Deppigt...
Vad "bugsens" vapen i stil med människornas eller var de mer åt de "biotekniska" hållet?

Vet ej... kompisen som gav förklaringen till mig när jag hade samma fråga sade enbart att det handlade om "energivapen". Kanske minivaranter av "bug plasma"?

/J

Tänkte precis samma sak, eller en stor flugsmälla. SMACK, SMACK, SMACK.

Klart de valde att ha tyska uniformer på starshiptrooper snubbarna, de var/är ju snyggast

Det stämmer.
I boken satt soldaterna i robotdräkter som var rätt brutalt utrustade vapenväg.
"The bugs" var inte riktigt som i filmen utan som en ras med eldhandvapen mm.
I ett kapitel så gör människorna en raid mot en av utomjordingarnas städer, vilket var ganska högt utvecklad om man jämnför med tex oss.

Slut, frågor?

Jo, faktiskt. Och inte bara en, utan två:

1. Starship Troopers 2, har den något med antingen boken, eller ettan att göra?

2. Blev det inte nån tecknad film gjord av boken, nån gång i tiden...?

Boken går inte att jämföra med filmen. Verhoeven snodde namnet på boken och nöjde sig i princip med det. :P


EDIT: fråga 2: http://www.imdb.com/title/tt0190198/

Hmmm, jag har ändå för mig att jag hört talas om nåt tecknat som var trogen boken.

Såg tvåan igår.... jösses.

Rent spontant skulle jag gissa att budgeten låg på 29 kronor och 57 öre. Vapnen soldaterna har skjuter inte lösplugg, softairgun eller någonting. Mynningsflammorna är datoranimerade!

Från IMDB om ettan


Det gällde minst sagt inte om tvåan....

Uppenbarligen hade man inte råd med särskilt mycket CGI utan man nöjde sig med att hålla handlingen inne på en rymdstation. Dessutom är CGI inte särskilt bra gjord. Ska inte avslöja för mycket av handlingen men kan bara säga att den är förutsägbar och förbannat löjlig.

Detta är potentielt den absolut sämsta film jag sett på evigheter. Jag var ingen stor fan av ettan, tyckte den var underhållande. Ungefär som en "Cowboy och indian" film från förr. Fast med Soldater och insekter. Tvåan är typ en ganska vanlig rymdfilm. Fast sämre. Man hade inte behövt använda Starship troopers miljön för den här filmen. Den hade "funkat" utan den ändå.

Dessutom är det inte med några bra citat som det fanns i ettan. Som t.ex.
- Why don't they kill us?
- They wan't us alive.
(Scenen i grottan när Ibanez kraschat efter rymdskeppet träffats av plasma).

Nej, undvik Starship Troopers 2 är mitt tips.

Jo jag håller med dig hyrde den igår, och det var tamejfan det sunkigaste b filmsskräp jag någonsin sett.
Polarna som jag kollade med hadde inte sett den första filmen så dom trodde att det var en parodi dom såg på.

Hörde någon stans följande uttlaande om den:
"Amerikansk-lågbudget-action-direkt-för-kabeltv"

SPRING FÖR LIVET!!!!!!!

Nej, ska man ha riktigt bra lagbudgetaktion ska man ju se Tremors. Harliga filmer.

Liten klargörelse. Jag har boken hemma och kan därmed berätta lite av hur boken är uppbyggd.

1. Federationen fungerar som i filmen. Ett fascistiskt samhälle där man enbart förtjänar rösträtt efter att tjänstgjort inom militären en period. Detta införskaffades efter att "veteranerna" tog makten. Av vad jag har förstått så består federationen av Nord- och Sydamerika och Europa.

2. Männskligheten har TVÅ fiender. De ena kallas räklar och är ungefär som oss männiksor med eldhandvapen fast "laser" eller så. De verkar följa nån sorts religiös tro. Människan verkar så gott som överlägsen militärt. Den andra fienden kallas "spindlar" och de ser människan enbart som skadeinsekter. De framställs som arachniderna i filmen och bygger precis som dem tunnlar under marken på de planeter som de förökat sig till.

