Jag såg just på en bra ubåtsfilm som jag införskaffat. Och under tiden jag såg filmen satt jag och tänkte på om det finns någon typ av nödsystem om man är fast under ytan i en ubåt. Det finns väl speciella dräkter men till hur många meter ner klarar en sån dräkt?. Kort och gott finns det någon ubåt/ubåtar som har något system vid eventuell olycka, eller måste man bara sitta och vänta och hoppas på att bli hittad.
Har sökt men hittade ingen tråd om detta.
/JeppeK
Full Version: Räddning från sjunken ubåt.
Visst finns det sätt att rädda sig från en sjunken ubåt, eller ubåt i tvingande bottenläge som det heter på fackspråk!
Till att börja med så finns det flera sätt att hitta ubåten, till exempel genom att en nödradioboj skickas upp till ytan.
Det föredragna sättet att rädda sig från ubåten är så kallad kollektiv räddning. Vid kollektiv räddning dyker en ubåtsräddningsfarkost ned till den nödställda ubåten och kopplar sig samman med denna. Ubåtsbesättningen embarkerar därefter räddningsfarkosten och åker med den till ytan. Den svenska flottan förfogar över URF för detta. URF opererar normalt från dykeri- och ubåträddningsfartyget Belos, men kan också transporteras med lastbil eller flygplan (An-124).
Flera andra länder har system liknande URF, däribland Storbrittanien, USA, Ryssland och Australien. Det som gör URF och Belos unika är att URF kan ta ombord en besättning utsatt för tryck och transportera besättningen till Belos tryckkammarsystem under tryck hela vägen.
Är det av någon anledning omöjligt att invänta kollektiv räddning måste individuell räddning genomföras. Detta sker genom så kallad fri uppstigning och kan genomföras ned till djup på ca. 180 meter. Begränsningen har inte med själva dräkten att göra utan beror på att vid större djup är risken för tryckfallssjuka för stor. Fri uppstigning sker från en speciell sluss på ubåten. Därvid bär man en för ändamålet avsedd dräkt. Denna är av brittisk konstruktion och kan närmast beskrivas som en torrdräkt med flytväst och huva. Huvan gör att man kan andas i det närmaste normalt under vattenfyllnad av slussen. Bild på utrustning för fri uppstigning.
Själva uppstigningen kräver en speciell teknik för att lungbristningar inte ska uppstå. Utbildning på detta är obligatorisk för ubåtspersonal och genomförs i en speciell tank hos DNC i Karlskrona.
De flesta länder som har ubåtar har avtal om att hjälpa varandra vid ubåtsolyckor. Ubåtsräddning med olika ubåtar och räddningssystem övas dessutom regelbundet mellan olika nationer. Svenska ubåtar har övat tillsammans med bland andra den amerikanska DSRV-1 och den brittiska LR-5. LR-5 kan dessutom baseras ombord på Belos. På amerikanska östkusten finns en enhet vars uppgift är att förmedla kontakt mellan en flotta vars ubåt har sjukit och lämpliga räddningsresurser.
/mdn
Edit: Rättade skrivfel.
Edit 2: Rättade faktafel.
Till att börja med så finns det flera sätt att hitta ubåten, till exempel genom att en nödradioboj skickas upp till ytan.
Det föredragna sättet att rädda sig från ubåten är så kallad kollektiv räddning. Vid kollektiv räddning dyker en ubåtsräddningsfarkost ned till den nödställda ubåten och kopplar sig samman med denna. Ubåtsbesättningen embarkerar därefter räddningsfarkosten och åker med den till ytan. Den svenska flottan förfogar över URF för detta. URF opererar normalt från dykeri- och ubåträddningsfartyget Belos, men kan också transporteras med lastbil eller flygplan (An-124).
Flera andra länder har system liknande URF, däribland Storbrittanien, USA, Ryssland och Australien. Det som gör URF och Belos unika är att URF kan ta ombord en besättning utsatt för tryck och transportera besättningen till Belos tryckkammarsystem under tryck hela vägen.
