För att slippa plocka ned hela bränsle och hydraulsystemet och byta alla packningar edyl?

till exempel.

Dvs en avvägning mellan förvaringskostnad och renoveringskostnad och renoveringstid inför användning. Jag tror att veckor eller månader är ok eftersom det tar år från nybeställning till leverans och det tar ändå lång tid att mobilisera en "återtagningsdel" av försvaret.

Jamen nu var det inte fråga om tidsaspekter utan om kostnader, FM har bara så mycket pengar, att spendera dom på förvaring av ett fpl som vi kanske aldrig kommer att behöva/använda är inte aktuellt med dagens eller morgondagens ekonomiska situation.

Klart det är en kostnadsfråga och oavsett budgetens storlek är det klokt att lägga några procent av budgeten på förvaring av sådan materiel. Detta eftersom en sund försvarsplanering måste ta hänsyn till att framtiden är okänd och bara delvis kan förutsägas. Jag har inte nog med kunskap för att ange en exakt procentsiffra eller antal miljoner per år men principen är uppenbar om man inte tänker enkelspårigt i lösande av enstaka mål eller bara tänker på en hotbild. Det närmaste jag kan komma är exempel som jag tror har god marginal som att det var bra att skrota Viggen och borde vara dåligt att skrota stridsvagn 121.

Bortsett från att JA 37Di var bättre än 39A på allt utom möjligen manövrerande strid...

Det som är bättre i en JA37Di, när utvecklades det kontra när utvecklades det i JAS39A som är sämre? Någon som vet?

Och JAS39A ÄR bättre i manövrerande strid.

Det spelar ingen roll eftersom 37 systemet kräver hela fabriker med utrustning och personal för att kunna tas i drift och hållas i drift vilket blir orimligt medan en renovering och drifttagning av konserverade 39 A/B troligtvis kan låna det mesta från 39 C/D resurserna.

Det som bör gälla är inte vilket vapen som är bäst utan vad som ger mest pang för pengarna för många olika scenarier i en oförutsägbar framtid.

Detta är i princip samma argument som de framför som föreslår skrotning av 39 A/B. Jag tror skillnaden är hur säkra vi är på de framtida behoven. Jag vet lite och vill täcka in allt som är rimligt i en kombination av spetsförmåga(insatsförsvar som kan åka utomlands), enklare mängdförmåga(hemvärn) och lager(denna diskusion) för att sedan hoppas att det räcker för det ingen har tänkt på. De som är utbildade proffs vet kanske vad som kommer att hända om 5 och 10 år? Själv lever jag i en okunnig osäkerhet.

Det jag har hört i media innehåller en upprustning till 100 stycken 39 C/D som skall användas aktivt i insatsförsvaret. Det är bra men bara det ger inte den kombination som jag söker efter. Den princip jag far efter borde vara självklart bra enligt gammal militär tradition och den borde vara en tydlig del av försvarets organisation och inte ett avvecklingsproblem där gamla uvar håller på förråden och åstadkommer denna goda cigarr genom att bromsa samtidigt som våra försvarspolitiker osv som jag uppfattar det håller på tydliga och enkelspåriga visioner.

Det iofs lite bakvänt att jag argumenterar för det näst viktigaste, förråd, och inte det viktigaste, 30 nya C/D och kontinuerlig vidareutveckling av system och förmåga. Nästan allt jag har hört om PR, politik och ledning på proffsnivå går ut på att man skall fokusera på det viktigaste och skala bort resten. Jag har kanske ett ineffektivt och ofokuserat sätt att tänka?

Jag tvivlar faktiskt på det, för det är mycket stor skillnad på dem invändigt.

Jag har inte sett insidorna. Jag har heller egentligen inget behov av att ha rätt när det gäller vad som bör hända med 39 A/B även om jag nu gissade vilt.

Det jag är ute efter är att försvaret totalt sett skall resonera sunt och att det skall synas att besluten är sunda. Det är ännu bättre om tydligheten börjar på den politiska nivån och sedan är konsekvent ned till enstaka soldater så de vet att vi har utveckling, förråd och inte slösar bort något i stället för att det som gäller är svarta hål och panikskrotningar när budgeten plötsligt minskas eller det fumlas på högvarteret.

Utan att bli allt för teknisk så kan man väl förenklat säga; det mesta: två radioapparater(NATO krav), bättre funktionalitet i radarn osv, osv, det vara bara manövreringen som sagt som var underlägsen.

Det jag var ute efter var när det exempelvis sattes i två radioapparater i JA37Di. Är det inte så att motsvarande förbättringar har gjorts efter att JAS39A utvecklades. Kanske var Di en provplattform för JAS utvecklingen...
Radarn i en JA är konstruerad nästan enbart för jaktrollen och radarn i en JAS för alla roller så den jämförelsen är inte relevant.

Ni anar inte vad man kan åstakomma genom att programera en signalprocessor väl. Sedan måste jag nog hejda imint lite, JA37Di var vassare i jaktstrid som inte innebar manövrerande för AKANskott. Däremot så var det dåligt med Rb75, Bk90 och Rb15 till JA. ;)

J.K Nilsson

Det var ju det Imint skrev...Förutom Attackbiten. Radio apparater och en stor skärm är hårdvaruförbättringar. Menar du att radarn har fått sig en uppdatering

Jomenvisst, jag har aldrig hävdat att den skulle gå särskilt bra i markmod, men var det inte 1553 buss 37Di? för i så fall skulle det ju fungerat med ett mjukvaruhack

@J.K

Hur menar du att JA37Di är bättre än JAS39A i luftstrid, då måste JA vara bättre än C versionen också

Det är en milsvidd skillnad mellan 39A och C, ungefär lika stor skillnad som mellan AJ 37 och JA 37 för att göra en enkel liknelse.

