Jag blev så inspirerad av några trådar här (bl.a om KA krigsförband och incidentberedskap) att jag började fundera över andra större anläggningar/installationer.

Eftersom en fråga om radarstationer kan hamna i ett läge där sekretess råder vill jag säga att jag är bara intresserad av de gamla rackarna som nu är avrustade, nedplockade och söndermalda. Inte heller bör några detaljerade platsangivelser ges (eftersom en del områden fortfarande används). Så, vad hade de för grupperingar och FAR-signaler?

Vi kan börja med PS-65. Vad jag förstå anskaffades 9 sådana, men jag kan bara återfinna 8 stycken. Den som kallades R220, vad hette den och var fanns den?

Fortsätter med PS-66. Fanns fem stycken. (Se t.ex. http://www.f17.mil.se/index.php?c=news&id=27451). Var fanns de andra 4?

PS-08. Skall tydligen ha funnits 4 anläggningar (kallades Harry, Dick, Tom och Fred) som i huvudsak låg i södra Sverige.

PS-15. Det fanns 15 stycken operativa (och ytterligare två i reserv/som reservdelar). I kustbandet från Norrtälje till Trelleborg.

Dessa stationer var tillhöriga Flygvapnet och låg huvudsakligen på sydkusten eller södra delen av ostkusten. Hur såg det egentligen ut på norrlandskusten? På västkusten? Förlitade man sig där huvudsakligen på ksrr (PS-239)? I så fall var fanns dessa och vad hette de?

Är du säker på numret? Enligt gängse standard så borde den då ha stått i Kongo eftersom den tillhör F22, och så var det ju inte...

Falken stod utanför Åtvidaberg, Räven någonstans i trakten av Söderhamn (eller var det Norrtälje?). Viss reservation för att det var 15 år sedan jag pluggade sektorgeografi...

Tjädern i Tyringe, Zebran i Emmaboda, Draken på Vikbolandet och Gripen utanför Södertälje.

R220 var Laxen i närheten av Murjek



Förutom Falken som BJE nämnt: Älgen i Jämshög/ Olofsström, Räven utanför Tierp (söderhamn var en PS-65(68)), Ödlan i Klöverträsk som senare flyttades till Svappavaara och döptes om till Lämmeln (även kompaninummer ändrades)

Svara mig själv lite grand …

Det fanns faktiskt en R220 i Kongo. Det var en PS-41/T och hade kodnamnet "Betty". Den kom från F2

Då den tillhörde F21 så verkar gängse regler inte gälla. Jämförelsevis fanns här exempelvis R210, R226 och R266 om det beror på att F21s område var mycket större än de övriga är jag fel person att uttala mig om dock

F21 hade ju ansvaret för både ÖN1 och ÖN3 medan alla andra sektorflottiljer bara hade ett område

Ähh, vad sjutton. Lite fuzzy får det allt vara, det handlar ju inte om något annat än historiskt intresse numer, även om historien ligger nära i tiden.

Det finns/fanns regler och det finns/fanns undantag.

Räckte inte beteckningarna till enligt praxisen för hur de skulle formeras fick man väl bygga på på något sätt. Samma sak gällde ju brigadnumreringarna där vissa infanteriregementen utbildade två brigader. Då fick man helt enkelt lägga till 30 till regementsnumret för den andra brigaden.

Så, det verkar vara brist på beteckningar som orsakar att F21 får lite udda sådan ibland.

En annan fråga,

Hur skiljde man på anläggningen rrgc och anläggningen radarstation, eller gjorde man inte det? Om man t.ex. tar beteckningen R70 (Krabban), avsåg den då rrgc:t eller PS-65:an? Fanns det någon särskiljning av enheterna? Eller är det i princip ointressant att skilja åt? Följdfrågan blir då naturligtvis om det fanns rrgc:n (rrgc/f) som inte hade en radar lokaliserad på samma fysiska plats?

Så var det ja. Som sagt, 15 år sedan . Vad hette 65an?

Var R226 Ödlan?

Hade inte Bonsen beteckningen R236? Den "borde" ju ha hetat R176.



Lommen?

Nu är ju jag egentligen ett bassambandstroll inte en bergasmurf och inser att jag är ute på lite främmande vatten....men vadå.

