F-35 har fått kritikk for at "all-aspect" RCS ikke er så lav. VLO betyr ikke at man blir usynlig, bare at deteksjonsradius blir betydelig mindre.

Dessutom så går sensortekniken kraftfullt frammåt...

"Saab kryddar norsk Gripenoffert"

www.di.se

"När offerten överlämnades i april garanterade Saab industrisamarbeten som täckte 100 procent av ordervärdet. Den siffran har nu höjts till minst 180 procent av ordervärdet."


EDIT: Nyteknik har lite mer info:

www.nyteknik.se

Avtalen innebærer at Kongsberg blir eneleverandør i den første fasen av serieproduksjonen, og gjelder deler til 306 fly til en verdi av rundt en milliard kroner, melder Kongsberg Gruppen i en børsmelding.

– Denne delen av avtalen er ikke avhengig av det kommende norske valget av nye kampfly, sier Gerhardsen.

Dersom Norge velger JSF-flyene fremfor svenske Gripen, vil verdien av avtalen stige til seks milliarder kroner. Gerhardsen mener likevel at den ikke legger føringer for flyvalget.

– Nei, det gjør det forsåvidt ikke. Vi samarbeider jo med svenskene også, forteller Gerhardsen.

Att behålla en låg RCS är inte snytet ur näsan heller. Kommer skrovet att vara täckt med RAM och ha åtkomstluckor under beläggningen? Eller kommer man att undvika luckor så långt det går och försöka anpassa teknikernas fysik (antalet leder och längder på armar ) för att slippa RAM-beläggning.

Ett ingrepp i flygmaskinens inre kommer inte att bli enkelt då luckor skall tillbaka utan att skapa hörnreflektorer och eventuell beläggning skall återställas. För att vara säker så kommer man att bli tvungen att mäta RCS efter ett sådant ingrepp. Under fredstida flygövningar kanske sådant spelar en mindre roll men att vid en eventuell insats bli tvungen att åtgärda flera års synder kommer inte heller att bli enkelt eller billigt.

Dessutom så går sensortekniken kraftfullt frammåt så att man kan använda flera olika sensorer i en målsökare kombinerat med ett nätverk av decimeter till meter våglängd så att ett skrov som är anpassat för att undvika tre centimeters- och mikrometervåglängder i det elektromagnetiska spektrat kommer att bli näst intill föråldrat. Men då spelar flygunderhållet mindre roll förstås. ;)

Det som är häftigt i dag kan verka retro när kärrorna skall levereras och vem vill betala för en Cadillac -59 när man löser samma sak med en Toyota -65?

J.K Nilsson

The Su-35 is classified as "transitional type" from fourth to fifth generation fighters, a bridge-gapping measure before Russia's PAK FA fifth generation fighter becomes available. Russian air force commander Gen. Aleksandr Zelin expects its prototype to fly in 2009 and pass trials in 2013

In his turn Mikhail Pogosyan said the Su-35 is not a match for the F-22A, but the PAK FA shall match it.

Hvis Stealth ikke er så bra, hvorfor utvikler USA (som er det eneste landet i verden med mange års erfaring med stealth) både F-22 og F-35 ?

Det är ju heller inte så att det enda sättet att hålla jämna steg med en konkurrent/motståndare som satsat på stealth nödvändigtvis är att själv satsa på stealth. Man kan ju lägga krutet på bättre sensorer istället. Sensorer tvingar nog inte heller konstruktören till kompromisser i designen på samma sätt som stealth gör.

Smyganpassning kan vara den lilla kryddan extra för att försvåra för motståndaren men som jag också skriver så är det förknippat med stora kostnader att vidmakthålla den kryddan. Hålls smyganpassningen inte efter försämmras egenskaperna avsevärt och man står med dyra flygplan som knappt är bättre än billiga.

The F-22 apparently relies less on maintenance-intensive radar absorbent material and coatings than previous stealth designs like the F-117. These materials caused deployment problems due to their susceptibility to adverse weather conditions.[52] Unlike the B-2, which requires climate-controlled hangers, the F-22 can undergo repairs on the flight line or in a normal hangar.[52] Furthermore, the F-22 has a warning system (called "Signature Assessment System" or "SAS") which presents warning indicators when routine wear-and-tear have degraded the aircraft's radar signature to the point of requiring more substantial repairs

During Exercise Northern Edge in Alaska in June 2006, 12 F-22s of the 94th FS downed 108 adversaries with no losses in simulated combat exercises.[3] In two weeks of exercises, the Raptor-led Blue Force amassed 241 kills against two losses in air-to-air combat, and neither Blue Force loss was an F-22.

