Precis, det var detta plan som väckte min nyfikenhet. Varför är det placerat där?

Har varit och lekt lite med Paint igen och nu tänkte jag ta upp lite saker som har med själva landningsbanan att göra.

Då flygvapnet bildades 1926 (av delar ur Armén och Flottan) var alla fält gräsfält. förutom sjöIandningsplatserna då som fanns lite här och var (bl.a. vid Bynäset på Frösön och så klart vid F2 Hägernäs). I början av 40-talet började dock asfalt och cement/betong banorna att göra inträde, med början på dom baser som hade bristande bärighet exempelvis Kalix och Hallviken (Kalix är idag ett industriområde med rester av banorna synliga). Banorna kunde vid den här tiden vara upp till 5 st på ett flygfält , man kan tycka att spridningstanken var före sin tid men man får beakta att dåtidens flygplan var mycket mer känsliga för väder och vind än vad dagens flygplan är. Som nämnts tidigare hade varje fält ett nummer från ett och uppåt: fält 1 Björka, fält 2 Sövde, fält 3 Ripa osv. riktigt hur många fält som fick nummer vet jag inte (än!)men det fanns åtmindstånde fält upp i 80-serien (bl.a. fält 85 Byholma). !957kom ett beslut om att bygga upp många nya baser inom det som senare kom att bli Bas60, detta kom att bli stora baser anpassade för de nya flygplanen som tillförde i form av A/J/S 32 Lansen och J/S 35 Draken. Med tiden kom också nya hjälpmedel för landning på flottiljerna och dessa hittade också ut på baserna runt om i landet. Banljus och inflygningsljus kom till liksom utrullningshinder som fångade upp flygplanen som fick för lång landningssträcka i ett nät, vilket räddat åtskilliga flygplan från att bli skrot.



Flygledningshjälpmedlen blev allt bättre och in kom PAPI som står för Precision Approach Path Indicator och som är ett optiskt inflygningshjälpmedel vid banänden. Denna markerar om man ligger högt eller lågt
Med rött eller vitt ljus, för mycket vitt och man ligger för högt- för mycket rött och man ligger för lågt.
Ett annat hjälpmedel som kommit ut på baserna är det som kallas TILS: Taktiskt instrumentlandningssystem denna skickar ut data till flygplanet för att underlätta landning. Till att styra denna utrustning finns en bankabel som går längs med hela banan och grenar även av sig till KC en bit därifrån. Då det gäller själva marktrafikledningen och den mänskliga flygledningen har också ny materiel underlättat. I slutet på 1950 och början på 1960- talet kom man på vad som skulle komma att kallas kommandoplatsbuss en föregångare till KC och i viss mån även BasC, i denna buss fanns Trafikledare och andra viktiga basfunktioner. På 1960-talet kom tanken med att skydda anläggningarna mer och man grävde ner ett skyddsrum och samlade de viktigaste funktionerna här och vips hade vi KC, men man måste ju ha någon som är ögonen vid fältet som BJE tidigare nämnt och då kom TLF-vagnen i mitten på 1960-talet, en grön hydda med panoramafönster byggd på ett släpchassi med all möjlig teknisk utrustning. TLF står naturligt för TrafikLedning Fältet. Då Bas90 infördes med flera kortbanor kom MIK-fordon som var en standardbil (läs: Volvo 245) med en låda där flygradio m.m. fanns, som en sorts förenklad TLF. Nu då jag skriver märker jag att det börjar bli lite långrandigt så det är väl bäst att sluta, men jag tänkte ta lite olika bantyper först:

Huvudbana är vad det låter som, här finns inflygningshjälpmedel m.m. och denna bana är reglerad till att vara minst 1800 m lång och minst 25 meter bred. (Med andra ord skulle t.ex. inte Piteå gamla flygbas som fått tröskeln inflyttad på halva banan klassas som huvudbana idag)

Kortbana är en av Bas90s bidrag till flygvapenfaunan och är i stort banorna som kompletterar huvudbanan på en utbyggd huvudbas, denna måste vara minst 800 m lång och 17 meter bred och kan om den är bra sidoröjd även ta emot TP84 Hercules (vilket gjorts några gånger)

Smalbana är något som ofta utgörs av en väg och måste vara minst 2 km lång och 12 meter bred

På skissen är det både Attackbas och Jaktbas utsatt, exempel på den första är bl.a. Hagshult och Storuman medan jaktbaser går att finna lite här och där bl.a. Tierp (som jag hoppas att få se bilder på här snart ) och Jokkmokk.

