat till att veta vem den filur är som vill läsa offentliga handlingar.

Om du som vakt av någon godtagbar anledning anser dig behöva kontrollera om en person överhuvutaget har rätt att upphålla sig på/vid ett skyddsobjekt är det inte fel att be honom/henne legitimera sig. Huruvida personen befinner sig på platsen för att taga del av offentliga handlingar är en helt annan fråga.

Men jag kan förstå att man från Försvarets sida inte ens vill hamna i en sådan dispyt, då den vore betydligt svårare att vinna i media än i rätten...

Man kan ju alltid i varje given situation fråga "kan jag få se legitimation". Låter man bara tillräckligt myndig och den andra personen inte vill kaxa upp sig så får man ju oftast se på leg. Väktare och dylikt brukar ju ofta försöka sig på detta med gott resultat.

Rätten att som skyddsvakt kontrollera personer som uppehåller sig invid eller på ett skyddsobjekt är oinskränkt och lagstadgad.
10 § Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet
uppge namn, födelsetid och hemvist,
underkasta sig kroppsvisitation som inte avser brev eller annan enskild handling och finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg. Lag (1996:630).

Det framgår inte att man ej är skyldig att uppge namn, födelsetid och hemvist bara för att man är på platsen för att begära insyn i offentlig handling.

En liten detalj som kan ha betydelse i sammanhanget är det faktum att man inte är skyldig att "styrka" sin identitet med t.ex pass eller körkort. Då dessa t.ex körkort inte styrker hemvist så kan det inte uppfylla kravet. Det står bara att man är skyldig att "uppge" etc... Om man uppger namn och födelsetid och hemvist är man ju inte juridiskt bunden att vara den man är så att säga när man inte ens lämnat hela sitt personnr. Teoretiskt kan det finnas fler personer med samma namn, födelsetid och hemvist, och det innebär ju att ingen kan registrera att en viss person uppehållit sig på platsen för att begära ut allmän handling. Liten juridisk tankenöt, men sådant älter man ju i rättegångar. Stavelse efter stavelse tolkas ordagrant så varför inte.

Intressant är även det faktum att i 12 § uttrycker man sig på annat sätt. Här är man skyldig att lämna uppgift om namn, födelsetid "eller" hemvist.
12 § Den som bevakar ett skyddsobjekt får också i den utsträckning som krävs för att bevakningsuppgiften skall kunna fullgöras avvisa, avlägsna eller, om en sådan åtgärd inte är tillräcklig, tillfälligt omhänderta en person inom eller vid skyddsobjektet, om personen
överträder något förbud som gäller på grund av beslut enligt denna lag,
vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid eller hemvist eller lämnar uppgift därom som skäligen kan antas vara oriktig,
vägrar att underkasta sig kroppsvisitation eller vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg.

11 § ger skyddsvakten oinskränkt rätt att med motveringen "fullgörande av bevakningsuppgift" .....ja läs själv.
11 § Den som bevakar ett skyddsobjekt får besluta om kroppsvisitation och undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg, om det behövs för att bevakningsuppgiften skall kunna fullgöras eller för att söka efter föremål som kan tas i beslag enligt denna lag. Lag (1996:630).

Som synes har skyddsvakter ganska starkt stöd i lagen att agera i samklang med uppgiftens allvar. Det som skall bevakas och skyddas skall också låta sig göras med målmedvetenhet, noggrannhet och säkerhet för bevakningspersonalen. Detta torde vara syftet med lagen för att inga kryphål och tveksamheter skall dyka upp och i slutänden äventyra personal och skyddsobjekt med rikets säkerhet som insats.

Kan ju knappast tolkas på annat sätt.

Vill även tillägga det faktum att det offentliga sverige inte tar hänsyn till att en offentlig handling kan befinna sig i eller på skyddsområde/skyddsobjekt. Finns handlingarna på nämnda platser får man finna sig i att det är omgärdat med en del andra hänsyn, bl.a rikets säkerhet. Vad jag vet går rikets säkerhet före alla andra hänsyn och personligen tycker jag det är rätt.

Riket försvarar bl.a rätten till fri insyn i det offentliga...hehehehehe......detta är ett moment 22.

Vill du in på ett objekt så måste jag få fastställt din identitet, enklast är att göra detta med ett ID kort, du är dock inte skyldig att visa din legitimation för mig, men jag är heller inte skyldig att släppa in dig. Så tolkar jag det.

Man är väl i Sverige aldrig någonsin skyldig att visa legitimation? Däremot kan du nekas saker om inte din identitet kan styrkas.

Sedan är väl det där med "hemvist" ifrån tiden då man hörde till en socken och bilen var registrerad i komunen... typ


Tror väl iofs, det är precis det som 23:e skrivit också