R70 innebär ju att det är 70:e Radarkompaniet (alltså Krabban) tillhörande F7 medan ett rrgc t.ex kunde heta 133.Rrgckomp. Rrgc/t Hajen som tidvis var samgrupperad med lfc W2 lyssnade väl till beteckningen W2, annar brukar ju rrgc ha en bokstav efter sig som beskriver den geografiska placeringen i en sektor om det finns flera anläggningar t.ex O5M, S1O,S2S etc...

Jag är osäker på om det är svar på din fråga........



R226 var Lämmeln. R266 var Ödlan

Bonsen är jag osäker på men jag har också hört R236. Märk väl att denna station hörde till F13 tidigare och de hade redan en PS-66 utanför Åtvidaberg med kompaninummret R136.

Nu har det gått upp ett ljus här alla PS-66 har ett kompaninummer som slutar på 6, därav skumma avvikelser i sektorer med flera.

Ja, Zebran hette ju R178 och Tjädern R108 så det verkar vara en hyggligt stabil regel

Minnet sviker mig så ni som är hemma på det - kan den ha hetat R88 som jag låg på?

Inte för att jag är särskilt hemma i detta, men jag tror inte så. Däremot skall väl R188 Gripen (Södertälje) vara rimligt.

Om du låg på R180 låg du på Djurö (Orren/PS-65) och om du låg på R188 låg du på Gripen i Södertälje

Eller är du så till åren kommen så du har legat på någon gammal PJ-21 tillhörande F8 ?

Edit: Pucktvåa



Och nu då jag låter hjärnan arbeta märker jag att alla PS-65 slutar på 0, R120, R160 etc. och därav både R210 och R220

En liten sammafattning - kanske grunden till en liten "Strilens krigsförband"

PS-08 (4 stycken)

R188 Gripen Södertälje
R138 Draken Vikbolandet
R108 Tjädern Tyringe
R178 Zebran Emmaboda (övertagen från F12 - då R128)

Avvecklade 1979-1980. För höjdmätning först PH-12, senare PH-40


PS-65 (9 stycken)

R40 Hjorten Härnösand
R70 Krabban Väröbacka
R100 Uven Kivik
R130 Katten Furillen
R160 Lommen Söderhamn
R170 Gåsen Karlskrona
R180 Orren Skarpö
R210 Tackan Lövånger
R220 Laxen Murjek

Avvecklade mellan 1990-1993. För höjdmätning PH-13 eller PH-40


PS-66 (5 stycken)

R106 Älgen Olofström
R136 Falken Åtvidaberg
R166 Räven Tierp
R236 Bonsen Furillen
R226 Lämmeln Svappavaara (tidigare R266 Ödlan Klöverträsk)

Avvecklade mellan ? - 2005. För höjdmätning ?


PS-15 (14 stycken, verkar inte använt FAR utan löpnummer)

PS-15:1 Ornö
PS-15:3 Torö
PS-15:4 Grisslehamn
PS-15:5 Gräsö
PS-15:6 Manskär
PS-15:7 Simirishamn
PS-15:9 Loftahammar
PS-15:10 Fårösund
PS-15:11 Anderslöv
PS-15:12 Ås (Öland)
PS-15:13 Jämjö
PS-15:14 Degeberga
PS-15:15 Sundre (Gotland)
PS-15:17 Bredsätra (Öland)

Avvecklade 1999.

PS-239 (Marinens ksrr, cirka 35 stycken)

???? Hummern Koster
???? Laken Smögen
???? Räkan Marstrand
???? Biet Känsö


Fyll gärna på, men begränsa till området. Skapa gärna en ny tråd med lgc. Den enda jag kommer ihåg på rak arm är:

L71 Spoven Göteborg

Bidrar med lite annat:

PS-15:U Grödinge (för utbildning, tveksamt om den ska räknas)

R236 Bonsen var tidigare R46 Renen

Fredsorganiserade Rrgc/t

Hajen Mölndal/Såtenäs(F7)
Pantern Tullinge/ Uppsala(F16)
Tjuren Frösön (F4)
Järven Kallax (F21)

Alla numera nedlagda sedan saliga F4 slutade flyga Fpl 37

Edit: Jag tror jag gled från ämnet, det var ju radarstationer det gällde!

I sektor N3/NN

R40 PS-16/F HÄRNÖN ”HJORTEN”
R41 PJ-21 FRÖSÖN ”HÄSTEN”
R42 KUST JC /PJ-21 HÄRNÖSAND ”KALVEN”
R43 PJ-21 ÖVN.RADAR
R46 PS-41/T ANV VID BEHOV

Ja just, PJ 21:or fanns det ju också.