Ett litet tillägg: Om man vill se en TLF hydda ska man hålla ögonen öppna vid mitten på den ursprungliga banan på Arlanda, det stod i allafall en där för något år sedan.

Är knappast ngn FV expert (överlåter sådant med varm hand till vännen BJE och fortsätter istället att vara Norrlandsbrigadskramare) men vill gärna ta upp denna (i min mening) kastade handske

37mm kanonen löser uppgiften försvara flygfält på ett alldeles lysande sätt, särskilt eftersom, mig veterligen, inget flygplan klarar en 37mm granat. Att ammunitionen är lätt, värnkanonspersonalen oftast väldrillad och kan avstånden på sina fem fingrar (fyra fingrar om dom varit oförsiktiga i laddningsmomentet :P ) gör inte det hela sämre.

Enligt uppift från personal vid FMLOG så var skälen till att man gick över till grk för att för att lösa den uppgiften följande:
1. Värnkanoner var otillräckligt skyddade mot multipelvapen samt;
2. (viktigast) 37mm ammunitionen var slut (de sista föll för ålderssträcket, och man ansåg det onödigt att starta en produktionslina för den ammunitionstypen, särskilt när 8cm granater fanns i stor skala)

Observera att detta är från FMLOGS världsbild, och kan vara fel.

Enligt personal på Arlanda var deras värnkanoner de sista som togs ur bruk, men hur man kan fastställa detta vet jag inte.

Inom Stridsgrupp Norr i Fo22 referades förövrigt alltid till värnkanonpersonalen som 'värnkaniner'.

Just _det_ är ju inget problem. Det är ju bara att byta ut rasket mot värnkanon 74

Fast de var ju redan ianspråktagna på annat håll...

Men knappast något så viktigt som att försvara flygbaser

Jag kollade förresten lite på de göteborgska flygplatserna och deras "beväpning".

Säve hade sammanlagt 6 värnpjäser (37 mm Värntorn 3 (strv m/41))
Torslanda hade sammanlagt 4 värnpjäser (37 mm Värntorn 3 (strv m/41))
Landvetter hade sammanlagt 6 värnpjäser (37 mm Värntorn 2C (strv m/40))

Dessutom fanns det i området 3 stycken Värntorn 2C i förråd som ersättningspjäser.

Hade man inte kunnat byta ut kanonen mot 20mm pvlvakan eller 30mm kanonerna från Draken?

Ammunitionen var tydligen det som avgjorde, men en nog så viktig sak var rörligheten hos värnförbanden som inte var allt för stor i det nya bastänket och framförallt hade den inte passat in i ramarna för dagens snart mobila bataljon. Sedan var ju tanken att baserna skulle tillföras luftvärnsförband också i form av lvakan m/48 och senare robot 70 och robot 90. Som lekman kan jag tycka att värnförbanden då var onödiga men det finns dom som har mer kött på benen i den frågan än vad jag har.

På en civil flygplats skulle de ju säkert göra större nytta

F4´s baser har ju fått en mycket bra genomgång.
Vilka baser hade F13 och F16 ansvar för?

På "min" bas i Västerbottens län var det närmare 2400 man "på pappret" inkl alla underställda förband (Lv, Hv osv) i början på 90-talet. MarkF komp var drygt 400 man med underställda enheter....
Det var tider det.....

En viktig skillnad borde vara att värnkanonerna måste ha varit mycket snabbare att mobilisera och klarat sig med få soldater, hemvärnsvänlig utrustning.

Kan ngn ge en indikation på ett KC vad gäller storlek etc, gärna en bild!)

Någon form av KC från SÄV (med LAV som sidobas?):

De KC jag varit nere i har som jag minns varit smalare och två rader med diverse befattningshavare (som beskrivet tidigare i tråden). Utöver själva KC-rummet fanns ett apparatrum med växlar och liknande rackmonterade prylar. Det finns skisser på hur KC och BasC kan se ut i Anbas, men jag har tyvärr inte tillgång till dem nu.