3. Kriget förs inte alls på samma sätt som i filmen. Varje enskild soldat är utrustad med en stridsdräkt som förstärker människans röresler (se bild) ) Soldaten ni ser på bilden har utfört ett hopp som förstärks av dräkten han har på sig. På det viset kan människan transportera sig flera hundra meter per hopp och detta är soldaternas sätt att ta sig genom terrängen. Sodlaten är även utrustad med alla möjliga sorters vapen och är en levande vapenlåda. Soldaterna tar sig till anfallsmålet från rymden via små hoppkappslar som fungerar som små skepop för varje enskild soldat(se introfilmen för quake 2 så förstår ni vad jag menar). Pga. varje enskild soldats stridseffektivitet så är antalet stridande trupper LÅÅÅNGT mycket mindre än i filmen. Stridstekniken skiljer sig avsevärt från den en masse taktik som uppvisas i filmen.

Nått mer ni vill veta?


De flesta personer som gestaltas i filmen omnämns även de i boken.


EDIT: Bilden är från spelet outwars från 1998 som helt och hållet har kopierat upplägget i boken. Dock omnämns in RAH eller Starship Troppers en enda gång.

Simon, om du anser att samhället i boken är fascistiskt så är din förståelseförmåga inte särskilt stor.

1.facistiskt å facistisk..

2. Räklarna är väl inte direkt fiender utan mer en ras som inte vill bli inblandad och sen är det "bugsen som har laservapen..Det skiljer stort mellan boken och filmens insekter. Dom bygger iofs tunnlar å annat otyg precis som i filmen.

3. Att hoppa flera hundra meter är väl att ta i...sen så splittar den där "jumppoden"
innan marken och soldaten singlar ner i fallskärm den sista biten


sen så det enda som finns kvar från boken är ju namnen..personerna skiljer sig mellan bok å film

Visserligen kan jag hålla med om att fascistisk är att ta i...Men demokratiskt är det i varje fall inte.

Fascismen är en poliisk ideologi med vissa karakterisitiska drag. Til dessa hör vsserligen hyllandet av den militära kampen men framförallt struktureringen av samhället längskollektivistiska linjer. Även korporatavistisk ekonomistyrning och hyllandet av historiska ideal (oftast förvrängda) är fascistiska synsätt.

Boken visar tämligen tydligt att militären inte i sig hyllas, utan ses som ett nödvändigt instrument. Tjänst är inte enbart stridande utan man har ett flertal möjligheter.

Tesen Heinlein driver är att man måste vara beredd att först tjäna samhället för att vinna rätten att vara med och bestämma. Värnplikten och totalförsvarsplikten i Sverige från 1945 till circa 1995 är inte helt olik detta synsätt fast den baserar sig på tvång, något Heinlein var rabiat motståndare till (han jämställde allmän värnplikt med slaveri vid ett otal tillfällen).

För det första, undvik ST2!

Filmen Starship Troopers är bra för att den funkar på flera plan. När jag fastnade för den när jag var 12 år gammal så var det rymdstriderna som var det häftiga (blev då f.ö. mycket besviken på att MI inte använde laservapen). Den är fortfarande skithäftig som "popcornfilm", men nu är det även kul att leta efter referenser till USA och nazismen. Jag tror att den filmatiseringen som gjordes är bättre än vad en film som slaviskt följde boken skulle blivit.

Jag rekommenderar alla att se filmen med kommentatorspåret på. Regissören Verhoeven förklarar en hel del där, bl.a. att filmen bygger mycket på vad han anser vara Pax Americana.

Boken och filmen tycker jag är två mycket annorlunda upplevelser. Att man tyckte om filmen borgar inte alls för att man tycker om boken och vice versa. Överlag tycker jag att striderna har en mer undanskymd roll i boken (striderna är som redan sagt helt olika filmens) och fokuserar mer på Ricos personliga utveckling. Boken kan båda ses som att den hyllar fascismen och att det bara är en bok som handlar om en kille som övertygas av fascismen. Bra tycker jag iaf. att den var (dessutom finns en del överraskningar som inte togs med i filmen).