This was followed with the Raptor's first participation in a Red Flag exercise. 14 F-22s of the 94th FS supported attacking Blue Force strike packages as well as engaging in close air support sorties themselves in Red Flag 07-1 between 3 February and 16 February 2007. Against designed superior numbers of Red Force Aggressor F-15s and F-16s, it established air dominance using eight aircraft during day missions and six at night, reportedly defeating the Aggressors quickly and efficiently, even though the exercise rules of engagement allowed for four to five Red Force regenerations of losses but none to Blue Force. Further, no sorties were missed because of maintenance or other failures, and only one Raptor was adjudged lost against the virtual annihilation of the defending force.[62] When their ordnance was expended, the F-22s remained in the exercise area providing electronic surveillance to the Blue Forces.

Men som vanligt är det fråga om vad man väntar sig. USA:s race med smygflygplan tvingar fram utvecklingen av motmedel mot dessa flygplan och vi kan nog säga att den ryska och kinesiska industrin löser detta liksom att våra egna radar och signalindustrier borde veta hur man skall göra. Flygplanen skall väll börja levereras om tio år och det är lång tid i elektronikhänseende. Men räkna med ytterligare ett antal år innan radarstationer och annan infrastruktur tillsammans med vapen kommer ut. Så säg att Ryssland är redo att möta F-22 och F/A-35 om 20 år och har man råd så är smygtekniken en riktig bra att ha grej men ett välutvecklat telekrigssystem och taktik är inte heller så illa och betydligt billigare. Det var det avancerade motståndaren.

Den mindre avancerade motståndaren kommer fortfarande att använda sig av sovjetisk 80- och rysk 90-tals teknik som kan också vara tillverkad av Kina, Pakistan eller Iran. Där kan smygtekniken spela en offantligt viktig roll om man saknar förmåga till förbekämpning, SEAD och annan underättelseförmåga.

Vad var viktigt för Norge i flygplansaffären?

De fire kravene de aktuelle flytypene må tilfredsstille er:

1. De skal kunne benyttes som jagerfly i tradisjonelle luftkamper,

2. De skal kunne overvåke store områder og innhente avansert informasjon fra de samme områdene,

3. De skal gi støtte til bakkestyrker og kunne samvirke med andre våpengrener.

4. I tillegg skal de kunne det som i militærterminologien kalles å gå dypt. Det vil i praksis si at dersom Norge blir angrepet skal vi ha mulighet for å angripe dypt inne i angriperens eget område.

...
Se for deg 6 PAK FA i "engagement" med 6 Gripen; 2 PAK FA flyr med radar og sender data til de andre 4, ditto for Gripen. Gripen vil ikke kunne detektere de fire PAK FA som har avslått radar før man er svært, svært nærme (hvis Gripen ikke har en "magic solution" som ikke finnes idag). PAK FA vil imdlertid kunne se Gripen på god avstand og kan lett skyte de ned.

...

Det er riktig at stealth medfører økt vedlikehold, men USA håndterer dette. LM hevder at vedlikeholdskostnadene til F-35 vil ligge på 40% av F-16. Dette helt sikkert "marketing hype" men om kostnadene er på samme nivå som F-16 så kan det være akseptabelt.

Detta är ju sant under förutsättning att Gripens och PAK FAs sensorer är jämbördiga, vilket de nödvändigtvis inte kommer vara.

Angående F-22s överlägsenhet i Alaska så slogs man ju inte mot de sensorer som JSF, PAK FA eller Gripen NG kommer använda sig av utan mot sensorer som kanske utvecklades för 10-20 år sedan eller mer.

Den stora frågan är ju om man i framtiden har lika lätt för att upptäcka ett Gripen som ett JSF, om den anpassning av flygkroppen som F-22 och JSF använder sig av ger några fördelar gentemot tex ett Gripen eller Eurofighter? Denna stealth-approach är väl minst 30 år gammal när planet väl är operativt (även om den säkert förfinats på flera sätt) och det vore väl konstigt om sensorutvecklingen inte gått framåt sedan dess?

Det här vill jag resonera kring, wiki-artiklar bryr jag mig inte om när det gäller militär materiell och dess förmågor. Men kort om F22 Wikin: Förmodligen så är det ett vanligt service meddelande som Audi har om hur sliten oljan är i motorn, hur fordonet använts under en viss tid kan man prediktera ett slitage. När man uppnått en gräns som kunden accepterar att betala för men fortfarande är säker så plingar meddelandet till och pockar på uppmärksamhet. Inget annat än en vanligt flyg och underhållsuppföljning. Bara spekulationer från min sida då jag inte vet hur ett system skall fungera på annat sätt om funktionen är den som beskrivs i Wikin.