Lite organisationsskisser och liknande på basbat: Basbataljon 1988

Samma lokal, annorlunda vinkel:

Detta har jag sett exempel på runt och kring. Vad är anledningen (anledningarna) till att man väljer att göra så?

Den enda jag kommer på på rak arm är att flytta bullermattan från starter och landningar.

och slipper underhålla hela banan

Tack! Fina bilder!

Baser bytte ofta ansvarig myndighet och på det sättet kan du återfinna 2 baser som F16 haft ansvar över bland F4 baserna, nämligen Borlänge och Färila (båda dessa baser har även F15 varit inblandade i) F16 har även haft ansvaret för Tierp som tyvärr ej han byggas ut till Bas90 (mer om den basen får vi kanske om någon vecka. Gällande F13 så har jag lite dålig koll, vad jag vet klart var att Visbybasen och Björkvik båda tillhörde F13 och var flitigt använda av densamme (F13 alltså) Det var lite ojämn fördelning av stora baser och många förband fick bara någon enstaka bas (men i F13s fall hade ju de en stor STRIL enhet i stället) medan andra som F21 och F10 hade en uppsjö baser (och även stora STRIL enheter).


Ja Landvetter var sidobas som evsim nämnt tidigare (OT:båda hamnade ett tag under Hagshult)

Du har varit i den "serieproducerade" KC som har lite högre mysfaktor (man blir ändå ganska imponerad om man tänker på den fasionabla entrén ;) )



Har för mig att miljöavgifterna blir högre om en bana är längre än 1100,1200 eller något sådant. (kan ha fel)

20mm Akan hade fungerat, Drakens beväpning hade inte passat i tornen. 40/48 i förberedda cement värn vore nog det bästa.

Tierp och Borlänge är ju nämnt för F16, (sidobaser Gimo, Gävle)
Kjula var väl också F16 eller ??

Häpp, åh du gamla fält 48!
Lite OT, men ändå. Om du kan lokalhistorien lite grann så bestod de tre Nordupplänska krigsbaserna under VK2 av Tierp, Gryttjom samt Tierp kyrkby.
-Tierp är ju den senast nedlagda. Om du stiger av taxibanan åt vänster (S ri) vid skogskanten när du kommer ut på åkrarna V om E4:an kan du ett par riktigt övervuxna flygplan värn samt skyttevärn för markförsvaret från VK2.
-Gryttjom är ju hoppfält åt Stockholms fallskärmsklubb.
-Sist men inte minst, Tierp kyrkbys hårdgjorda bana kan man se från E4:an vid S infarten till Tierp samhälle. Spana i S ri så kan du se att den lokale bonden har ett upplag av rundbalar på något som ser ut som en asfalterad väg mitt ute på åkern...

Tyvärr har man röjt en hel del på Bakom sen basen var aktiv. Där satt ju även Bastroppen och huserade när de inte var ute och plogade banor. Bland de barackerna har det hänt en hel del under årens lopp. Jag tänker mest på att Upplands flygvapenförenings ungdomsutbildning använde basen som övningsfält regelbundet i 30 års tid....

Det var ju inte alltförlängesedan som två lokala knallhattar skulle befria ett elskåp vid bränsledepån på "värdefull" koppar, vilket resulterade i ambulanstransport för den mest företagsamme....


Koskela-som fick sitt första fältdygn på nämnda bas

Spännande. Kgl Kalmar flygflottilj hade ju som bekant Kostabasen innan F17 tog över, men vilka andra baser och sidobaser hade F12? Flottiljområdet och sedan flygplatsen var sidobas, och Ålemsrakan var väl också sidobas, med värntorn strv m/40 och allt.

Utan att veta borde väl åtminstone Hultsfred ha tillhört F12.

Borde jag ha tänkt på... Hullsfre och Kosta som huvudbaser då. Fanns det fler?

Visby och Bunge på Gotland var F13 för att sedan bli F16 (och numera F17 eller hur?)

Fanns det två krigsbaser på Gotland?

