FM har nyss gjort om YOP till två linjer en 1årig specalist utb vilken motsvarar Fb6 eller de sk yrkeskurserna och en på 3år som är hela officerutbildningspaktet.

Min fråga till er som söker/ sökt till dessa linjer är: Skall man införa de gamla underofficersgraderna för specialisterna?

Syftet är inte göra skillnad herariskt utan kompetensmässigt. Tex en löjtnant är en generalist med siktet iställt på 45mm galonen och fostras i tex internationell rätt, ledarskap mm avsedd för att leda och fatta svåra beslut medan en Flaggstyrman eller förvaltaren är gud på vad han pysslar med men har inte så stor koll på omvärlden utan fokuserar på sin kanon, sambandsutrustning eller motsvarande.

En Sergant och fänrik är således helt jämförbara precis som löjtnanten/kapten till Flaggstyrmannen i fråga om sitt plats i rangrullan enl. det jättegamla systemet.

jag vet inte om vad det har spekulerats om på HKV men jag hoppas att en underofficerskår är på väg tillbaka. då detta skulle vara möjligt att stanna kvar på trupp utan att anses kass. ingen ifrågasatte fanjunkarna men en löjtant som inte går vidare till kappten ses inte helt rätt.

Man betecknar det än så länge som: Yrkesofficer Nivå 7.
Graderna efter viss tids tjänstgöring och kompetensutveckling verkar inte vara helt klara än så det ska bli spännande att se vad det blir av detta.

För er som inte redan vet det är Nivå 7 = Sergeant.

/Krook

Intressant. Var hittar man källor på nätet?

Kommer intagningskraven vara lika som för det treåriga programmet eller kommer man att sänka de akademiska kraven?
Ser ju inte riktigt nyttan av att en "underofficer" behöver samma akademiska skolning då han inte ska få blått förarbevis på skrivbord.

Kanske det finns hopp för mig fortfarande, tror ni dom tar in en halvfet 39-åring? :P

The Swede

Intressant att man på att rektrytera unga människor i rollen som erfarna yrkesmän och som ska begränsas i tjänstgöringstid till 10-talet år i FM och dessutom vara ett steg på vägen till att bli "riktig" officer. När väl specialisten skaffat sig erfarenheten, är det dags att göra sig av med den. Vilka incitament finns det för både specialistbefälen och YO att lämna en anställning och söka sig ut på den civila marknaden? Lite luddiga högskolepoäng utan reellt värde är inget som gör folk glada.
Problemet är i grunden att man inte premierat YO att specialisera sig utan enda sättet idag att utveckla sig är att "levla" som jag hörde en fänrik född på 80-talet uttrycka sig.
Alla ska bli minst generalist-nivå 5:or med prognos mot nivå 4.
Fackprogrammet var ett gott steg på vägen för att folk ska kunna "göra karriär" på att vara specialister. Men det lyckades man förskingra bort.
Även tanken med "Löjtnant YK" var god. Att ett par års tjänstgöring efter OHS, gå 6-12 mån fortbildning för att ytterliggare fördjupa kunskaperna i tjänstegrenen. Men det lyckades man också förskingra bort.

Det är oerhört positivt att FM insett värdet av ha specialister, huvuddelen av alla tjänster är i mina ögon specialisttjänster. Däremot är jag inte helt övertygad om den tänkta lösningen är den som behövs.

Vet inget om antagningskraven, jag tror inte MSS/SSS/LSS vet det heller. Det jag hoppas på är att man gör "officerslinjen" mer som i USA, dvs akademiska studier på universitet samt militära studier under somrarna och vid sidan av. Tex en som är kapten är alltid riktig ingenjör från KTH (motsv) en opertör skulle kunna läst polmag/ fil kand/ handels beroende på intresse och behov.

Har man nån övergångsplan för den befintliga officerskåren? En del "äldre" båsar skulle nog inte ha nått emot att bli förvaltare istället för vara en kapten av idag.

Jag håller med Vargas hittills i denna tråd i synnerhet när det gäller synen på specialiseringen av tjänster. Jag håller däremot inte med Psilanders tänk om metod för akademiseringen fullt ut.
Vi behöver inte akademisera utbildningen, vi behöver få akademiskt värde för utbildningen (förstår ni skillnaden?). Men det avhandlas i andra trådar.