Men åter till 40 % av underhållet på F16:
Stridsflygplan i NATO kräver av tillverkarna väldigt mycket underhåll. Faktiskt mycket mer underhåll än vad som anses nädvändigt på Svenska flygplan. Den som får tillgång till att titta på en platta vid en flyguppvisning så kan ni se hur mycket tid och procedurer man lägger ner på bara klargöring av flygmaskinerna. En svensk klargöring vid flyguppvisning ser ut som ett "pit stop" i formel 1 jämfört med de andra nationernas: Stanna vid macken, tanka, kolla oljan efter tankning, putsa vindrutan efter att oljan är kollad, köra fram till skåpet med luftkulan, kolla ringtrycket i däcken med en kula, kolla styrorganen med hjälp av mekaniker, mekaniker skall hjälpa föraren att spänna fast sig och till slut innan mackbesöket är över så kopplar man loss säkerhetslinan som gör att fordonet inte kan börja rulla av sig själv trots fungerande parkeringsbroms. Så det går att kapa mycket på maskinerna om man tänker till lite. Det som vore intressant är att ställa underhållskraven mot Gripen NG som den skall konkurera med inte den maskin som skall ersättas.

Ett flygplan som inte är smyganpassat har inte kravet på att undvika hörnreflektrorer i åtkomstluckor, beväpningsbalkar är tillräckligt synliga ändå. Ett smyganpasst flygplan måste antingen ha rätt sorts hörnreflektorer åt rätt håll eller inga alls. Om man har reflektorer så är det att tacka och ta emot och bygga ett nätverk av radarstationer vars information kan bearbetas och du får en bra bild av vad som flyger i luften. Motmedlet mot detta heter störare och taktikanpassning men behöver vi då så dyra flygplan? Vill vi inte ha reflektioner då är det bara absorberande beläggningar som gäller om man inte kan bygga ett flygplan som har samma konduktans som mediet det skall färdas i.

J.K Nilsson

Ingen kommenterte mine tanker om aktiv kansellering -- Jeg antar man anser dette for å være ren science fiction? Ble ikke en dramatisk reduksjon i RCS med passive metoder også ansett for å være sci-fi, før amerikanerne faktisk gjorde det?

Jeg tror at om man bare får hurtig nok elektronik/optikk (dvs i 10- 100 TeraHerz- området) så kan man kanskje få aktiv kansellering til å fungere. Iallefall så lenge motstanderen ikke har like raske datasystemer. Om Sverige, Finland og Norge hadde spyttet i 25 milliarder hver, så hadde man hatt et R&D budsjett på 7.5 milliarder pr. år i 10 år, da burde man ha en mulighet til å snekre ihop noe som kunne fungere? Skjønt det hadde vært vanskelig å få med seg politikerne i 3 land på slik galskap...


L

Svårigheten är att sända i rätt riktning med rätt effekt och rätta våglängder. En fiende har sällan en radarstation och han placerar gärna ut dom i olika riktningar och med olika avstånd. Om vi bara har en riktning och känt avstånd att ta hänsyn till så har vi teknik i dag för att minska den reflekterade pulsen till en bråkdel av den ursprungliga. Aktiv dämpning av ljud fungerar redan i dag men då har vi en förutsägbar bullerkälla.

J.K Nilsson

Dessutom är problemet att radiovågor har mycket högre hastighet än ljud och jag har svårt att se hur en radar som skickar ut slumpartade radarpulser skulle kunna besegras på det viset. En supersnabb supraledande dator kanske skulle klara det teoretiskt, men det är en bit bort.

Men det finns andra sätt. Verkligheten är att det inte går att göra sig osynlig för en radar, bara gömma sig i bakgrundsbruset. Det kan man göra antingen genom att minska det egna radarekot eller öka bakgrundsbruset. Det senare genom att flyga lågt eller med störsändning. Tekniken för störsändning står inte still heller och en koordinerad störning som anpassas efter behovet skulle mycket väl i kombination med ett någorlunda litet radareko kunna minska effektiviteten på en radar tillräckligt i de flesta fall.

En annen ting jeg lurer på: Det er flere som hevder at en av fordelene med Gripen vil bli borte eller sterkt redusert med NG-versjonen; Man hevder at vedlikehold blir mer kostbart enn tidligere pga et betydelig mer komplisert fly. Kommentarer?


L

En annen ting jeg lurer på: Det er flere som hevder at en av fordelene med Gripen vil bli borte eller sterkt redusert med NG-versjonen; Man hevder at vedlikehold blir mer kostbart enn tidligere pga et betydelig mer komplisert fly. Kommentarer?

La meg slå kategorisk fast at det er helt uaktuelt å kjøpe et fly som ikke gir betydelige strategiske industripolitiske ringvirkninger. Vi har lang erfaring fra at gjenkjøpsordninger kan bidra til å posisjonere norsk forsvarsrelatert industri på den internasjonale arenaen. Dette så vi med F-16-kjøpet for fire tiår siden, og vi ser det i fregattanskaffelsen. Gjenkjøp fremstår i dag som et av de sterkeste verktøyene i den industripolitiske verktøykassen. Derfor står dette sentralt i vurderingen.