[/quote]
Det är en milsvidd skillnad mellan 39A och C, ungefär lika stor skillnad som mellan AJ 37 och JA 37 för att göra en enkel liknelse.
[/quote]

Jag vet att det är stor skillnad, men just i jakt rollen så är det inte det. (Vill inte säga emot eller starta någon het disskusion) Större skärmar osv javisst, men det är samma radar och lika många rb exempelvis. Är det något jag missar som du vill upplysa mig om. menar nu enbart i jaktrollen

Stor nos rymmer större radarantenn. Större skrov rymmer en mera skrymmande radar. Ju större antenn desto bättre antennvinst, längre räckvidd och smalare lob, så signalbearbetningen blir enklare. En effektförstärkare till en radar byggs upp kring antingen en magnetron eller ett vandringsvågrör, ju mindre dessa byggs desto känsligare blir de för elektrisk förslitning. Förutsättningarna att bygga en bra radar blir inte lika bra i Gripen som den var i jaktviggen.

Sedan var det en fungerande störkapsel integrerad till kombinationen Rb99-P/S46A-U95 som möjligjorde en hel del lustga anfallsmöjlighter. Det är lite som att jämföra en fjolårsbil i formel 1 med årets bil på försesången.

J.K Nilsson

Då radar till Gripen diskuteras, vad skulle fördelarna med en AESA-radar vara jämfört med den nuvarande PS05? Lite nyfiken...

[quote name='norecce' date='May 1 2006, 13:43 ' post='453844']
[/quote]
Det är en milsvidd skillnad mellan 39A och C, ungefär lika stor skillnad som mellan AJ 37 och JA 37 för att göra en enkel liknelse.
[/quote]

Jag vet att det är stor skillnad, men just i jakt rollen så är det inte det. (Vill inte säga emot eller starta någon het disskusion) Större skärmar osv javisst, men det är samma radar och lika många rb exempelvis. Är det något jag missar som du vill upplysa mig om. menar nu enbart i jaktrollen
[/quote]

En annan viktig aspekt är att JA 37Di var på topp när den slutade, utvecklad och förfinad under lång tid, 39A, precis ute på förband i början av sin utvecklingspotential.

En aesa-radars antenn består av en mängd sändar/motagarmoduler. Genom att tidsförskjuta sändpulserna från modulerna kan sändar/motagarloberna artificelt göras olika beroende på användningsområde, dessutom kan olika delar av antennen avdelas och göra olika saker, t.ex. en del kan användas för kartritande ändamål en del för flygspaning och en del används för att följa ett annat flygplan.

Fördelarna är att antennstorleken reduceras för att behålla den konventionella antennens prestanda eller så kan man öka antennens prestanda om man behåller storleken. I den konventionella radarn genererar man sändareffekten, som måste vara rätt hög på ett ställe för att sedan leda ut den till antennen. Mottagna signaler måste ledas från antennen till en känslig mottagare. Detta undviks alltså med en elektroniskt fasstyrd radar (AESA).

J.K Nilsson

[quote name='JK Nilsson' post='453864' date='May 1 2006, 13:55 ']
Stor nos rymmer större radarantenn. Större skrov rymmer en mera skrymmande radar. Ju större antenn desto bättre antennvinst, längre räckvidd och smalare lob, så signalbearbetningen blir enklare. En effektförstärkare till en radar byggs upp kring antingen en magnetron eller ett vandringsvågrör, ju mindre dessa byggs desto känsligare blir de för elektrisk förslitning. Förutsättningarna att bygga en bra radar blir inte lika bra i Gripen som den var i jaktviggen.

Sedan var det en fungerande störkapsel integrerad till kombinationen Rb99-P/S46A-U95 som möjligjorde en hel del lustga anfallsmöjlighter. Det är lite som att jämföra en fjolårsbil i formel 1 med årets bil på försesången.

J.K Nilsson
[/quote]

Och en stor antenn innebär en större radarmålyta lika med att JA syns bättre på motståndarens radar, typ den i JAS som är mycket bra. Kanske bättre än JA radarn på långa och medelavstånd?

En annan viktig aspekt är att JA 37Di var på topp när den slutade, utvecklad och förfinad under lång tid, 39A, precis ute på förband i början av sin utvecklingspotential.
[/quote]

Precis vad jag menade tidigare och därmed kanske det är möjligt att Di var en provplattform för JAS utvecklingen. Det är en ren spekulation, och det förekommer ju inte på detta forum

Lite försenat men tack för svaret.

Är det någon som vet hur det ligger till med AESA till Gripen i nuläget?
Jag har ett vagt minne av att den las på is vid något tillfälle (FB2004?).

Uttalande från ÖB i SVD angående skrotningen:

SVD

Vet inte hur trovärdigt detta är, skrivet av signaturen "signatory"?
Keypublishing_forum


Tror dock att det kommer att dröja många år innan vi får se dylik radar på Gripen, i allafall på en svensk sådan. Något trängande behov finns väl inte i dagsläget annat än som exportlockbete...å andra sidan inte mig emot om jag har fel.

Mvh, Sören

http://www.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1...5_852__,00.html

Och här förnekar norge att de bestämt sig. Samma soppa som vanligt

http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_12953762.asp