Vad gäller antagningskraven så har det inte förekommit några andra än de normala till YOP/ROP och man talar ju om att "Nivå 7:arna" ska utgöra en "etappavgång" från YOP. Det torde borga för att samma antagningskrav gäller. Det rör sig ju trots allt om allmän behörighet till högskolestudier för de flesta och det är väl inte för mycket att begära?!

/Krook

Akademiseringen är ett krav för vi skall kunna hänga med både internationellt, framför allt så kommer det krävas av kompani och fartygschefer att fatta svåra beslut om tex vapen insats och tid inte finns för ROE förhandlningar i staben. Dessutom så måste de kunna analysera betyligt komplexare situationer än idag. Och för det krävs utbildning.

Jag tror visserligen att den stora merparten av dagens officerare klarar sånt men de behöver mer på fötterna, framför allt ute internationellt.

En officer skall vara som en renässansmänniska, mycket allmänbildad, framförallt i akademiska kunskaper men även i sociala färdigheter, medan underofficeren skall vara praktikern. Dessutom tror jag FM skulle ha massor att vinna på det.

Fortfarande OT:
Jag håller med till del men jag vill få officerens kompetens kvalitetssäkrad mot akademiska värden, inte teoretisera officersutbildningen, något som tyvärr ofta synonymt med akademisering.
"Kan man få akademiska poäng för att borra i hål som tandläkarstuderande ska man kunna få akademiska poäng för att skjuta hål (officersstuderande)".

Risken är att Nivå 7:orna blir de enda officerarna värd namnet, om inte övrig officersutbildning fortsätter att ha en praktisk inriktning.

/Krook

Självklart behövs en rejäl kvalitetsäkring, högskolepoäng är ett steg i rätt riktning, men jag är skeptisk till alla högskoleverkets krav såsom studiemedelsfiansiering, kårtvång etc. Det skulle bli mycket enklare om FM fokuserade på "sina" ämnen och lät kadetterna gå på civil högskola/universitet för resten.

Eftersom det är officerare som utbildar blivande officerare måste krav ställs på dem också, med så de har kunskapen att utbilda i taktik, ledarskap eller vad det nu må vara, det finns inte idag heller.

Sen kan man ju också fråga sig vilken nytta man har av en magisterexamen som båtchef i ett skarpt läge konta tre års praktisk tillämpning (övning) som båtchef i sagda situation?

Att skapa en officerskår där officerarna saknar uppfattning i vad som händer ute på trupp tror jag är en mycket farlig väg att gå. På samma sätt som det blir farligt ifall soldaterna vet att mina officerare inte har gjort samma saker som mig. Detta kommer leda till större problem idag där vi kommer att få stora slitningar mellan officerare och soldater.

Bättre att alla officerare går samma väg inledningsvis, där alla får vara ute på trupp osv. Men efter ett tag får man som officer möjligheten att ta en mer akademisk inriktning -> högre grader osv. De som inte är intresserade av denna inriktning stannar kvar på sin nivå och blir speciallister vilket inte skall vara en allt för stor nackdel när det gäller lönen. Sedan är det bara att ge dessa speciallister något tingeltangel attribut att hänga på sin uniform. Kanske blå kragspeglar + en speciallistbåge?

Vad gäller underofficersgraderna så anser jag att detta är något att införa inom Hv & övriga friv.org. Där Plutonchef som inte genomför en viss utb vid MHS blir seg, en Kompanichef som inte genomfört dessa utbildningar blir fanjunkare osv. Så för att bli Officer så krävs det vissa kurser vid MHS.

De som gör vpl får grad efter befattning inte efter längd. Är man Gruppchef och gör vpl grymt länge ska man inte kunna bli vpl-Fk, utan man blir Furir. Gör man vpl grymt länge som mening ja då blir man mening. Här har det tidigare varit ett stort systemfel i dens svenska FM att tiden på utb har styrt graden.

Intressant. Ser fram emot att höra hur det kommer bli.
Tycker själv att det är väldigt bra att alla har samma bakgrund, dvs alla börjar med att göra värnplikten.
Behovsstyrd teoretisk och/eller praktisk vidarutbildining är en självklarhet.
Bravo. Håller med!
Det du beskriver finns ju i princip redan - reservofficerare.

Menar du att alla ska ha en teoretisk examen, "bara för att"?
Det ser jag inget behov av.

Måste man inte ha minst en treårig examen för att överhuvudtaget söka officer i USA?