Är det av någon anledning omöjligt att invänta kollektiv räddning måste individuell räddning genomföras. Detta sker genom så kallad fri uppstigning och kan genomföras ned till djup på ca. 180 meter. Begränsningen har inte med själva dräkten att göra utan beror på att vid större djup är risken för tryckfallssjuka för stor. Fri uppstigning sker från en speciell sluss på ubåten. Därvid bär man en för ändamålet avsedd dräkt. Denna är av brittisk konstruktion och kan närmast beskrivas som en torrdräkt med flytväst och huva. Huvan gör att man kan andas i det närmaste normalt under vattenfyllnad av slussen. Bild på utrustning för fri uppstigning.
Själva uppstigningen kräver en speciell teknik för att lungbristningar inte ska uppstå. Utbildning på detta är obligatorisk för ubåtspersonal och genomförs i en speciell tank hos DNC i Karlskrona.
De flesta länder som har ubåtar har avtal om att hjälpa varandra vid ubåtsolyckor. Ubåtsräddning med olika ubåtar och räddningssystem övas dessutom regelbundet mellan olika nationer. Svenska ubåtar har övat tillsammans med bland andra den amerikanska DSRV-1 och den brittiska LR-5. LR-5 kan dessutom baseras ombord på Belos. På amerikanska östkusten finns en enhet vars uppgift är att förmedla kontakt mellan en flotta vars ubåt har sjukit och lämpliga räddningsresurser.
/mdn
Edit: Rättade skrivfel.
Edit 2: Rättade faktafel.
Borde inte större ubåtar kunna bära med sej en t.ex URF eller liknande? T.ex Typhoon-båtarna borde ju kunna bära med sej två såna om man ser till hur stora dom ubåtarna är.
Jeppe njae urfen går att bogsera och ev så kan man låta den suga fast på skrovet och på så sätt bogsera den
Ser dock inte riktigt syftet med att fästa den på en ubåt, funkar lika bra att släpa den efter vilket ytfartyg som helst
Ser dock inte riktigt syftet med att fästa den på en ubåt, funkar lika bra att släpa den efter vilket ytfartyg som helst
Det är möjligt. Den amerikanska DSRV-1 är till exempel primärt avsedd att transporteras till olycksplatsen på en annan ubåt. Se bild. Den kan dock även baseras ombord på ytfartyg, såsom Kellie Chouest.
Att alltid ha en ubåtsräddningsfarkost ombord kan nog inte ses som särskilt realistiskt med tanke på att den avsevärt skulle öka ubåtens upptäcktssannorlikhet.
/mdn
Att alltid ha en ubåtsräddningsfarkost ombord kan nog inte ses som särskilt realistiskt med tanke på att den avsevärt skulle öka ubåtens upptäcktssannorlikhet.
/mdn
Hur är det att göra friuppstigning i tanken, ville in som sonaroperatör men det sket sig, pga syn. 
När man läser ubåts litteratur kan man se att "Dyk djup (m) tillåtet i fred 150, kollapsdjup ((xxx meter))" är kollapsdjup verkligt kollapsdjup eller går det att sjunka mer?
Hur kommer man fram till detta djup?
OT: Vilka ubåtar inom FM hade kapacitet att fälla minor under 1977, antal minor?
Kan någon beskriva förfarandet av detta.
När man läser ubåts litteratur kan man se att "Dyk djup (m) tillåtet i fred 150, kollapsdjup ((xxx meter))" är kollapsdjup verkligt kollapsdjup eller går det att sjunka mer?
Hur kommer man fram till detta djup?
OT: Vilka ubåtar inom FM hade kapacitet att fälla minor under 1977, antal minor?
Kan någon beskriva förfarandet av detta.
Satt och kollade på en dokumentär på DR2 häromveckan (REDZONE!), där ett filmteam fick åka med en Typhoon ubåt under en övning. Och om jag förstod saken rätt så är typhoon ubåtarna försedda med två "evakueringskapslar" som tillsammans rymmer hela besättningen (150man).
Inte riktigt som URF, men ändå...
Inte riktigt som URF, men ändå...
QUOTE (Car Dai shan @ Apr 30 2006, 18:33 ) 
Hur är det att göra friuppstigning i tanken, ville in som sonaroperatör men det sket sig, pga syn.
De flesta värnpliktiga jag har talat med tyckte att FU:n var rolig, så även jag. Om det var inskrivningsförrättaren på Pliktverket som sa att du inte var önskvärd p.g.a. synen kan det vara värt att kontaka flottiljens värnpliktshandläggare också. Det är ofta som Pliktverket inte lever i verkligheten. På flottiljens hemsida finns instruktioner om vem man ska kontakta. Gör så och berätta hur det ligger till så kommer du få ett svar som stämmer.