Nøyaktig like uaktuelt er det naturligvis å kjøpe et fly som militært sett er klart dårligere enn konkurrenten, for å få en del arbeidsplasser i bytte. Kampflykjøpet handler først og fremst om å kjøpe kampfly til Forsvaret.

Hovedpoenget med nye kampfly er at de skal brukes til å ivareta norske interesser i våre egne nærområder, det være seg alene eller sammen med allierte og partnere. Flyene må dertil være relevante for hele krisespekteret fra fredstidsoppgaver, krisehåndtering til krig. De flyene vi bestemmer oss for nå, vil først bli faset inn mot slutten av neste tiår, og deretter skal de være ryggraden i vårt luftforsvar i minst 30 år.

Vi må altså ha et 40-årsperspektiv på de sikkerhetspolitiske utfordringene. Siden dette bare i begrenset grad er mulig, må vi sikre betydelig fleksibilitet i spesifikasjonene, og forvisse oss om at flyet vi kjøper vil forbli aktuelt i mange tiår fremover.

Vi kjøper fly for å forsvare Norge og å ivareta norske interesser. Dersom de periodevis også kan brukes andre steder i verden, er dette en bonus.

Regjeringen har sterkt fokus på internasjonale operasjoner, men skulle dette vært enerådende, ville vi nok prioritert å bruke midlene på andre formål enn kampfly; for eksempel moderne soldatutstyr, kjøretøyer osv. Det er nettopp de sikkerhetspolitiske scenariene knyttet til nordområdene som gjør at Norge fortsatt ønsker å satse på avanserte plattformer som fregatter og kampfly.

Vi har derfor helt fra starten understreket at vi ønsker å anskaffe et multirolle fly, et fly som er i stand til å fylle flere ulike funksjoner samtidig. De fire luftmaktskategoriene eller hovedrollene er: (1) luft til luft («jagerflyrollen»), (2) overvåking og informasjonsinnhenting gjennom avanserte sensorer, (3) evne til å støtte sjø- og bakkestyrker, og (4) offensive operasjoner eller «angrep på dypet».

Likestilte roller.
Etter en grundig vurdering valgte vi å likestille disse hovedrollene slik at hver av de fire «vektes» likt. Om en kandidat skulle vise seg å score noe høyere langs aksen «angrep på dypet», kan dette fort bli oppveid av at en annen kandidat scorer høyere på andre akser.

Begge de to kandidatene som står igjen på arenaen, JSF og JAS Gripen, er bygget som multirollefly fra grunnen av. Hadde de ikke vært det, hadde de ikke lengre vært en del av konkurransen. Forsvarsdepartementet har over lengre tid jobbet meget grundig med de tekniske spesifikasjonene på flyene. Uten å forskuttere noen konklusjoner, kan vi slå klart fast at vi her snakker om to fly som begge besitter sterke egenskaper innen alle de fire luftmaktkategoriene jeg har nevnt over, selv om de er innbyrdes forskjellige.

Uansett valg skal dette være et valg forankret i fremtidens behov, ikke i tradisjoner og forestillinger formet av forrige århundre.

Statssekretær Espen Barth Eide i Forsvarsdepartementet med nytt innlegg, i Aftenposten:

http://www.aftenposten.no/meninger/kronikk...icle2581832.ece




Gripen er fortsatt med, ser det ut til...Kanskje Svensken til og med kan ha et lite håp... om Gripen ikke er "klart dårligere enn konkurrenten"

L

Lyckas aldrig med där om en snygg länkgrej, så här kommer en lång till en intressant artikel i Aviation Week: JSF Artikel

The partners should be clear about what they are getting for the money. At the inception of the JSF program, in 1995, then-project director George Muellner
described the aircraft as “70% air-to-ground, 30% air-to-air.”

The F-35 is not optimized for air-to-air combat. JSF is neither fast nor agile enough to choose whether to shoot or scoot against an adversary like the Su-30.

Ännu ett par artiklar har kommit på Aviation Week om JSF. Tydligen är AA-1 prototypen på lagning igen och STOVL varianten har också förseningar i utvecklingen så testprogrammet går segt på bägge fronter. Undrar om Norge bryr sig ?

Component Failures Impact F-35 Flight Testing

JSF Delays Pile Up

Det här med att kyla planet med hjälp av bränsle, är det något som är vanligt eller är det något unikt för F-35?

Det här med att kyla planet med hjälp av bränsle, är det något som är vanligt eller är det något unikt för F-35?

Det har jag inte hört talas om tidigare.

JAS Gripen er allerede anskaffet av to NATO-land, og vurderes seriøst av flere andre. Jeg har ikke lagt merke til at Tsjekkia – et av de planlagte baselandene for det amerikanske rakettskjoldet – har beveget seg spesielt langt bort fra USA etter at de valgte Gripen som nytt kampfly. Dagens Gripen – og i enda større grad den fremtidsmodellen vi vurderer – er et fullt ut NATO-kompatibelt fly.