Ja, eller så "blir" man ROTC och läser till officer samtidigt som man går på universitetet. Konstigt nog spelar det ingen roll vad man har examen i, bara att man har en.

/mdn

Det är väl inte kvalitet?
Då ser jag hellre att officerare har motsvarande tid i tjänst eller i FM:s skolor.
Det finns många akademiska examina som inte har bäring mot officersyrket.

Hur som helst hoppas jag att kombinationen YO, YO Nivå 7 och FA-soldater blir bra. Förutsättningarna finns bara organisationen förstår att nyttja personalen på rätt sätt.

/Krook

Min uppfattning är inte att officerarna inte skall veta vad som försigås på trupp, tvärt om, subalterna skall gå i trupparbefattningar, I dagens FM blir man ingenting, en hybrid som inte var man hör hemma, det saknas mycket förståelse för både krigskonst och politik som inte kommer förrän på nivå 4 idag. Det behövs mer rotation mellan staber och trupper för officerarna för att få ett effektivt system, låt sedan uoffare stå för kontiunuiteten och långsiktiga erfarenheten på truppen medan officeren tjänstgör i samma befattning 2-5år och Uoffen ca 10år.

Jag hävdar att de blivande YO nivå 7 (specialisterna) skall kallas Sergeant (styrman), fanjukare (flaggstyrman) och förvaltare. Tex Pb vpl dvs de som är furirer vid muck blir utan utb efter viss tid i FM Överfurir/ högbåtsman.

Personligen tyckaer jag det är absurt när lilla HMS Göteborg med sina 22 officerare och 18vpl möter tex en utlänsk örlogsman med 36 officerare och 300 sjömän, det känns som det är nått fel i systemet.

Jag håller med.
Pappersbruket här hemma i byn har fått för sig att högskoleutbildning är bra och önskvärt även för opreatörer, så till den grad att inriktningen spelar mindre roll. Förekomsten av högskolepoäng ska visst indikera att personen har bättre förutsättningar för att tillägna sig eventuell vidareutbildning. Detta har man bitvis drivit till den grad att exempelvis en person med en avbruten utbildning från Uppsala anses vara mer lämpad för anställning än folk som är erkänt duktiga på praktiska göromål (processteknik eller truckkörning ex.vis) men saknar högskolepoäng. Man blev också förvånad när det visade sig att folk med fullgjord teknisk högskoleutbildning med goda betyg inte var intresserade av en grundlön på drygt 17,2 kkr (eftersom kollektivavtalet inte kompenserar för högreutbildning) utan de som sökte var de som hade sådana betyg att de inte rimligen kunde få ett jobb som motsvarade utbildningen.
Högskolepoäng ska alltså inte ges ett egenvärde utan man måste titta på vilken utbildning studierna egentligen gett. Att akademisera officersutbildningen bara "därför att" är kanske ingen bra idé om man inte funderar till på vad det kan ge i förlängningen.

Tillägg 1: När man säger att man vill ge officersutbildningen ett akademiskt värde, menar man då att den ska ge högskolepoäng gångbara i det civila samhället? Ska man kunna läsa "5 poäng Försvar av tagen terräng" eller "20 poäng ledarskap A+B" ? Ska man bli 120 p armékapten? Eller hur tänks det? (nu låter det som om jag raljerar men det gör jag inte).




Blir det färre officerare på HMS Göteborg om man har "22 officerare" jämfört med "22 YO och YO nivå 7" ? Då borde man väl (åter)införa "yrkesunderofficerare" som beteckning ?

Rent generellt, vilka specialiseringar är man ute efter? Är det tekniska tjänster? För då kunde man väl kalla det "armétekniker", "1:e armétekniker", "arméingenjör" (annan benämning för andra vapenslag) osv och tilldela dessa tjänsteställning och lön efter utbildning och erfarenhet så slipper man sitta och fundera på vilka grader dessa ska ha? Eller ska man dela in infanteritjänst i olika specialiseringar som "pv-tjänst", "lv-tjänst", "markstrid", "vagnsstrid" eller ännu djupare som "pvrb 56", "lvrb 90" eller vad har man tänkt sig egentligen?