Det bästa hade nog varit fast monterade 57 mm boforskanoner i lätt pansrade kupoler med BC-skydd, splitterskydd, skydd mot finkalibrig eld och mindre övertryck. Mer skydd än så och det hade varit risk att kupolen blivit för tung för att snabbt nog roteras utan absurt kraftiga och tokdyra motorer. Var och en med en egen eldledningsradar placerad i närheten och optiska reservriktmedel. Dessa kunde under senare år uppgraderats med 3P ammunition och komplett fjärrstyrning inom NBF. De kunde gott ha byggts i stället för 7,5 cm kustartilleri och fått förmåga att klara N anfall genom större numerär, spridning och pionjärarbete med elektronisk fjärrstyrning från mätstationer. Standardiserad serietillverkning för KA och luftvärn för fasta objekt som flygbaser och städer. Men det hade nog blivit för dyrt. Men det skulle gett extremt kort mobiliseringstid och krävt ett minimum av personal.

Sedan hade det varit intressant med en N-tålig hårdpansrad version som nästan krävt en nukleär direktträff för att förstöras för placering nära kajer och landningsbanor som en invaderande warzavapakt helst hade tagit intakta. Det är elegant med så bra försvar att en brutal attack mot det förstör objektet som skall tas.

Undrar föresten om en del system vart sämre då man under värnpliktsförsvarets tid kunde gödsla med personal?

Det bästa i dag borde vara rörligt fordonsbundet luftvärn tex LvKv90 som även borde kunna ge luftlandsatta fordon odyl rejäla problem. Kan med fördel kombineras med kraftiga betonggarage om omvärlden blir ondare.

Jag är lite fundersam då det gäller Hagshult om den kan ha hört till F12, jag vet åtminstånde att de varit baserade där under kriget (men det säger just ingenting) Hagshult var då en civil flygplats.. Sedan är det ju heller inte alltid så att de närmaste baserna nyttjades av flottiljen i fråga, som exempel kan nämnas F15 i Söderhamn som sedan mitten på 1970-talet hade Åmsele och Storuman uppe i Västerbottens län.



Visby är enda basen i "modern" tid på Gotland, visserligen fanns både Bunge och Roma under krigsåren men dessa fält blev med åren för korta. Bunge blev lottaskola för FV och fick visserligen flygbesök lite då och då. Roma lades ned på mitten av 50-talet (som fält). Men F13 hade mycket riktigt ansvaret för både Visby och lottaskolan på Bunge (tveksam om den senare överfördes till F16 eller om det lades ned i denna veva eller något år senare)

Edit: ett ord hade försvunnit

Håller med om att det var rejält dött på Bunge 95/96 då jag låg på Furilden, men den tillhörde fortfarande F16 eftersom det stog en låghöjdsspaningsradar där (tror att det var en PS-15, men jag ska inte svära på det)

Jag var tvungen att hitta lite mer om Bunge och kom på denna sida med lite matnyttig läsning. Enligt denna så upphörde fältet (för prop) 1991 alltså innan F13 nedläggning. Nu behöll väl Fortverket fältet några år till . Mycket riktigt fanns det en PS 15 vid Bunge, men det kan det ju göra även om FM inte har annan vht i området.

Edit: Glömde länken men här är den!

Var F12 verkligen grupperade där?

Jag hade för mig att åtminstone huvuddelen var baserade på Hasslösa - åtminstone från 1943 och framåt.

Till somligas stora glädje kan jag också säga att jag hörde häromdagen att det pågår (just nu - och aktuellt) ett omfattande dokumentationsarbete avseende krigsflygbaserna och de senare 60- och 90-baserna. Inblandade i detta arbete är FV, FortV och Svensk Flyghistorisk Förening. Så snart (vad det nu kan betyda) finns den: "Boken om de svenska flygbaserna" (namnet är mitt och helt påhittat).

Det finns ju en flygraka vid Jämjö också. Dock har jag inte sätt särskilt många fygplansplatser längs E22:an runt rakan. Lite konstigt tycker jag. Men till vilket fält hörde Jämjö?

Är Växjö från början ett militärt fält eller ett civilt? Vad jag har kunnat läsa mig till är fältet civilt från början, men nånstans i bakhuvudet klingar det att jag hört att de anlades av Försvaret från början.. Fast byggår 1975... den låter ju som helcivil.