Hei,

Er det noen mulighet for at Gripen N vil kunne få noe som ligner på EO DAS og EOTS som F-35 visstnok skal få?

EODAS: http://www.es.northropgrumman.com/solutions/f35targeting/

EOTS: http://www.deagel.com/Navigation-and-Targe...a001541001.aspx


(Det hevdes i et Norsk forum at Gripen N sannsynligvis ikke vil få et system tilsvarende EO DAS på F-35)


Mvh


Loke

EOTS: http://www.deagel.com/Navigation-and-Targe...a001541001.aspx

Och skillnaden mot en kapselmonterad Liteninglösning är?

J.K Nilsson

Ja det är möjligt. Du visar ett missil varings system och ett optiskt sikte. FLIR sikte har funnits som tillval länge på Gripen och missil varnings system finns också. Antingen köper man Saabs egna missil varnings system
http://www.airforce-technology.com/contrac...arfare-systems/
"Missile Approach Warning (MAW) sensors detect the characteristic UV radiation emitted from missile motors during their burn time. The system can handle up to eight approaching missiles simultaneously."

Men den första länken förefaller vara ett system man skall kunna köpa separat. Om man vill kan man säkert köpa detta och sätta in i Gripen, vad systemet kostar vet jag inte, men det torde inte vara dyrare att installera i Gripen än i F35 om man inte gillar saabs egna variant.

Vad gäller FLIR sikte så hadde våra J 35J draken sådana, givetvis av lägre kvalitet än som finns tillgängligt idag. Det var en av drakens starka sidor och dess viktigaste bidrag till flygvapnet under dess sista 10 år tycker jag. Så det finns erfarenhet av sådana system hos Saab. Exakt hur bra Saabs moderna FLIR(IRST) system är kontra andra producenter vet jag inte.



PS.
FLIR betyder Forward Looking Infra Red, en sorts radar som inte fienden kan detektera. Moderna varianter av dessa kallas ibland IRST, vilket då betyder Infrared Search & Track. Det är i princip samma fast vassare och med bättre signalbehandling. Ibland bygger man även in kamera för ljus av vanlig våglängd, en vanlig tv kamera helt enkelt, som med signalbehandling precis som IR kameran kan användas för att ge vapen data och styrorder etc. Det hela blir ett alternativ till radar och som till skillnad från radar inte kan upptäckas av fienden. Taktiskt kan man då slå av sin radar, och bättre smyga sig på sin fiende men ändå kunna få en viss världsuppfattning och kunna ge styrdata till vapen.

Flygvapnet blev till viss del av med sin förmåga till smyg anfall på detta sätt med J 35J Draken. Men man ansåg att man kan göra samma sak med Gripen via radar tysta Gripenplan som får världsuppfattning och måldata från andra Gripenplan på annan plats men med sin radar på som via Gripens avancerad länksystem ger data till de smygande planen. Detta ansågs lika bra och därför valde flygvapnet Gripenplan utan FLIR.

D.S

The JSF's DAS is a radically new idea, using six fixed thermal imagers to provide spherical coverage around the aircraft, and digital processing to provide not only missile threat warning, but also a look anywhere Helmet Mounted Display System (HMDS) capability for the pilot. The DAS combines the ideas trialled in F-16 head steered FLIRs for battlefield strike, with an all aspect IR Missile Approach Warning System (MAWS) capability - the latter reflecting ongoing losses of A-10s and AV-8Bs to low level IR MANPADS and mobile SAMs

Och skillnaden mot en kapselmonterad Liteninglösning är?

J.K Nilsson

Man hevder imidlertid at EO DAS kan gjøre mer enn f.eks. MAW:



http://64.233.183.104/search?q=cache:uUago...=clnk&cd=33
Med andre ord så skal piloten få et 360 grader visuelt bilde fra EO DAS systemet som han kan se på... Men ellers så ser jeg at MAW kan tilby en del av funksjonaliteten til EO DAS.


Mvh


Loke

Nej F-35 EO DAS tillåter inte piloten att "se" 360 grader runt planet.

DAS är del av ett varningssystem som medgör att flygplanet kan inom ett visst avstånd upptäcka hot och varna om dessa inom det intraröda spektrat. Säg åt dina vänner att inte blanda ihop DAS med EO. Piloten får inte någon "visuell bild" 360 grader runt med EO DAS, det räcker ju att titta vart EO sensorerna sitter så bör man fatta det.

SAAB monterar att system för att göra samma sak som DAS, men med mer avanserade sensorer för ett större spektrum, bla sätts 4 nya UV-sensorer på flygplanet som ingår förutom sedvanlig värmeavkänning. Dessutom ingår den elektromagnetiska avläsningen som redan finns i dagens gripen (tillsammans med IR) för att upptäcka hot 360 grader runt. Detta system är till viss del baserat på MAW-300 som Saab sålt till Malaysia i deras SU-30MKM.