Tillägg 2: Sen kanske det börjar bli dags, nu mer än någonsin, att ensa gradsystemen mellan vpl, US, officersprogram och Hv/Friv. Låt en viss grad motsvaras av ett visst antal förbestämda kurser som är lika för alla vapen- och truppslag (ledarskap osv) och sedan då inriktningsspecifika kurser. Exempel: Om en gruppchef i Hv vill vara furir så får han gå kurserna, han måste dock inte vara furir för att vara gruppchef. Nu har vi ju två fixpunkter givna: "YO" som ger fänriksgrad och "YO nivå 7" som ger (vilken grad det nu blir). Fortsätt att bygga det systemet uppåt och nedåt så ska ni se att det blir riktigt bra. Ursäkta OT.

Jag tycker att det är självklart att den utbildning man får på officersutbildningen ska ha (akademisk) status som är gångbar i det civila samhället. Jag ser ingen som hellst anledning till att utbildningen skulle bli sämre för att man ger poäng för den.

Vilket av följande svar tror du en civil arbetsgivare får ut mest av?
"Jag har läst till löjtnant på Karlberg" eller "Jag har läst 20p ledarskap, 10p logistik och 6p krishantering bl.a."

Det jag menar är att det blir en internationell anpassning av försvaret också, det ser fabsakt löjligt ut när vi strösslar med löjtnanter. I armén tex Plutonchefen lt, stfn fk, instruktörerna serganter och fanjunkare, gruppceferna furir/ överfurir beroende på tid i bolaget. Jag tänker främnst på flottan att det behövs ett underbefäl och uoffsystem, eftersom jag kan det systemet bättre

En undorofficer skall vara en specialist på tex ledningsystem och således endast fokuserad på den tjänsten, en officer har mer generell kunskap om mycket och är inriktad på taktik, ledarskap coh övergripande verksamhet, underofficeren skall vara hans verktyg för att sätta hans planen i verket.

Tex korvetten skall eskortera ett handelsfartyg.
FC och denns tjäsntegrenschefer (kn/lt) planerar eskorten, analyserar underrättelser och hot, ROE mm, Uoffar får ett underlag från sina TjgC om respektive dimension. I tex luftförsvar leder LFO (lt) striden till sin hjälp har två eldledare (flaggstyrmän) vilka i sin tur har en 40/48 med en furir (pjäsbefälhvavare) och två sjömän i.

Tekniker är däremot lite annorlunda, där leder FI (fartygsingenjören), mingare och lt/kn verksamheten, under sig har han enFörvaltare (MtjC) ochett antal styrmän.

På mindre fartyg tex en ptrb kan det översta lagret rationaliseras bort i vissa fall och kanske endast FC, 1.O och SLO är officerare.

De här specialisterna (eller vad de nu ska kallas) ska kunna nivåhöjas upp till Nivå 5.
Jag tror att Lt P får åka in till HKV Prot och lägga fram sina förslag på gradbeteckningar.

/Krook

Då drar jag upp den här tråden för en fråga, BJE sa i en annan tråd ( http://forum.soldf.com/index.php?showtopic=23099&st=120# ) att det inte blir några andra grader än nuvarande officersgrader för specialistofficerarna och då undrar jag om det formella beslutet har tagits än och när detta i sådant fall kan tänkas offentliggöras.

Någon som har info som inte skrämmer fram MUST ur buskagen?

(Jag har lust att starta en internationell mobbningskampanj av FM tills någon på politisk,- eller tjänstemannanivå styr upp den här gradsörjan till internationell standard...)

Jag har också nåtts av uppgiften att specialisterna ska bli fänrikar, dock har jag inte sett det skrivet någonstans. Vi får helt enkelt avvakta och se.

Internationell standard på grader? Vad är det?
Svar: Det finns ingen, så det kan du glömma direkt.

/Krook

Jodå, grundläggande informella internationella standarder finns, nu syftade jag främst på grundprincipen att ha ett tvåbefälssystem vilket ju är minst sagt vanligt i varje fall i Europa (ibland med ett warrant officer el. dyl. system utöver detta).
Sen vad exakt graderna i dessa heter spelar mindre roll så länge det går att skilja de två systemen från varandra.
Speciellt som Sverige mer och mer går mot internationell samverkan anser jag det lämpligt att göra ett försök till anpassning av befälssystemet/n till något som i stort (men inte nödvändigtvis exakt) liknar de grundprinciper som används av de dominerande krafterna inom NATO.