R72 Jonsered (okänt namn)

Avvecklad 1973

En till PJ-21 innan jag gör kväll:

R151 Tärnan på F15:s område som blev flyttad i mitten på 50:talet till trakterna av Söderala och blev Lommen. I mitten av 70:talet flyttades en reserv PS-65 till platsen och F16 övertog ansvaret för den nya R160 Lommen som lades ned 1992.

Det är tillåtet att glida ut i närbesläktade områden

Jag kom att tänka på en i tråden tidigare fråga om rrgc/radarkompani och i fallet Östergötland fanns ju O1N Vesslan (Norrköping) och O1S Rockan (Åtvidaberg). Om det inte funnits någon radardel vid R70 så borde alltså det rrgc:t ha hetat W2S (eller liknande).

Menar du Hajen? Jag har inte hört någon anläggningsbenämning på de transportabla radargruppcentralerna, bara på de fasta.

Nej, jag menade Krabban.

Men Krabban var inte något Rrgc utan "bara" en PS-65 med ett lite speciellt utförande då det gäller Op-platser om jag förstår allt rätt.

Ahh, nu gick det upp ett ljus. Det stämmer som du skriver.

Det byggdes 8 st Rrgc/f och en uppsättning fredsrrgc/t per sektor. En lite rolig sak är LE Såtenäs symbol idag den ser ut så här, någon på strilenheten som lider av nostalgi?

Nu får jag passa på att tacka för ikväll!

PS-66 var en 3D-radar, den hade alltså egen höjdmätning.

Förutom stationerna på Gotland som av någon anledning hade FAR-signaler. Minns jag rätt så var det Skatan i Fårösund, den på södra Gotland har jag tyvärr glömt. :(

Nostalgi och nostalgi, dess FAR-signal är Krabban. Då är väl snarare Kobran ett större fall av nostalgi där man lyckades byta FAR-signal på det nya StriC till den gamla LFC-diton. Tråkigt nog har man inte gjort samma sak med StriC Mitt, hade gärna sett att Puman levt vidare.

R188 stämmer, blandade nog ihop siffrorna med fält_88 tror jag. Tack!

Någon som vet när R188 togs bort?

Enligt mina papper så stängdes anläggningen 20 december 1979 och avvecklades året därpå.

För de som är intresserade av Strilhistoria skulle jag vilja slå ett slag för 3 böcker i ämnet:

Spaning mot skyn behandlar i huvudsak luftbevakningen, av Bernt Törnell
Myran : en hemlig anläggning går ur tiden handlar om rrgc S2S Myran i Spjutsbygd
Luftens dirigenter om radar och stridsledning, båda dessa böcker är skrivna av Bjarne Darwall

Då det gäller militär litteratur skulle jag vilja slå ett slag för Kompendium Flygvapnet den behandlar Stril 60 på ett grundläggande plan. Om man nu inte har tillgång till denna finns den att tillgå på Krigsarkivet i Stockholm.

Tyvärr finns ingen bok om flygvapnets flygbaser, från 40:talets krigsflygfält via Bas60 till Bas 90/Basbat85. Någon som känner sig för att skriva en sån bok?

Vi får väl börja att identifiera baserna (eller hellre fortsätta med det i en annan tråd):

B74 Säve (Gamla F9) för 103. jdiv (J35F2)

Ett specialfall i bashänseende eftersom det var en bergrumsbas. Fanns inga flygplanvägar annat än taxivägar till banorna, ingen spridd gruppering ens teoretiskt möjlig. Under ett tag var det en ganska "hemlig" plats eftersom man förvarade sammanlagt 66 J35:or i de sex skeppen i bergrummet.

Under KFÖ under mitten/slutet av 80-talet övades bland annat omgruppering till/klargöring vid Landvetter och Jönköping. Åtminstone på Landvetter var man också där tvingad till att stå i banändar - inget fortifikatoriskt skydd och ingen möjlighet till spridning. Teoretiskt skulle man dock kunna stänga av riksväg 40 och använda räddningstjänstens utryckningsväg för att få bort planen från själva flygplatsen.

KC och BasC grupperade i berget, BaStab i gamla F9-förläggningarna (d.v.s. inom 1500 m från berget).

Tämligen ofta använd av F10 under övningar och mörkerflygningar. I viss mån bas för incidentberedskapen.

Numera innehåller berget aeroseum http://www.aeroseum.se/ .

