Jag märker på diskussionerna här att det finns kunniga människor. Därför rodnar jag när jag ska ställa elementära frågor. Men förlåt mig (jag var luftvärnare) är ni hyggliga !

Att en strv har ett torn vet jag. Men vad heter den där burken som är nederst? Själva kroppen, alltså? Officiell militär benämning önskas.


Stridsvagnen har band. Vad kallas banden? Det måste finnas något ord som är aningen mer definierat än "band".


Ett av hjulen driver bandet och heter därför............................?

Ett annat stort hjul driver INTE och kallas..................?


Bärhjul är väl rätt, men vad heter de små rullarna som bär upp bandets övre del?


Vad kallas det när ett band har trillat av? Då har man ju xxxxxxt bandet, eller hur?
Vad kallas denna typ av olycka? Bandxzxzxzxz?


Strv rycker fram växelvis från eldställning till eldställning, skulle jag tro. Hur kan man benämna det läge en stridsvagn har då den har ryckt fram, kommit klar i eldställning och kan skjuta? Vad säger vagnchefen till plutch? Säger han "klar" eller "eldberedd" eller "i läge" eller vad säger han?


Strv har gått i ställning och lurar på fi. Bara spaningsorgan sticker upp, inte ens kanon, kanske. Vad heter det läget?


Strv har gått i ställning och lurar på fi. Man har kört upp så högt att vagnen nätt och jämt kan skjuta. Vad kallas det läget (som engelsmännen kallar "hull-down")?


Mitt hopp står till dig!

Chassie.


Jo det heter faktiskt band.


Drivhjul.

Spännhjul, spänner bandet på många vagnar.

Stödrullar.


Bandkrängning.


Något i stil med: "EA klar!" eller "EA i understödsställning!" märk väl att signaleringen är modifierad C-metod för att spara tid på nätet. Har man ögonsamband kan tecken användas.


Observationsställning.


Eldställning, något bra ord motsvarande "hull-down" har jag inte hört på svenska.

Är inte bara hull-down en benämning för hur "förskansad" man är? dvs är eldställningen så naturligt bra / förberedd att bara tornet syns, kan stridsvagnen sägas vara hull-down.

@Ringo:
Jo

Hull=chassie
Turret=torn

Edit: Frötylidigande

Tll alla pansarkillar, och mest till dig förstås, ett stort tack för snabb hjälp!
Det fina är att på detta forum får man hjälp av dem som verkligen har jobbat med sakerna.
Luftvärnaren

En fråga från en annan okunnig, när det gäller stridsvagnar, eller egentligen rörliga torn.

1. Hur funkar de egentligen?
Har för mig att jag sett en kuggkrans i chassit, då bör det sitta en motor i tornet? el/hydrual?
Hur eleveras kanonen? el/hydrualik

Men, hur förs kraft/signaler/hyrualolja över till tornet som rör sig? Antingen är det innihelvete komplicerat? Eller är det så enkelt så man borde fattat det direkt...

2. Och hur snabbt kan ett torn till t.ex. strv122 röra sig? Blir det några begränsningar i verkligheten när det gäller målföljning? Hur klarar sig Lvkv90 mot snabba mål?

Ja, det är el eller hydraul, beroende på vagn

Hydraulpump i tornet på strv121, för elen finns en släpsko i tornbotten (med växelriktare och fan och hans moster)

Tornet kan röra sig rätt fort, ett varv tar 9s på strv 121, jag har för mig att strv 122 har motsvarande prestanda. Dock kan man om jag minns rätt inte målfölja något i den hastigheten. (fullt utslag på riktdonet) Jag aldrig upplevt något mål som en skytt har svårt att målfölja, det är rätt sällan man skjuter på mål under 200 meter (och de gångerna är det inte fråga om målföljning och lasermätning utan mer stridssikte och tryck. Stridsfordonsvarianten av dynamiskt skytte )

På 121 är systemet för tornvridning hydrauliskt medan det på 122 är elektriskt. Motorn för att snurra tornet sitter i tornet och inte i chassiet och driver med kugghjul längst med tornkransen. Det finns egentligen tre sätt att driva runt tornet på. För det första så finns det den vanliga elektriska motorn. Det finns även en reservriktmotor om ordinarie system inte skulle fungera eller om tornet inte skulle vara uppstartat. Skulle all el i vagnen dö kan man även för hand skruva tornet med en 19-nyckel. Detta tar dock en sjuk tid då den om jag inte minns fel har en utväxling på 1 till 39 000.