Gripens nya AESA radar får även den större möjlighet att söka av område runt flygplanet än F-35 på grund av hur antennen är monterad. På Gripen sitter den på en vridbar platta så den roteras och vrids för att avsöka större områden än vad den elektriska styrningen skulle klara av, så att att man t.e.x kan kika över axeln. Denna radarbild länkar såklart till andra gripenplan så att man får en otroligt bra lägesbild.

Det nya MAW/EWS-systemet, AESA systemet och en pod-monterad EO/IRST med sin större rörelsefrihet ger gripen en större förmåga än JSF att avsöka området runt det egna flygplanet både för att upptäcka hot men också för 'track and targeting' som det heter på utrikiska.

http://www.faqs.org/docs/air/avf35.html
http://www.es.northropgrumman.com/ASD/combat/F-35.html

It warns the pilot of incoming aircraft and missile threats as well as providing day/night vision, fire control capability and precision tracking of wingmen/friendly aircraft for tactical maneuvering.

A distributed-aperture-infrared sensor system will provide full spherical infrared coverage around the aircraft. In addition to providing warnings of missile launches, information from the system can be displayed on the pilot’s helmet visor, permitting the pilot to see “through” the airplane’s structure in all directions, and eliminating the need for night-vision goggles. This system will dramatically increase the ability of the F-35 to conduct any type of mission at night.

http://www.globalsecurity.org/military/sys...rcraft/f-35.htm


Loke

The AASR was designed to take advantage of the principle that a target's bistatic radar cross section -- where the radar receiver and transmitter are in different places -- may be affected minimally or not at all by stealth measures aimed at conventional radars. In particular, it exploits the "shadow" RCS behind the target, which depends entirely on the target's geometrical cross-section. The radar was also designed to operate in the UHF band where radar absorbent material (RAM) is less effective.

Developer Hans Hellsten of Saab Microwave Systems told the conference that the AASR used a number of novel techniques. Each transmitter would transmit on stepped frequencies so that receivers could tell where a signal came from. This made it possible to determine the length of the signal path, so that if a signal was picked up at several nodes it was possible to determine the target's location precisely.

One disadvantage: the transmitter and receiver had to be on opposite sides of the target, so it could not be detected until it had entered the defended airspace. To get around that problem and still intercept targets in a timely manner, Swedish planners expected to exploit the system's accuracy -- it could locate targets within 1.5 m -- and command-guide a high-speed missile on to the target.

Karl_P,

takk for all info!

En annen greie:

http://www.military.com/features/0,15240,157743,00.html


Om russerne skulle implementere et slikt system så ville norske F-35 få et problem med å gå dypt inn i vår nabo i øst...

Hadde det vært mulig å lage en mobil versjon av dette systemet? Kunne man utstyre f.eks. UAVs med slike transmittere? Jeg ser for meg at man kunne da ha et lite nettverk av UAVs rundt f.eks. en fregatt for å få bedre beskyttelse mot stealth-objekter. Eller må man ha en fixed position på transmitterne?


L

Om russerne skulle implementere et slikt system så ville norske F-35 få et problem med å gå dypt inn i vår nabo i øst...

De amerikanska Stealthbombplanen B2 och F-117A, Saabs förarlösa smygplan Filur och korvetten Visby – alla kan avslöjas av en ny typ av övervakning. Tekniken kallas passiv radar, och kostar en bråkdel av ett konventionellt radarsystem.

Runt jorden ligger ett osynligt täcke av strålning från olika källor: radio- och teveutsändningar, mobiltelefonsystem och satelliter. Strålningen bildar ett mönster, som kan avlyssnas.

När ett föremål rör sig genom strålningstäcket blir det hål i mönstret, som man kan omvandla till blippar på en bildskärm.

Genom att ha många stationer och separera sändare och mottagare från varandra kan man se målet från många olika riktningar samtidigt vilket gör det mycket svårare att dölja sig.

Två system har kommit längst i utvecklingen. Det brittiska Celldar, som använder gsm- och 3G-näten, utvecklas gemensamt av flyg- och försvars-jätten BAe Systems och Siemens-ägda telekomforskningsbolaget Roke Manor Research.

Det amerikanska Silent Sentry, som använder teve- och FM-radio-nätet, utvecklas av den ännu större försvarskoncernen Lockheed Martin.