Såg ST2 nu, B-varnaren gick i taket!
Men kul var den...
"Murdurers dont`t go home!"
"He had his Morita and sidearm, i just jused my hands"

den får 2/5 möjliga...

Förövrigt är ettan riktigt bra. 3.5/5

Min lilla analys, som knappt blev godkänd, ändock godkänd, och som ni märker, men lite hjälp från några av er (tack så mycket för kommentarerna!):


"Filmanalys av Starship Troopers.

Jag har valt att analysera filmen Starship Troopers från 1997 som, figurerar i genren Sci-Fi / Action.
Regin har Paul Verhoven stått för och manuset är en vidareutveckling av Robert Heinlens bok med samma titel.
Regissören Paul Verhoeven studerade tyska propagandafilmer innan han spelade in filmen. Referenser till Leni Riefenstaals "Triumf des Willens" kan man ju hitta på många ställen, kanske främst i propagandainslaget i början av filmen när truppmassor står uppställda och två av soldaterna upplyser om varför de valt the Mobile Infantry.
Lite som de första Star Wars filmerna kan man notera uppenbara referenser till Tredje riket och nazisterna. Allt från hur att demokratin är förödande, symboler som liknar tyska örnar, vingar med fyrkanter istället för örnar, till uniformer med uppenbara nazistreferenser, tanken att människan är överlägsen och hur man inte är en fullvärdig medborgare om man inte gjort militärtjänst.
Man får även se hur de indoktrinerar barn, hur de slåss om gevären, hur omänskliga befälen är osv.
Dessa referenser till tredje riket är, om jag förstått det rätt, en form av intertextualitet . Om inte för det verkliga tyskland på tidiga 1940-talet, så kanske för just ovan nämnda Star Wars trilogi.
Bruket av dessa symboler och, som jag skriver, ”uppenbara referenser” klassar jag även som former av semiotik .

Hela filmen i sig uppfattar jag dock som en otrolig satir på den amerikanska försvarsmakten (eventuell västvärlden, vilket jag återkommer till) och fyller lite av en funktion som motpol mot den tio år äldre Top Gun, som ju i sin tur var en smygpropaganda film för flygvapnet i USA (samma soundtrack som till Top Gun har svenska Flygvapnets reklamfilmer som visas på Pliktverkets lokaler runt om i Sverige, min anm.).
Regissörens bruk av dessa helyllemänniskor som soldater hjälper satiren lite på traven, att framhäva berättelsens overklighet. Jag uppfattar dock inte satiren som övertydlig, vilket känns är en bidragande faktor till att filmen kan bli mer accepterad som en reguljär actionrulle. Dock med kommentar att vore det inte just för att filmen är en satir hade kombinationen av ultravåld och blod givit filmen kalkonstämpel (säkerligen dock med kultstatus). Någon nämnde för mig och menade på att filmen troligen är en fråga om att bearbeta barndomsminnen från andra världskrigets bombraider från Verhoevens sida.


Filmen handlar om Johnny Rico (Casper van Dien) och inledningsvis om hans kompiskrets från skolan och hur de går vidare efter ha slutat skolan.
Miltären har makten och slåss mot utomjordiska ”bugs”. Demokration är avskaffad och man måste har tjänstgjort inom försvaret för att vara fullvärdig medborgare och kunna åtnjuta privilegier som att föda barn.