De grundläggande standarder som du säkert åsyftar (STANAG si och så) spretar något kopiöst om du synar dem lite grundligare. Det finns lika många tillämpningar av tex. NATO-standard som det finns NATO-länder. Det där med en gemensam standard är en myt.
Utöver det så används de olika graderna på olika sätt beroende på vilken doktrin och ledarskapsmetod respektive försvarsmakt använder sig av. Därutöver tillkommer det att gradbeteckningarna ser olika ut i olika länder.
Det gradsystem som vi behöver i Sverige ska vara anpassat för Sveriges Försvarsmakt med värnpliktsystemet, FA-soldater, Specialister, RO och YO. Det ska fungera för oss, det är huvudsaken. Vi behöver inte införa Stabsveltwäbel eller CSM bara för att andra har det.

Jag ser gärna ett underofficerssystem i FM, men införs det inte så är det inte hela världen. Ett yrkesband eller motsvarande för specialisterna skulle kunna fungera det med.

/Krook

Nej, jag syftar på lite mer vaga icke-formella standarder.
Dock om man vill vara mer specifik så har ju försvaret redan anpassat flygvapnet och flottan till den anglosaxiska gradtraditionen vad gäller officerare och en vidare anpassning för graderna under dessa skulle kunna vara möjlig men det var inte det jag syftade på.
Vsst finns det olika upplägg i olika länder men om man tittar runt i västeuropa så ser man snabbt att den finns vissa grundläggande likheter som skulle ha stämt in även på Sverige före enbefälsreformen. Nu gör de inte det och i förlängningen med ett försvar inställt nästan uteslutande på internationella insatser riskerar att försvåra interoperabiliteten med "de stora" i europa.

Vaga informella standarder är ju inte några standarder, som per definition är formella och överenskomna. Att vissa försvarsmakter påminner om varandra är ganska naturligt. Dock så brukar det vara rätt så stora skillnader om man skrapar lite på ytan.
Och jag säger det igen; det ska passa för den försvarsmakt som VI har.
Man ska inte alltid sträva efter något som andra har för FM ligger väldigt långt framme. Gräset är inte grönare på andra sidan.

Jag har gjort några svängar och arbetat en del med andra nationer och har inte upplevt några som helst problem med interopabiliteten med andra. Tvärtom så har våra svenska Furirer och Sergeanter blivit väldigt bra bemötta.

Avseende FV och M:s anpassning så blev väl inte den så jättebäst heller?

/Krook

Det där är ganska intressant.
Ni som hårdast strävar efter förändringar i det svenska systemet, vad har ni för faktiska erfarenheter av samarbete internationellt med andra nationer och andra befäl? Har ni upplevt några praktiska problem?

....Psilander?

Vi ska ha det som passar för oss ja, dock i och med internationaliseringen så ökar kraven på interoperabilitet. Min förhoppning är att i en inte alltför avlägsen framtid så kommer inte bara svenska förband ingå i blandade internationella formationer men även enskilda individer inblandade på alla nivåer inklusive de lägre befälen. Inte omedelbart för operativa ändamål men för träningsformationer där individer lär av andra individer från olika länder.
Också för ett blandade av enheter på lägre nivå kan internationell standardisering krävas (av flera olika slag naturligtvis).
Att sätta upp en battlegroup med Norge, Finland och Estland och hoppas på god funktionalitet går nog eftersom "vi" trots allt är rätt så lika i militära hänseenden men försök att trycka in ett brittiskt eller franskt skyttekompani i den så får du nog se på roliga följder vad det lider.

Om en hög interoperabilitet ska uppnås så måste försvaret anpassas till de stora europeiska makterna på många sätt varav detta är ett.
Även om försvaret i vissa fall kan ligga längre fram (jag håller inte med om att detta är ett sådant fall dock) så kan det vara nödvändigt att bita i det sura äpplet och rätta in sig i ledet om vi ska få ett långtgående förtroende från de större länderna att till fullo delta i "deras" operationer.
Därmed inte sagt att man måste anpassa varje detalj men just frånvaron av ett professionellt underofficerssystem verkar frambringa en rågad skopa skepticism hos i synnerhet yrkesarméer.