Retirerar i den frågan som jag blandade ihop en anining p.g.a. en kvarlämmning utanför bastroppens huvudbyggnad (det rörde sig om minst 10 år efter kriget tagit slut!
Mitt fel



Jämjö var väl en friliggande kortbana av vilka vi har flertalet av i Sverige, långt från någon huvudbas (rena reserv banor)
Växjö/Kronoberg var en civil sidobas till Växjö/Uråsa men på den tiden kunde väl FM vara med och sponsra lite fält som skulle passa i deras organisation. Byggåret är inget att hänga upp sig på, krigsbaser som Jokkmokk och Kramfors härstammar från 1970-talet även om de stora flertalet antingen härstammar från krigsåren eller ikring 1958-66.

Häpp!
Här kommer man tillbaks efter 4 dagar i fält (batövn med VJ) och troppchefen har berikat tråden ytterligare, verkligen intressant.



Knislingebasen har för tillfället fått samma arbetsuppgifter som Byholma, är fullt med stormfällt timmer där. Skall upp i de mörka Göingeskogarna inom kort, lovar att ta kameran med.

Några länkar till sidor om Krigsflygfält 16 (Brattforsheden), som dessbättre ska sparas till eftervärlden...


http://www5.s.lst.se/inform/website/naturv...l_brattfors.htm

http://hem.bredband.net/b120539/Befastningar.htm

Kolla vad vi KA-nördar har gjort. Är flygbaser och dito bataljoner fortfarande för hemliga för att man skulle kunna göra något liknande, tro?

Kustartilleriets krigsförband

Problemet som jag ser det är att flygvapnets basorganisation inte hade samma någorlunda fasta struktur som jag har fått för mig att KA hade. Baser vandrar mellan flottiljer och bataljonsnummer byts stup i kvarten. Huvudbaser blir sidobaser för att senare bli sidobas till annan huvudbas för att senare läggas ned. Och då det gäller vilka divisioner som ska vara baserade där lär det bli lika många svar som basen har funnits i antal år.

Alla teritoriella fasta basbataljoner har lagts ned och kvar har vi bara 2 bataljoner fördelade på F17 och F21, men visst finns det fortfarande en del sekretess som vilar över ämnet så vissa saker får man lämna därhän.

vilka anropssignaler hade de olika baserna?
antar att anropssignalerna i första hand avser KC då det väl var själva "hjärnan" i baserna?

Allt för att hålla Fi förvirrad,, det man själv inte vet kan heller inte motsståndaren veta

Nu tror jag inte riktigt att jag förstår vad du syftar på

Är det fältnummer du menar? Exempel: Fält 19 Olofsfors
Är det bataljonsnummer du menar? Exempel: 46. Basbat Färila
Är det kortformen av basnamnet du menar? Exempel: HAG, RÅD etc.
Är det basradioanropskoder du menar?
Eller är det nåt helt annat?

KC är nog att betrakta som ena hjärnhalvan.

Toch/ som har för avsikt att lägga in lite F21 baser inom kort.

Då sticker man iväg för helgens aktiviteter - men jag väntar med spänning på Troppchefens nästa eminenta inlägg...
En sån trevlig tråd!

Basradioanropskoder är nog det jag menar skulle jag tro, även om fältnummren och basbatnummren också är intressanta
kortformen av basnamnen är väl de 3 första bokstäverna i basnamnet oftast?

På HÄS, (fd F1 HÄSSLÖ, Västerås), har nuvarande ägaren, Västerås Stad flyttat in tröskeln pga att träden på intilliggande Björnön, som ligger i Mälaren direkt i inflygningen till bana 01, är för höga. Detta gör att Luftfartsverket beordrat fällning, men ön är naturreservat, ett herrans liv om överklagan pga tillstånd att fälla etc har pågått i 3-4 år, men i februari satte man sågen i träden. Snart kan man mao flytta ut tröskeln till dess fulla längd, 2500meter (50m bred).


Fin flygbild, inflygning bana 01

Har en bana tagits bort på västerås F1?

Japp, var skattemasen som tog den!

Nejdå, det är en platta, som fungerade som Helge 5-8 på slutet och tidigare var början på ett stråk, gräsbana, som utgick när man slutade flyga propeller.

//donSisu

är det den som syns i hitre delen av banan gående från väst mot öst?

Någon som vet vad eskilstuna flygfält var för bas och om den hör ihop med flygrakan i kjula.