QUOTE (Car Dai shan @ Apr 30 2006, 18:33 )
är kollapsdjup verkligt kollapsdjup eller går det att sjunka mer?
Det får man reda på om man prövar, men det är det ingen som är intresserad av att göra.
QUOTE (Car Dai shan @ Apr 30 2006, 18:33 )
Hur kommer man fram till detta djup?
Välbetalda ubåtsingenjörer använder dyra datorprogram för att räkna ut det.
QUOTE (Car Dai shan @ Apr 30 2006, 18:33 )
OT: Vilka ubåtar inom FM hade kapacitet att fälla minor under 1977, antal minor?
Kan någon beskriva förfarandet av detta.
Kan någon beskriva förfarandet av detta.
Alla ubåtar kunde fälla minor skulle jag tippa på. Jag har för mig att jag skrivit något om minor från ubåtar tidigare. Sök så borde det dyka upp. Kort kan sägas att minorna ser ut som torpeder - faktum är att det är torpeddrivdelar där en mina har fått ersätta den ordinarie stridsdelen. De skjuts från ubåten mot en förutbestämd punkt där de sjunker till botten i väntan på att ett fartyg ska passera.
QUOTE (PB-Syte @ Apr 30 2006, 18:37 )
Och om jag förstod saken rätt så är typhoon ubåtarna försedda med två "evakueringskapslar" som tillsammans rymmer hela besättningen (150man).
De där ryssarna är... speciella. Ubåtarna i Kiloklassen ska tydligen vara försedda med lyftöglor så att de "enkelt" kan lyftas upp från botten.
/mdn
Under surfande på Internet igår hittade jag en väldigt fräck och för mig tidigare okänd länk i ubåtsräddningskedjan: SPAG - Submarine Parachute Assistance Group. Det handlar om något så uppseendeväckande som fallskärmsburna ubåtsmän. Royal Navy har en grupp människor i sextimmarsberedskap som är tänkta att hoppa från C-130 tillsammans med utrustning (motorbåtar, livflottar, etc.) för att hjälpa en ubåtsbesättning som gjort fri uppstigning. Ett antal andra länder har tydligen också liknande grupper, däribland finns Australien och Italien, men vad jag har förstått använder de andra länderna helikoptrar för sin luftsjösättning (?).
Bilder finns bl.a. på RN:s hemsida och här. På den senare sidan finns också en filmlänk.
Avslutningsvis infogar jag en mindre upplyftande bild som får tala för sig själv:
/mdn
Bilder finns bl.a. på RN:s hemsida och här. På den senare sidan finns också en filmlänk.
Avslutningsvis infogar jag en mindre upplyftande bild som får tala för sig själv:
/mdn
QUOTE (Car Dai shan @ Apr 30 2006, 18:33 )
Hur är det att göra friuppstigning i tanken, ville in som sonaroperatör men det sket sig, pga syn.
När man läser ubåts litteratur kan man se att "Dyk djup (m) tillåtet i fred 150, kollapsdjup ((xxx meter))" är kollapsdjup verkligt kollapsdjup eller går det att sjunka mer?
Hur kommer man fram till detta djup?
OT: Vilka ubåtar inom FM hade kapacitet att fälla minor under 1977, antal minor?
Kan någon beskriva förfarandet av detta.
När man läser ubåts litteratur kan man se att "Dyk djup (m) tillåtet i fred 150, kollapsdjup ((xxx meter))" är kollapsdjup verkligt kollapsdjup eller går det att sjunka mer?
Hur kommer man fram till detta djup?
OT: Vilka ubåtar inom FM hade kapacitet att fälla minor under 1977, antal minor?
Kan någon beskriva förfarandet av detta.
Kollapsdjup är nog framtaget med en ganska liten marginal. Det är inte speciellt svårt för en utbildad hållfasthetsingenjör att räkna ut hållfastheten i tryck på en cylinder eftersom det beror på ganska få variabler, inte lika enkelt på en båt men principen är den samma. Bygger på fastställda fysikaliska egenskaper hos material och formgivning som man redan vet om.
This is a "lo-fi" version of our main content. To view the full version with more information, formatting and images, please click here.