Det skulle fungera utmärkt att ha detta på rörliga plattformar. Du kan ha det i flygplan, uav eller fartyg utan problem men du måste då ha ett bra system för positionering. Inte minst av denna anledning både europa och Ryssland bygger sitt eget GPS system. USA kan nämligen slå av sitt system så bara dom själva kan använda det. Men eftersom det är rätt lätt att skjuta ned gps satteliter så bör man också fortsätta att behålla och utveckla kompetens på gyron, sk. tröghetsnavigeringsystem som går att få mycket exakta men de är dyra att sätta i varje enhet och kräver mycket omsorg. Tröghetsnavigeringssytem är ju inget nytt iofs, har funnits länge. Både Gripen och JSF har sådana, Viggen hade det också.

Thales is currently working on its first DRAMA antenna featuring UMS components. The antenna is scheduled to be delivered to the CEV test centre in midyear for flight testing on the Mystere XX and Mirage 2000 through 2009. The objective is to complete qualification of the new radar by 2009 and deliver two prototypes to Dassault the following year for integration into the aircraft and validation of the full standard. The first two production radars are currently scheduled for delivery in 2011; they will equip the last two Rafales in the current production batch. Half of the 400 million [euro] in funding for the Rafale "Roadmap"--the development of additional capabilities beyond the F3 standard--has been earmarked for the introduction of an active array antenna on the RBE2. This will involve an array of around 1,000 GaAs transmit/receive modules to replace the existing passive scanning antenna and the travelling wave tube (TWT) on the transmitter. The goal is to have the resulting AA version of the RBE2 ready for series production to equip Rafales delivered from 2012 under the next multi-year order, which is expected to be signed in early 2009.

According to Thales, the RBE2 AA will offer 50% greater range than the current RBE2 and a huge increase in reliability--major overhaul every 7-10 years, compared with a current TWT service life of around 100 hours. It will also be possible to generate SAR images in air-to-ground mode with 1 m resolution or better, and to detect at long range low-reflection airborne targets, including stealthy UAVs and UCAVs.

-------------------

Saab, which hopes to start flight demonstrations this summer, aims to have an active antenna radar on Gripen by 2015, slightly later than the offer European programmes but with more ambitious technology goals.

----------------------

Thanks to a major technology investment, industry can now produce more powerful amplifiers, delivering around 10W at the high efficiency levels (around 50%) required for airborne X-band (8-12GHz) radar applications. In doing so, however, bandwidth has dropped to around 10% of the operating frequency. The experts predict that, within a relatively short timeframe, it will be possible to produce still more powerful GaN amplifiers ... with at least twice the bandwidth...

...In Europe, the Korrigan project (see main article) aims to develop X-band power amplifiers in excess of 20W (i.e. suitable for radar and long-distance telecom applications) and with a bandwidth of around 2GHz, sufficient to jam other transmitters in the same frequency band.

In the US, trials have been performed using the Northrop Grumman APG-77 radar on the F-22 and the Raytheon APG-79 on the F/A-18E/F Block 2. However, local media reports have highlighted the limits of what can be achieved. First-generation APG-77s reached their temperature limits already in radar mode. This problem seems to have been resolved on more recent versions, but in jamming mode the APG-77 cannot transmit for more than one second without damaging the radar. Also, experts have commented that jamming is effective over a frequency band that is too narrow to effectively counter all airborne threats.

This helps to explain why the US, despite their lead in GaAs technology, is currently accelerating research into a future alternative.

Det är inte helt vanligt men det är ytterst vanligt på JAS Gripen som föddes med det.
....

–Vi kommer att välja det bästa flygplanet. Det är det bästa bidraget vi kan ge inom Nato. I min position har jag inte utsatts för lobbying, påtryckningar eller charmoffensiver från någon av sidorna, säger Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre.

– Även om vi väljer det svenska flygplanet består det till 50 procent av amerikanska delar, påpekar han.

Varken Per Egil Rygg eller Ole Marius Tørrisplass vill säga något om vilka förväntningar de har till den nya generationen stridsflygplan som ska köpas in. Men för de norska piloterna och teknikerna som fått delar av sin träning i USA är banden dit täta.

– Jag har sett filmen Top Gun med Tom Cruise 50 gånger, erkänner Ole Marius Tørrisplass.