Ett varv med tornet på 122 tar om jag inte minns fel 11 sekunder (periskopet 9 sek).

När man precis kommit över så att kanonen kan verka säger man att "kanonen bär".

Det du säger när du är redo med eldställningar, rekat växel osv är t.ex. "EB, Eldberedd, Klart slut". Iaf hos oss på P7.

Okunnig.
Kan det bli förvirring vad det gäller förkortningar, vad jag själv kommer ihåg så var en tamp en tamp. Flottan har inga förkortningar vad jag kommer ihåg.

När vi på P4 är eldberedda vare sig det är på grupp-, tropp- eller plut-nivå så har UPM (UtgångsPunkter för Målangivning) delgivits, bekräftats av skytten, observationsområden utdelats och observation inletts. Först då kan Gruppchef/troppC/Plutonchef rapportera uppåt i kedjan, ex. "AT från HA, eldberedd, klart slut."

När vi tar eldställningar kan det gå till såhär;

"Alla A från AT, 500 meter längre fram ett bräske, bortom bräsket en vägbank, på vägbanken eldställningar, kom"

Avslutet (kom) på sändningen innebär att varje Gruppchef anmäler när de tagit eldställning. Detta är inte att förväxla med att vara eldberedd.

Gruppen tar eldställning och Gruppchef anmäler uppåt;

"EA, kom"
"HA, kom"
"GA, kom"

"Alla A från AT, klockan 12 går över dubbelsilon, klart slut"

Ett klockan 12 har getts och VC/Skytt observerar ut i målterrängen. Gruppen nedkämpar ev. motståndare i terrängen, och när terrängen är fri från motståndaren anmäls "inget fientligt". Då kan UPM:er börja delas ut och grupperna gör sig eldberedda.


EDIT: Ser nu att Mercai på P7 även rekar växel vid eldberedda. När vi utöver UPM:er och obs.-områden även rekat växel är vi försvarsberedda. Mercai får gärna ge sin syn på försvarsberedd.

Simon: Helt rätt, fel av mig. Då växel mm rekats är man givetvis försvarsberedd. Annars eldberedd. Får skylla det på jul-ledigheten ;).

Då plutonchefen vill veta när vi är i eldställning skes detta på samma sätt som simon skriver:

"Alla A från AT, 500 meter längre fram ett bräske, bortom bräsket en vägbank, på vägbanken eldställningar, kom"

Avslutet (kom) på sändningen innebär att varje Gruppchef anmäler när de tagit eldställning. Detta är inte att förväxla med att vara eldberedd.

Gruppen tar eldställning och Gruppchef anmäler uppåt;

"EA, kom"
"HA, kom"
"GA, kom"

Där är en uppenbar fördel med 121:an framför 122:an. På 121:an finns nämligen en handvev på skyttplats som om man måste reservrikta tornet går betydligt snabbare än med 122:an system med 19' nyckel.

I LIKE 121 - YOU LIKE?

19' nyckeln är ju nödrikt. 122:ans reservrikt består precis som Mercai säger utav elektriska reservriktmotorer som styrs av ett joystickliknande styrdon. Har 121:an hydrauliska reservriktmotorer?

Skulle man dra det till sin spets skulle man kunna säga att det gäller alla hårda mål under 1000 meter. Under det avståndet behövs det egentligen inte målföljas och avståndsmätas, projhastighet och -bana är så hög och rak i det området att det inte egentligen behövs för målträff. Vad som sker i verkligheten är däremot en annan femma. Allt beror ju på uppgiften, situationen och motståndarens lokala stridsvärde.




Vilka förkortningar menar du?