Huvudrollsinnehavaren Ricos flickvän Carmen (Denise Richards) vill tjänstgöra inom flygvapnet, något hon berättar för Rico på skolans avslutningsfest varför Rico även han söker sig till krigsmakten, mest för att han verkar tro att det ska påverka Carmens uppfattning positivt om honom.
På ett väldigt tidigt stadie får man uppfattningen om Rico som ”the all american dream”. I Starship Troopers verkar dock nationell tillhörighet vara oviktigt och man är istället Jordenmedborgare. Det här gör att idelogi tolkningen blir svår.
Förvisso noterar jag inga araber, asiater eller, om uttrycket tillåts, blånegrer, men andemeningen verkar lite naivt vara att det inte spelar någon roll vad man är. Ungefär som den amerikanska oavhängighetsförklaringen, att alla är födda jämlika. Det kanske är just det som torde vara den ideologiska förklaringen, en koppling till de amerikanska? Alla karaktärer är ju trots allt väldigt ”amerikanska” i sitt sätt, vilket jag återkommer till senare. Å andra sidan är ju just USA en sån enorm cocktail av kulturer och ihopmixade till det amerikanska. Det i kombination med kopplingarna till de fascistiska/nazistiska i alla symboler och tidigare nämnda referenser gör att jag funderar om Verhoeven försöker larma om en framtida bild av USA som världspolis och hur grym den kan vara. Kanske är filmen före sin tid och ”bugsen” en metafor för talibaner och upproriska sunnimuslimer?
Kanske är det inte USA utan ”västvärlden” som står grund för ovanstående tolkning? Men om jag stannar vid ursprungstanken att just USA är ”förebilden” så stärks denna sinnebild av exempelvis huvudkaraktären.

Att Rico alltså, som det av filmen framgår, kommer från Rio, är mindre betydande. Jag uppfattar honom, även denna tredje gång jag såg filmen, som en typisk välkammad Ken, precis liksom Carmen och Carl uppfattas som stereotyper . Carl har utseendet, utstrålningen och uppträdandet av en smart, presumtiv plugghäst (det framgick inte om så var fallet). Uppfattningen av Carl haltar dock något när han i filmens slutskede uppträder likt en 40-talets Gestapo, vilket mest känns lite malplacé då han inte är riktigt så rå och kall som Gestapo generellt var.
Bilden av Carmen håller dock filmen igenom. Vackra, söta fröken perfekt som genom sin kompetens (och tur?) går upp och får en hög position inom sitt truppslag.

Efter att det skiljs åt får man följa Johnnys grundutbildning och vilket klasslöst samhälle filmen utspelar sig, tjejer och killar duschar tillsammans och betraktas som jämlika vilket också tydligt visas i en scen där en tjej utmanar en kille till bråk

Filmen fortlöper och övergår efter den hårda grundutbildningen till en ren och skär krigsfilm, med helt gastkramande strider där de arma trupper får ett helvete när de ska hålla stånd mot 30 000 anfallande ”bugs”.
Filmen är våldsam, inget snack om saken, här flyger huvuden, armar och andra kroppsdelar som kläder i en tvättmaskin.

Vid det här laget är man väl bekant med rollkaraktärerna, då regissören lagt upp filmen, om man syntagmiskt analyserar filmen, enligt klassiskt ”hollywooddramaturgi”. Start direkt med ett aptitretande inslag och därefter en presentation av personer och förhållningssätt dem emellan (etc som jag beskriver i styckena ovan).

Filmen är säkerligen fylld med metaforer, men med risk för att naivt tolka de jag i de yttersta tolkar som metaforer i filmen avstår jag, men för den oinsatte, förklara vad metaforer är. Berger beskriver det enligt följande ”Metaforer är bildliga uttryck som förmedlar mening genom att förklara eller tolka en sak genom något annat”. Till exempel att ”företaget har vind i seglen” betyder inte att ett företag har ett segel uppmastat med vind i sig utan att det går bra för företag.
Heradstveit och Björgo kompletterar med att är något annat än det man beskriver som bokstavligen menas.

Don´t want to piss on your parade but what about Shujumi?
Minst en asiat och några svarta såg jag nog i den filmen.

okej då... men så gjorde jag analysen ett år efter jag sett filmen

Såg rätt bra ut, men är detta en analys för skolbruk? Tror inte att lärare gillar att man blandar in engelska uttryck i svensk text... byt isåfall ut t ex "bugs" mot "kryp".

Annars håller jag med dig om att det är en hård satir, möjligtvis en känga riktad mot USA:s egenpåtagna roll som världspolis.

ja, fast på A-nivå, och ja, han var inte helt nöjd med den.
Blev G minus.
Men va fan, jag fick de välbehövliga poängen