When the first official cost and quantity estimate for the F-35 showed up on Capitol Hill in 2001, the Department of Defense (DoD) predicted 2,866 units for USD226 billion. That is a not inconsiderable USD79 million for each aircraft. The latest official estimate is for a smaller number of aircraft (2,456) to cost more (USD299 billion). That represents a 54 per cent increase in the per-unit cost to USD122 million, and the deliveries will be two years late. The Government Accountability Office reported in March that the US can expect the costs to increase some more – perhaps by as much as USD38 billion – with deliveries likely to be delayed again, perhaps by another year. That is just the start of the rest of the bad news. The price increases and schedule delays cited above are for currently known problems. Unfortunately, the F-35 has barely begun its flight-test programme, which means more problems are likely to be discovered – perhaps even more serious than the serious engine, flight control, electrical and avionics glitches found thus far.
Take the F-22 experience; it was in a similarly early stage of flight testing in 1998. Its programme unit cost was then USD184 million per aircraft but it climbed to a breathtaking USD355 million by 2008. Considering that the F-35 is even more complex (19 million lines of computer code compared to 4 million, and three separate service versions compared to one), the horrifying prospect of the F-35?s unit cost doubling is not outlandish. The last tri-service, tri-mission ?fighter? the US built, the F-111, tripled in cost before being cut back to barely half the number originally contemplated. The DoD currently plans to spend more than USD10 billion to produce fewer than 100 F-35s per year at peak production. USAF leaders would like to increase the production rate and add in a few more F-22s. That plan is irresponsibly unaffordable (which contributed to the recent departure of the Secretary of the Air Force and the Air Force Chief of Staff). The unaffordability will become even more obvious when the unavoidable F-35 cost increases emerge. The inevitable reaction, just as in past programmes, will be a slashing of annual production, the opposite of the increase the air force needs to address its inventory problems. The DoD fix is simple: test the F-35 less and buy more copies before the testing is completed. Two test aircraft and hundreds of flight-test hours have been eliminated from the programme, and there is now a plan to produce more than 500 copies before the emasculated testing is finished. This approach will not fix
the programme but it will help paper over the problems and make the F-35 more cancellationproof in the Pentagon and on Capitol Hill.

It gets even worse. Even without new problems, the F-35 is a ?dog?. If one accepts every performance promise the DoD currently makes for the aircraft, the F-35 will be:
? Overweight and underpowered: at 49,500 lb
(22,450kg) air-to-air take-off weight with an
engine rated at 42,000 lb of thrust, it will be a significant step backward in thrust-to-weight ratio for a new fighter.
? At that weight and with just 460 sq ft (43 m2) of wing area for the air force and Marine Corps variants, it will have a ?wing-loading? of 108 lb per square foot. Fighters need large wings relative to their weight to enable them to manoeuvre and survive. The F-35 is actually less manoeuvrable than the appallingly vulnerable F-105
?Lead Sled? that got wiped out over North Vietnam in the Indochina War.
? With a payload of only two 2,000 lb bombs in its bomb bay – far less than US Vietnam-era fighters – the F-35 is hardly a first-class bomber either. With more bombs carried under its wings, the F-35 instantly becomes ?non-stealthy? and the DoD does not plan to seriously test it in this configuration for years.
? As a ?close air support? attack aircraft to help US troops engaged in combat, the F-35 is a nonstarter. It is too fast to see the tactical targets it is shooting at; too delicate and flammable to withstand ground fire; and it lacks the payload and especially the endurance to loiter usefully over US forces for sustained periods as they manoeuvre on the ground. Specialised for this role, the air force?s existing A-10s are far superior. However, what, the advocates will protest, of the F-35?s two most prized features: its ?stealth? and its advanced avionics? What the USAF will not tell you is that ?stealthy? aircraft are quite detectable by radar; it is simply a question of the type of radar and its angle relative to the aircraft. Ask the pilots of the two ?stealthy? F-117s that the Serbs successfully attacked with radar missiles in the 1999 Kosovo air war. As for the highly complex electronics to attack targets in the air, the F-35, like the F-22 before it, has mortgaged its success on a hypothetical vision of ultra-long range, radar-based air-to-air combat that has fallen on its face many times in real air war. The F-35?s air-to-ground electronics promise little more than slicker command and control for the use of existing munitions.

Hei,

En "opinion piece" om F-35 som skal komme i Janes 10. September.


http://www.cdi.org/program/document.cfm?Do..._page=index.cfm



Loke

During the exercise Pacific Vision, the devices' neergeknuppeld as seals, "says an Australian newspaper that knew how to herd on the analysis of the simulation. This qualification is contradicted by manufacturer Lockheed Martin, who admits that the JSF with other devices was part of a "war game".

Certainly seventy senior officials from the U.S. and Australia attended the simulation at. They followed an attack imitated of China on Taiwan, which the Western Air Force and Navy had to reverse. The exercise went ahead to the year 2016. Then both the JSF as the new Russian Soechoi's in use, and the last to include Russia, China and Indonesia. The JSF, according to the analysis' overwhelmed 'by the much larger numbers, firepower and better radar systems of the opponent. Especially the Soechoi 35 makes short shrift to the alleged invisibility of the JSF - an important selling point for the device. The JSF is designed for rapid strikes outside the sight of enemy aircraft. According to the analysis, he will also direct fights to make. It is he 'double inferior' because he can not run, can not climb and can not run. "

Author of the analysis, Rand Corporation, is an influential American military think tank that is enabled by the Netherlands for a comparison of the JSF with other devices.

For the Netherlands says the exercise nothing, says Defense. "The simulation focused on the establishment of a future Air Force fleet which we do not belong. And it was a strategic analysis, the simulation of the capabilities of the F-35 in aerial combat. "