EDIT: Vafasen, deta var ju meningen att det skulle bli ett inlägg av det här, har auto-mergningen försvunnit med det nya forumet? Jag ber om ursäkt för spamningen.

Nä den har ju inte det

Kalla mig gammalmodig men jag förlitar mig hellre på muskelkraft i ett trångt läge än en elmotor som är tänkt att funka när en annan elmotor redan havererat.

Vad som e bäst kan älltas till leda så jag föreslår att vi håller här och konstaterar att smaken är som baken

förkortningarna är förbestämda och gäller inom hela armén. därav blir det ingen förvirring då alla talar samma språk, dvs använder samma förkortningar.
så förkortningarna är inget som enskild soldat hittar på för att det skall låta coolare...

Jag säger inte emot, jag ser definitivt fördelar med att ha en reservrikt liknande 121:ans, samtidigt som du säkert ser fördelarna med 122:an... ;)

En annan sak med 121:an som är bra är VC-perits placering. Vilka knallkorkar flyttade den på 122:an? Det finns säkert en "bra" anledning, men det har ju knappast varit till någon nytta. REMO122 ftw...

På vilket sätt menar du att nuvarande placering är dålig?
Genom att flytta PERI:t till en plats bakom VC skymmer det inte observationsområdet för VC.

The Swede

Men samtidigt minskar man möjlighterna ordentligt för VC att genom sina sikten observera i en obs.- eller eldställning som lutar. Vilket den i princip alltid gör. Vagnchefens lucka är duktig på att dölja terräng. Det är en dålig lösning menar jag, eftersom VC-peri i princip aldrig kan användas ordentligt vid observationsställning, och ofta med dålig användbarhet i eldställning. Visst, man ökar obs.-möjligheterna i 1:1-utblickarna, men sänker den drastiskt i perit.

Kan du inte genom att dela upp observationsområdet med skytten (om ni står tillräckligt högt) så att han spanar 12-02 och du 10-12. På det sättet borde VC-luckan "vridas" så att du inte har den just i siktlinjen. Ingen 100%-ig lösning men det underlättar för stunden.

En våt dröm man skulle kunna ha är ett höj- sänkbartbart peri - bara en halvmeter eller så. SWEET!

edit: Även på 121:an kunde obsområdet skymmas av tornpansaret emellanåt. Gick dock att leva med.

Det är taget.

Om jag inte kommer ihåg helt galet, hittar inte mina anteckningar nu, så kommer man att införa ett höj/sänkbart PERI vid REMO.
Hittade tråden där jag skrivit om det: http://forum.soldf.com/index.php?showtopic...sarmusei+vänner

The Swede

Ringo, det är så det löses, man får som VC ha följsamhet med tornet vid observation i lutande est (dvs. nästan alltid). En lösning som fungerar men inte alls är tillfredställande. Man vill ju givetvis kunna observera vilket terrängavsnitt man vill, utan att tornets rörelser/läge skall inverka, det är ju därför vi har ett stabbat peri....

@The Swede

Japp, hence my

Jag håller inte med om att man aldrig behöver målfölja på mål under 1000 meter, dyker ett mål däremot upp på under 200m är det lite mer panik.

F.ö. att vc alltid har observation mellan 12-14/15 är inte en bra lösning eftersom man efter att ha sett samma terräng ett tag blir dålig på att leta mål, vi lärde oss att man byter observationsområde lite då och då.

Fråga: Hur ofta genomförs REMO? och varför?

Jag vågar påstå att man är helrökt så fort man måste lite på något annat än huvudrikten
i en strid med någon som skjuter tillbaka med något som kan ge verkan. Detta grundar
jag på erfarenheten av hur totalt pucktvåa min vagn blev de två gånger vi hade bortfall.
Första gången var det bara VC-huven som la av under en skarpskjutning. Huven på en
IKV-91 kan med lite möda vridas för hand men ensningen faller bort -> VC kan inte leta
mål -> pucktvåa. Andra gången la tornrikten av och då var det bara att kasta in handduken,
och då är tornet ändå mer lättvevat än jag mistänker att tornet på en strv 12X är.