Eskilstuna har två flygfält, Kjula och Ekeby.
Eskilstuna/Kjula (ESSU) är/var en flygbas som nämnt tidigare i tråden.
Eskilstuna/Ekeby (ESSC) är så vitt jag vet bara ett gräsfält för segelflyg och liknande. Vet inte om det är något gammalt krigsfält eller liknande.

Flygvapnet har ju genom åren utöver våra fredsflottiljer haft ett stort antal baser av vaierande karaktär det kan vara huvudbaser, reservbaser, isbaser och allt vad det kan heta, nedan tänkte jag ta upp några av de baser som F21 haft ansaret över i modern tid (slutet på 50-talet till idag)


Kallax var ju, om man kan kalla det Sveriges största flygbas benämnd Norrbottens flygbaskår, byggdes med jordkulehangarer liknande då på F13 i Bråvalla. Hade från början 4 rullbanor vilka man kan se rester än idag. Blev 1961 flygflottilj och fortfarande i högsta grad aktiv och har sedan några år tillbaka landets längsta bana, har för mig att törebodabågarna i norra banänden försvann i samma veva.

Heden var byggt under brinnande krig som fält 32 Övre Heden och blev utbyggd som de flesta andra kring decenieskiftet 59/60. Blev under slutet på 1950-talet en stor övningsbas för gästande förband och flitigt använd av F21, att avståndet till Kallax var förhållandevis kort gjorde ju inte saken sämre. Basen byggdes inte ut och blev degraderad till sidobas för att senare avvecklas helt som bas.Fältet tillhör fortfarande FortV och används som yttre övningsområde inom Bodens garnison, även diverse civil flygverksamhet förekommer. Bakom återfinner man i en slinga norr om HN medan Uom låg utmed vägen upp mot Harads.

Vidsel behöver kanske ingen närmare presentation men härstammar hur som helst ifrån 1958. Fältet fick flygplansvärn i betong liksom Heden och ett antal baser till, i en av dessa har ett museeum startat i liten skala medan övriga apassats till modern verksamhet (robotverkstad m.m.). Här har all möjlig versamhet bedrivits bl.a provskjutning av Rb 68 ( på den tiden FV även hade robotförband). Här jobbar omkring 150 anställda på det som kallas RFN, Raketförsöksplats norr . FMV har nyligen gått ihop med Rymdbolaget i ett gemensamt marknadsföringsbolag: NEAT som ska lansera övningsområdena Vidsel och Esrange för den stora vida världen. Byggdes ut till Bas90 på 80-talet med 3 banor som kompletteras av en reservbana nere vid Vidsels samhälle. Fortfarande bedriver FV verksamhet här genom F21 försorg.

Piteå flygbas vid Långnäs byggdes 1966 och var en jaktbas på sin tid. Arrenderades av Piteå kommun ett antal år fram till basens avveclande 2001, då Piteå kommun nyttjade sin förköpsrätt. Används idag av Piteå flygklubb och en motorklubb i grannskappet (d.v.s. killar och tjejer som envisas med att kalla bana Helge för ”strippen”)

Fällfors byggdes 1956 och blev 90-bas under tidigt 90-tal. Fick som tidigare nämnts en unik flygplanstunnel i berg för ca 10 flygplan. Fällfors blev även först ut med skyddad KC, då de tidigare varit belägna i baracker och innan det i KPL bussar. Fällfors var kvar i organisationen som insatsbas tills helt nyligen och håller för närvarande på att avvecklas. Här har även varit förläggning/samlingsplats för ett lokalt hemvärnskompani.

Jokkmokk är en av de idag mest aktiva baserna och är även en av de yngsta (byggd på mitten av 70-talet). Ombyggd till Bas90 koncept omkring 1988. Har använts vid varje FVÖ de senaste åren.

Åbybasen blev en av de första baserna att bli utbyggda till Bas90 om inte rent av den första. Basen ”fick” 3 kortbanor och blev utbyggd med BasC. Var O-bas (ordinarie bas) för både Jakt, Attack och Spaningsförband. Hade 2 sidobaser och 1 reservbas. En stor och perfekt utformad bas som dock hade ett litet problem: denna bas har aldrig existerat annat än som fiktiv övningsbas i utbildning mot bassystem. En bas som dock många inom FV kommit i kontakt med genom åren.


( Den sista basen var ingen F21 bas utan ansvaret för det torde istället gå att återfinna hos TUbas eller Flygstaben)