(Det här beskrivna berget är det "nya" berget. På äldre bilder från F9 ses ofta "gamla" berget där TL-tornet ligger. Efter det bättre nya bergets invigning innehöll detta främst förråd och hangarer för helikopterdivisionen.)

Aha, det där förklarar en del begreppsförvirring som rådde när jag låg på Furilden 95/96.
Enligt befälen så hette vi R236, men alla grejer var märkta R130. Namnet 'Bonsen' nämndes någon gång ibland av Strilare, men folket från KA3 envisades med att kalla den för 'Katten'. Eftersom 65:an tydligen var ganska nyavvecklad 1995 så förklarar det varför namnen levde kvar så starkt.

PS-65:an var monterad på en fyrkantig betongbygnad som sedan blev garage. PH-40:an var monterad högst upp i ett gammalt luftvärnstorn. När PS-66:an kom så byggde man ett träskjul med decca-radar och en riktigt stor spaningskikare (tror det var 20x120 eller nått liknande) där höjdradarn hade stått. Avsikten var att kustbevakningen skulle kunna ringa oss och be oss att spana och identifiera båtar åt dem.

Har du (eller någon annan) koll på de 8?

å här långt får jag ihop det.

RRGC/F (8 Stycken)

O1N Vesslan Norrköping
O1S Rockan Åtvidaberg
ÖNM Minken ????
S2S Myran Rödeby
O5M Geten Riala
??? Bocken Degeberga
??? Björnen ????
??? ???? ????

Utökade listan lite

Har nu gjort en egen tråd om flygbaser i Transportcentralen

O5M Geten Riala

Lite info:

Låg under Uppsala, benämdes för detachment Rimbo.

Enligt protokoll från Norrtäljes kommunstyrelse: Förhandlingar har förts med företaget IP-Only Telecommunication AB i Uppsala om överlåtelse av fastigheten Östra Ledinge 4:4 i Riala. På fastigheten finns en f d försvarsanläggning omfattande ett bergrum med en inredd area om ca 1.400 m2 samt en mindre byggnad ovan mark. Kommunen köpte fastigheten av Fortifikationsverket år 1995 för 100 kronor. Ledningskontorets avdelning för beredskap och säkerhet anser att kommunen inte längre har behov av anläggningen för det ändamål den köptes. Kommunens kostnad för drift och skötsel av anläggningen uppgår till c:a 15.000 kronor per månad.

Vad hände med siffrorna när F13H blev F16H?

ändrat: noterade att det fans en nystartad tråd om det jag ville säga...

Det var väl legio att radarstationer som övertogs av annan flottilj fick ny kod; typ R128 blev R178 vid "flytt" från Kalmar till Kallinge.

Tror det nämndes tidigare men:
PS-08 fick flottiljens nummer + 8 på slutet
PS-65 se ovan + 0 på slutet
PS-66 se ovan + 6 på slutet
PS-15 fick ":" + numrering undantaget av PS-15 :U



Var på ett studiebesök i höstas på nämnda anläggning. Otroligt kärt återseende med ett RRGC/F!

Nej, inte på senare år i alla fall. Det finns fortfarande kompanibeteckningar med "F13-nummer". Misstänker att man lade större betydelse vid att fixa till nummerbeteckningar förr. Jämför med omnumreringen av regementen som skedde vid nedläggningar fram till vk2, därefter verkar man inte ha brytt sig om att det blev hål i nummerserierna.

Rent praktiskt måste det också ha blivit problem på senare tid med tanke på det låga antalet flottiljer.

Jo, men då hade R136 blivit R166, men det numret var ju redan upptaget, därav frågan.
BJE:s förklaring låter vettig, dvs ingenting hände.

Vilka arrangerade detta studibesök?

kostnad för drift och skötsel av anläggningen uppgår till c:a 15.000 kronor per månad.
[/quote]

Var på ett studiebesök i höstas på nämnda anläggning. Otroligt kärt återseende med ett RRGC/F!
[/quote]



Vilka arrangerade detta studibesök?
[/quote]


En med kontakter till ovan nämnda företag! Det mest frapperande var hur lite berg det var ovanpå jämfört med andra RRGC/F. Tydligen en sak de förbättrade på senare byggen tillsammans med en längre stötvågstunnel. Geten & Björnen byggdes ju först.

nu vet jag inte hur hemligt detta är men.... vad är det för antenn som står på kinnekulle i västergötland?
hög mast med roterande radarantenn på toppen...
syns ganska väl...
kan ni inte svara på vilken typ det är så kanske ni iaf kan svara på vad den används till?
den kan rotera men oftast står den dock still...
den ser inte ut att kunna sänkas ned i nåt bergrum eller så...

