Finns kanske någon här som kan bekräfta (Danne, säkert ) om det var Luftvärnet eller Mig:en som tog ner F-117?

Se nedan:

"Yugoslavia has downed one USAF F-117 fighter just outside of Belgrade. Yugoslav television has released footage of the crash scene, which shows aircraft number AF 82806, modex HO. The pilot Lt. Dale Zelco (according to Kevin Helm of the F-117A: Aircraft Defense Information Center, Dale Zelco was not the pilot involved) of the 8FS, was rescued approximately 6 hours following the crash. USAF states that the F-117 downing was the result of three factors.
1. Yugoslav AA defences adapting to the airstrikes and finding ways to work around their limitations
2. The F-117 aircraft were following the same bombing route to their targets, and the Yugoslav defenders picked up on this and moved SAM sites along the paths of the incoming raids. The F-117 was downed by a multi-missile salvo of SA-3s. One or more of them detonated near enough to the F-117 to damage it with flying shrapnel.
3. EA-6B jamming aircraft assigned to protect the F-117 was too distant to provide effective jamming. As a result the F-117 was more visible to radar than usual.
Yugoslavia claims the F-117 was downed by a Yugoslav AF Mig-21, reported to be flown by Ppolk. Gvozden Dijukich
Sources: Air Forces Monthly, No.138 September 1999 and CNN broadcasts."

Länk.

Mitt svar: LV+dålig störning+högmod/lathet

Serberna sa först att det var en MiG 29 som sköt ner Nighthawken "Vega 31" ( 82-806) men ändrade sig snabbt till MiG-21. Inget av alternativen är realistiska, vilket även post-Milosevic Serbien gått med på.

Robot typ: Neva-M ( SA-3)
Enhet: Tredje bataljonen ur 250.rbr PVO

Den CSAR operation som följde var spektakulär och gav AFSOC och deras PJs(ombord "Gator 01") samt A-10 en hel del jobb....


Foliehatt folk (zunx?) gillar nog det här: Annan sorts matematik

Hur klarade sig 40mm LvAkan L/70 i kriget vi sålde ju några system på 80-talet?

Kände inte till att F-117 behövde ECM från andra flygplan. Trodde faktiskt att det var tillräckligt skyddat av sin egen konstruktion. Kanske har tillverkaren lovat mer än han kunde hålla?
Jag menar att om ett störning observeras bör ju en batterichef begripa att något är på gång.

Rysktillverkade radaranlägggningar som sänder på låga frekvenser och långa våglängder kan ju se en hel del, Vilket inte är några nyheter.
Hörde ett rykte om att färgen regnade bort på F-117 viklet gjorde den mer "synlig" någon som känner till mer om detta?

F-117 vet jag mindre om men färgen (eller snarare ytbeläggningen) på de första
B-2 var relativt känslig varför man planerade att ta med sig tempererade "tält"
som skydd om de skulle stationeras utanför hembasen. Den tålde bland annat
inte hög luftfuktighet under en längre tid. Det kan kanske tolkas som att den inte
tål regn. Både F-117 och B-2 ( i alla fall de tidiga versionerna) var känsliga
för skador på ytbeläggningen och mycket tid fick läggas på tejpning av skador
och glapp mellan plåtar.

Nu hoppas jag att radarexperterna griper in men vad det gäller långvågig
radar så är det stor skillnad på att kunna se och och kunna skjuta på. Dessa
anläggningar kan säkert ge en föraning om ungefär var man ska fylla luften
med AAA men inte så mycket mer. Då är jag mer nyfiken på passiva anläggnigar
som letar efter "hålet i luften"

Ingenting är osynligt, mer än Röjsop.

Om man ritar ut fientliga radarstationer med hjälp av cirklar där radien är räckvidden i en enskild riktning så äe ytan som inte täck in det spelrum du har ifall du inte vill genomföra SEAD. För en B-52 är dessa cirklar gigantiska och utrymmet oftast icke existerande och det blir då lite mora träsk scenario;vi kommer till en radar, vi kan inte gå runt den, vi måste gå över den (insert rörelse för B-52 flyger över radar here). För F-117 är cirklarna mycket mycket mindre och ger att helt annat spelrum. Dock kan det ibland krävas mer utrymme, eller behov för att höja sannolikheten för fri lejd över viss yta och då gör man cirklarna mindre genom störning eller tar fram suddigummi (AGM-88,ALARM osv).


Färgen rinner inte av F-117. Dock kan regn försämra dess smygegenskaper, så även på B-2.

Fick man ut piloten vid CSAR:en?

Smygegenskaperna är väldigt känsliga, så smygeflygen kräver ganska mycken uppmärksamhet när det gäller panelskarvar mm. Därför tejpar man över skarvar till underhållsluckor med RAM-tejp.
Regn och nedisning på F-117 och B-2 borde avsevärt försämra dess egenskaper då ytjämnheten blir påverkad.

Sen ska det som Danne säger, framhållas att flygplanen inte blir osynliga, bara mindre synliga.
Om jag förstått saken rätt så krävs det relativt få anpassningar av en flygkropp för att reducera signaturen från en radarsignatur motsvarande storleken på en lada till några gånger mindre (som en personbil kanske?). Men att gå därifrån till att få en signatur motsvarande en väldigt liten fågel eller insekt (F-117) kräver avsevärda resurser. Det intressanta är att storleken på flygmaskinen inte spelar någon större roll. En F-117 i B-52 storlek skulle tydligen (teoretiskt) ha samma radarsignatur.

Under försöken med Sea Shadow, det F-117-liknande fartyget som Skunk Works utvecklade efter framgångarna med F-117 lär de upptäckt fartyget mest på grund av tomrummet den skapade då reflektionerna från vågorna försvann just där den var.

/E

Ja

Hur en F-117 ser ut idag

Maskinerna har definitivt sett sina bästa dagar och har bara en par-tre år kvar i tjänst. Observera urinfläckarna på skrovet. Då jag frågade om slitaget och fläckarna (hösten 2004 kanske...) så fick jag svaret att det gick rätt bra ändå och att man följde en 10% cykel som innebar at man gjorde inget förrän maskinen tappat 10% av sin smygkapacitet, detta gällde självklart inte krigstider. Vad gäller urinen (läckande påse) så visade den sig omöjlig att få bort då den reagerade med färgen.

Intressant sida om ämnet radar och EW: EW and Radar Engineering Handbook
Om RCS:

Så en minskning av RCS med 25% ger att upptäcktsavståndet endast minskar med 7%.

:P


Borde det inte kunna vara något liknande med Visby eller är den bara mindre synlig?

Kanske går att ordna med en radarsvarare som sänder ut vågliknande signaler.

Är det inte det försvarande systemet som styr hur anfallet läggs upp? Jag skulle tro att om piloterna försöker flyga under SAM-systemens gräns (höjder, berg, radarskuggor,etc..) så är de troligen inom räckvidd för eldrörsluftvärn/finkalibrig eld från marken.
Piloterna är väl numera "tvingade" att hålla sig på en sådan höjd att eventuella SAM:s kan störas/slås ut innan de når flygplanet?