Fv och M, bra och bra, inte bra men inte dåligt heller tycker jag blev resultatet. Det jag syftade på där var mest att "det har gjorts förr", alltså att vi skulle kunna ensa graderna och deras praktiska betydelse i stort med de anglosaxiska (och Storbritannien i synnerhet).
Men det är egentligen inte nödvändigt, så länge försvaret rumsterar om en smula och inte översätter värnpliktiga grader med de högre "enlisted"-graderna så skulle det bli mycket mera funkis, då kan man undvika situationer där en Britt med åtta års erfarenhet och diverse befälsfortbildning får se sig själv hamna lägre i ställning än en svensk PB på 19 bast.

Att köra vicekorpral-korpral-furir för värnpliktiga, överfurir-rustmästare (motsv.) för fortsatt befodran när de värnpliktiga befälen skriver på kontrakt och sergeant-fanjunkare-förvaltare (motsv.) för specialistofficerare skulle ge så positiva effekter i min mening att jag nästan blir tårögd när jag tänker på det.

Mja, jag tycker nog att den blev rätt bra. Marinens grader är nu i stort synkade med USA, Storbritannien, Tyskland och de flesta "anständiga" länder som vi normalt samverkar med. Däremot är det obegripligt att man inte samtidigt kunde anpassa arméns grader till den brittiska traditionen. Det hade ju dessutom varit så mycket enklare, majorer t o m överstar hade bara behövt ta bort en stjärna från axeln. De enda persedlar som hade behövt passera skrädderiet är väl de som tillhör m/ä-systemet.

Sen kan man fråga sig om omgaloneringen var nödvändig, och svaret är naturligtvis nej. Det är klart att vi kan samarbeta internationellt och lösa våra uppgifter oavsett om vi har två galoner eller tre körsbär på axlarna. Den stora diskrepensen ligger dessutom som Fu Johansson säger i själva befälssystemet, där Sverige är det enda landet i världen som har ett enbefälssystem. Det är faktiskt pinsamt att vi har fler hövdingar än indianer på våra fartyg, för det är så det uppfattas utomlands.

NBO är ett gigantiskt misstag, som har fungerat hjälpligt (men inte bra) i 20 år. Det gamla trebefälssystemet hade sina brister, men borde ha bytts ut mot ett modernt tvåbefälssystem (så som det ser ut i resten av världen). Tyvärr var det (som vanligt) politiska skäl som fick styra och inte rationella. Nu hade man chansen att rätta till situationen i efterhand, men tyvärr vågar man väl inte det eftersom indikationerna säger att alla ska bli officerare även i framtiden.

@ Fu Johansson
Det du fvill ha är nästan så det fungerar internationellt ju. Jag tycker att du ska åka ut och se tillämpningen av det svenska systemet innan du dissar det.
Svenskar har ingått i enheter med både britter och fransmän och det är inga problem så länge som våra killar agerar proffsigt och som de är lärda.
Vilka länder ingår mer än Sverige i ISR-TF i Kosovo? Fundera på det du.
Combined operations är inget nytt. Sverige är med på banan, inse det.

Avseende enskilda individer på lägre nivå som tjänstgör i internationellt sammansatta enheter så har det funnits länge.

Några länkar avseende samarbete med andra nationer:
http://www.mil.se/int/index.php?lang=S&c=news&id=33194
http://www.mil.se/int/index.php?lang=S&c=n...=33162&ncid=285
http://www.mil.se/int/index.php?lang=S&c=news&id=30186
http://www.mil.se/int/index.php?lang=S&c=news&id=30027
/Krook

Men är inte tiden o ointressant faktor egentligen? Man ska ju ha den graden som krävs för att genomföra sin uppgift och är det då inte intressantare att se vad tjänsterna motsvaras av för grader internationellt?

Sen undrar jag förövrigt hur ofta en britt stöter på en 19-årig PB? Ska väl vara på nån PFP-övning då kanske? För i US så är ju 95% av befälen yo/ro och gruppcheferna är oftast något äldre och rutinerade de med.