Tyvärr känner jag mest till nu aktiva radarstationer och det är väl inte helt populärt att spilla deras positioner här...

Men tack för mycket intressant läsning! Fortsätt så!

På Romeleklint i Lunds kommun finns ett gammalt radartorn som tillhörde F10.

Tyvär vet jag inte vilken beteckning det hadde eller vilken typ av radar det var.

Den byggdes på 60-talet och var tydligen väldigt viktig på den tiden samt väldigt hemlig,
ända till stormen 1967 då skogen runtomkring föll och visade hela tornet på lång väg.

Det var en PH-39, höjmätningsradar som kompletterade låghöjdsspaningsradarn PS-15 (kakburken) som stod längst södra och östra kusten av Sverige. På detta sätt kunde luftbevakning & stridsledning ske då både position, bäring och höjd kunde ges varje företag. PH-39 stod främst i anslutning till närliggande RRGC/F.

Med risk för att låta dryg, men den används för att spana efter flygplan...

Vi har betydligt fler radarstationer än vad som behövs för att lösa incidentberedskapens luftbevakning, så därför används inte alla stationer jämt. Efter att Bonsen togs ur drift så har Flygvapnet tre typer av markbaserade radarstationer, PS-860 och PS-810/825 för höghöjd samt PS-870 för låghöjd. PS-860 är vanligtvis grupperad i bergrum med nedsänkbar antenn medan PS-870 har en fast antenn. PS-810/825 är de klassiska "golfbollarna" som kan ses här och där. De är mest avsedda för fredstida bruk.

Jag tycker vi börjar närma oss en gräns här.

I alla fall, så här ser de olika radarstationerna ut ovan jord:

PS 825:
http://www.f17.mil.se/images/local/mteps825.jpg
PS 860:
http://www.f17.mil.se/images/local/mteps860.jpg
http://www.f21.mil.se/images/local/ps860.jpg
PS 870:
http://www.f17.mil.se/images/local/mteps870.jpg

För ledning av flygplanen behövs sedan radio:
http://www.f17.mil.se/images/local/mteradiouhf.jpg
http://www.f17.mil.se/images/local/tmr30_rl472.jpg (radio närmast, länk i bakgrunden)

För att binda ihop anläggningar och radarstationer behövs länkar:
http://www.f17.mil.se/images/local/mteradiolank.jpg

Slutligen, för att ersätta anläggningar (radio och radiolänk) finns det ett särskilt radiokompani vid F17 (tidigare RaL-plutoner vid samtliga (?) flottiljer):
http://www.f17.mil.se/article.php?id=4022
http://www.f17.mil.se/attachments/f17bladetdec04.pdf (pdf-fil c:a 7 MB)

Observera att samtliga länkar leder till FM egen webbplats.




PS-870 levererar anpassad bild också till Marinens sjöbevakning.

Tackar för info är uppväxt i trakten men har aldrig lyckats få reda på vilken typ det var.

Ja, men ännu så länge är vi inte över den.

Nej, inte längre. Numera så utbildas bara strilförband vid LSS medan F17 och F21 bara utbildar flyg- och basförband.

Radiokompaniet har inte heller till uppgift att ersätta radiolänkar, som de tidigara radiolänkförbanden hade. Deras uppgift är att upprätta flygradio för att säkerställa samband mellan StriC och flygplan. Detta kan antingen vara för att ersätta en utslagen fast radio eller för att förtäta täckningen inom ett visst område. De upprättar visserligen radiolänk, men det är bara för att förbinda radiostationen med FTN.

Helt rätt, tänkte inte på det.

OK, ändringarna går lite för snabbt nuförtiden …

Finns det inte längre några förband i Flygvapnet med transportabla länkar (för att skapa nya stråk, ersätta länkar, ansluta till FTN)? I så fall, var återfinnes dessa nu?

Tell me about it. Strilbat 04 har inte många år på nacken och nu håller man redan på att ta fram strilbat 08...

Nej, några sådana förband finns inte längre. Jag antar att man skulle kunna använda radiokompaniet till detta, men det är som sagt inte en uppgift som förbandet ska lösa.