REMO görs när FM(V) anser att prylen behöver moderniseras. T.ex. gjordes REMO av AK4 till AK4B för något/några år sedan då det ansågs behövas för att öka användbarheten. Strv 103 uppgraderades i två omgångar när det ansågs behövas, Strv 81 i tre omgångar (102-102R-104) strv 101 i två omgångar osv.

Ja man är nog rätt pucktvåa om man får systembortfall i tornet, dock medger handvevarna i Leopard2 A4 att man faktiskt KAN flytta tornet till skillnad från hylsnyckelvarianten i 122 om det blir strömlöst.

Absolut är det dåligt, Vagnchef och Skytt bör byta obs.-område efter max en minut i samma område. Man uppvisar snabbt slentrianbeteende i sin observationsteknik om man söker av samma område för länge. Det har vi också lärt oss.
Både genom teoretiska lektioner och empiriska erfarenheter





Nåja, VC kan ju fortfarande rikta in skytten utifrån UPM:er ex.

VC: Röda huset, vänster, hitom, stridsfordon!
VC: Rikta mer höger.... höger... rätt!
SK: Kontakt stridsfordon, skott kommer!

Man ska inte nedvärdera möjligheterna att finna mål genom 1:1-utblickarna, även om PERI/TIM är att föredra för effektiv mål-obs. Laddaren hittar exemplvis betydligt fler mål i sin enda utblick än vad man kan tro, detsamma gäller föraren. Även om inte de är direkt inblandade i striden med tornet så ska deras roll i observationen inte heller underskattas. En aktiv förare och laddare är guld värt.

Ngt. som Simon och The Swede missade att poängtera men som också är kasst med perits placering på 122an är att mellan 10 och 12 så är VC i princip helt förblindad av att ksp-lavetten är i vägen. Därför föredrar jag oftast som VC att ha mitt observationsområde 12 ->. Sen skiftar detta givetvis med tornets vridning osv, men oftast är det ett problem enligt mig.

/Ola

Nu skiljer sig säkert våra gamla häckar från de nyare fräcka vagnarna men när obs-huven la av så
vred den sig med tornet så när skytten letade efter målet så vreds det undan för VC vilket gjorde att
VC inte kunde leda in skytten. I normalfallet var obs-huvens rotation frikopplad från tornets (när
manöverknappen var intryckt) så VC kunde fixera ett mål.

@Mercai, absolut ksp-lavetten är också ett hinder för perit. Det går att lindra skadan genom att vrida upp lavetten till vänster om laddarluckan i kanonens riktning, men är fortfarande ivägen.

@CBRN-fåne, absolut, men man kan ju alltid lucka upp/motsv. och grovrikta in skytten mha. UPM:er.

Håller med dig Echo Bravo.
Men en sak har du inte rätt i. Tornet kan vridas 360 grader på 10s i Stab.Till (Stabiliserad läge). Dock har du rätt med 11s om tornet står på Obs. (observation)...

De vagnarna som ritas idag och de vagnar som håller på att få sig ett litet REMO här och var i världen kommer antagligen att få sig en "bästa lösning". Det kommer vara precis som Ubåtsobersvationsredskap. Ett rör som man kan skjuta upp sikta och lasermäta med, så att det enda som ska behövas är att köra upp i est och avlossa ett skott.

Förhoppningsvis får 122orna också det om de genomgår REMO här!

Mvh/Skytten på Alpha Sierra 2

Går det att snurra tornet när föraren är uppluckad?

På strv 122?
Nej.
I normalfallet kan förarluckan endast öppnas om tornet står kl.6 eller 11.40.
När man öppnar luckan skjuts en bult upp i tornringen och spärrar tornet mekaniskt.
Det påverkar även en brytare som bryter strömmen till riktsystemet.
Samma sak gäller strv 121.

The Swede

En fråga ang T-55

Såg på Discovery, där de hävdade att 95.000 ! tillverkades, någon som kan bekräfta?

Hittade källa:
http://en.wikipedia.org/wiki/T-55

Låter rimligt då man tänker på hur otroligt många varianter det finns på kärran