Mitt förslag på grader, och tjänsteställning
Flotta officer / Övriga officer / "Specialist" / "Manskap"
Amiral / general / - / -
Vam / Genlt / - / -
Kam / Genmaj / - / -
Fljam / Brig. gen / - / -
--
Kmd / Öv / - / -
Kk / Övlt / - / -
Örlkn / mj / - / - /
Kn/ Kn/ Förvaltare / -
Lt/ Lt / Flaggstyrman (Fanjunkare) / - /
Fk/ Fk / - / - /
Flaggkadett / 3 vkl kadett / Sergeant/ -
kadett/ kadett/ - / -
/ - / - / - / Högbåtsman (kavaj) / rustmästare
/ - / - / Uoffkadett dvs specialist kadett (kanin?) / Båtsman (Bussarong) (överfurir)
/ - / - / - / Furir
/ - / - / - / Korpral
/ - / - / - / Vice korpral
/ - / - / - / Menig

Hoppas ni fattar min beskrivning
Under termin 1 och 2 kan vpl max utnämnas till Korpral (furir vid muck), i US tilldelas man grad efter erfarenhet och befattning dock max Rustmästare. Du utnämns till serg vid examen från 1årig specialistkurs, befodran ges genom erfarenhet och utbildning, dock minst 5år per nivå som specialist.

Gradbeteckningarna är de nuvarande dvs galon utan kringla för marinen med yrkestecken och ankare/ kanoner, galon med pixstjärna och yrkestecken för Fv och pixstjärna + yrkestecken för armén.

Min erfarenhet av jobba med utlänska(brittiska och tyska) underofficerare som svensk lt är positiv, rent yrkesmässigt så ger de bara "råd" men om jag inte skulle köpa råden utan en f****skt bra motivering så har de sådan auktoritet att man vet att man kommer ses som en idiot i deras ögon, och det vill man ju inte, dessutom så är de inte rädda att säga vad de tycker för de har ingen stabskarriär att vara rädd om. (Hör en MCPO säga vad han vill om HQ (HKV) verksamhet, det är inte särskillt snällt, men sanningenligt). I PFP stöter de ganska ofta samman med vpl (pb) som tex flottans vpl operatörer blir synande i kanten av seariders på tex FOST, men eftersom det inte finns nån vettig översättning av graderna så får man ge dem en lite längre förklaring. Har dock inte sett hur de bemöter våra serg i tex IKSn, men dte är också en överskattning av "fjolårsbeväringens" förmåga.

Nja, tänk så här, med den gradinflation som finns idag så kan det uppstå ett läge i en helmixad enhet där svenska fänrikar står under befäl av en uoff sergeant från annat land, det blir helt enkelt...dåligt, och förvirrat.
Mitt meddelande till FM är helt enkelt släpp pucken och kom in i matchen, det är inte smidigt i längden med det här nuvarande systemet.

Dessutom så (nu har jag inte kollat ISR-TF speciellt men) de internationella enheterna fram tills idag har ju haft en rätt hög andel av personal som har längre erfarenhet och därmed fyller upp sin grad på ett helt annat sätt än en nymuckad PB gör, men i och med det nya värnpliktssystemet så kommer sannolikt den andelen att minska och de med sergeants grad i större utsträckning utgöras av just nymuckade. Då blir det skoj att se vad som händer efter ett tag.

Betänk också detta, när SSG lommar ut i världen hur många procent av medlemmarna har en lägre grad än fänrik? ;)
Symptom på sjukdomen.

OM vi skulle skaffa oss en yrkesarmé så kommer mycket av detta säkerligen att hända. Att nu jämföra andra länders yrkesarméer med vår värnpliktsarmé blir ju bara fel anser jag. Det är skillnad, har alltid varit skillnad och kommer alltid att vara skillnad. Det är ju självklart. Enda sättet att få det likadant (om det nu är det vi vill sträva mot???) är ju att skaffa oss en yrkesarmé!

Med all respekt: wake up and smell the coffee. Även om ordet "yrkesarmé" är tabu i Sverige är det precis vad vi håller på att införa. Fast det kallas "kontraktsanställda" och "specialistbefäl" i stället för yrkessoldater och underofficerare. Den "allmänna" värnplikten behålls som politiskt alibi, men du måste i princip lova att genomföra termin 3 och bli kontraktsanställd för att bli uttagen till din värnplikt. Synd att man inte kan kalla saker vid sitt rätta namn, då kanske man hade kunnat bygga ett långsiktigt fungerande system i stället för dagens halvmesyr.

Någon som vet när det kommer börja tas beslut egentligen ? Just nu känns det som att det jobbas på det och för att få en bra start måste den officella information komma ut snart

Kommer bli kul att se hur det slutar

Någon som har en uppfattning om hur specialiserad ett specialistbefäl kommer att vara? Gäller områdena specifika saker som Strf/strv eller kan det omfatta ex markstrid eller ledningssystem?
Kommer det finnas en möjlighet att gå från specialist till generalist under karriären? Onekligen låter det lockande!

Nja, det verkar som "YOP" light dvs kortare ledarskaps utbildning, sedan utbildning i huvudtjänst som tex Samband, vilket borde kunna vara den 8mån yrkeskurs (Fb6) som som man i flottan läste direkt efter examen, med övriga toro jag väntade till det var dags för nästa gallon/ stjärna

Psilande

1 års yop-light och sen 8 månaders yrkeskurs ?
eller menar du 4 månader lederskap och sen 8 månaders yrkeskurs ?

Det sägs så. Man ska kunna växla genom att läsa det man inte gjort under utb.

Det kan uppstå i alla fall, åtminstone temporärt. Det är skillnad på OF (Officer) och OR (Other Ranks) där OR tillfälligt kan leda OF. Ett systemskifte skulle inte ändra på det. En OR har normalt inte befälsrätt över en OF.

För övrigt tycker jag att de nya "specialisterna" ska ha särskild grad och kanske då enligt det gamla Uoff-systemet. Dock håller jag inte med om att nuvarande system har inneburit allt det elände som vissa (Fu Johansson framför allt) tycks tycka.


/Krook

sammanlagt 1års utb dvs 4mån "ledarskap osv" + 8mån yrkeskunskap.

Föga förvånande säger Officersförbundet nej till specialistbefäl med kortare utbildning.
Officersinfo Special nr 1 2006

Officersförbundet anser att det räcker med YO/RO samt beredskapsoldater. Det är bra som det är och problem med kollektivavtal är man beredd att förhandla om enligt vad man säger. Dagens system går att kombinera med fler specialister, fast då skall dessa gå hela YOP. Karriärväxling skall kunna genomföras i nuvarande system. Föga förvånande inställning från ett akademiskt fackförbund.

Verkar som om det blir "fänrik" på specialistbefälen om FM skall ta hänsyn till Officersförbundet och få till stånd nå´n kompromiss.

Händer tämligen ofta när man är nere i Nijmegen och knatar att britter och jänkare är tämligen förvånade över våra gader. Men man får ju försöka att förklara att vi har ett fundamentalt annorlunda system än de.

Det var inte lite negativa de var heller :(

Vad är officersförbundet rädda för, urholka statusen hos de som gjort den tre-åriga YOP. En stor fördel med specialistbefälen är att det öppnar upp att ta in personer som redan har en högskoleutbildning i ryggen.

Att köra en typ av grader ser jag inte så stor nackdel i, funkar ju med att RO/YO kör samma.

Det funkar (hyfsat) därför att det handlar om två olika kategorier med olika målsättning. YO är yrkesmän/kvinnor som ska bemästra en mängd uppgifter i såväl fredstid som krigstid. RO är en nödreserv som i princip enbart ska träda in i krigstid. I krig kan man acceptera en lägre/snävare kunskapsnivå, minibusscertifikat och interndebitering är t ex av mindre betydelse.

De specialistbefäl som nu ska införas kommer att vara heltidsanställda och arbeta sida vid sida med YO dagligen. Då är det inte längre så lyckat att två personer med samma grad har så väsentligt olika utbildning och kompetens. Begreppet officer är redan tämligen urvattnat i Sverige, att devalvera det ytterligare är knappast rätt väg att gå om vi vill bli tagna på allvar internationellt.

varför inte ge dessa graden

SpecOff. sedan får TekniskOff, Yoff, Roff leva kvar som vanligt.

Förstår inte varför det ska vara så fokuserat på underoff. Det känns ganska mkt 50-tal med en sådant ledarskaps tänkande. Lite av typen arbetarklass hjälte...

Ge dessa en egen form av kragspegel, egen färg på gradbeteckningen eller utb. tecken som visar att de är specOff så är problemet löst.

Man kan lika gärna ställa frågan, varför inte ge dem graderna sergeant, fanjunkar och förvaltare? Vad är det som är 50-tal med dessa grader egentligen? Trots allt så är det skillnad mellan en fänrik på 50-talet och en fänrik av idag.

Intressant att ingenstans i artikeln nämns förslaget om CSN-finansering av YOP - trots att Officersförbundet är emot förslag. Personligen tror jag att om förslaget går igenom kommer det innebära större problem för försvaret än införandet av en specialistutbildning - både på kort och lång sikt...