QUOTE (ARN @ Okt. 25 2002,10:29)
Är inte NI:s huvuduppgift, och från början enda uppgift gisslanfritagning? Är inte så insatt i SSG och tror inte att någon här är det heller, men de ska väll bla syssla med csar, livvakt/escort, spaning och undinhämtning och kanske(?) även gisslanfritagning.
Känns som om SSG har svårt att vara bäst på allt, speciellt eftersom man som NI tjänstgör på sin befattning på heltid, lär man få bra mycket mer övningstid än gubbarna i SSG, och precis som du nämner så har NI ett antal skarpa uppgifter varje år.
Om inte du känner till någon hv-insatsplut som är överjävliga på detta, så är jag övertygad om att NI är bäst på gisslanfritagning i Sverige.
Nu får det bli lite ordning och reda och rättning i leden.
NI
NI bildades för att i en samordnad enhet kunna lösa uppgifter mot tyngre organiserad kriminalitet, exempelvis terrorister, kapare, grova rånare.
QUOTE
I början av 1990-talet beslutades att svensk polis skulle förses med en insatsstyrka mot terrorism. Denna nationella insatsstyrka integrerades efter riksdagsbeslut 1996 med den särskilda insatsstyrkan (piketen) inom Polismyndigheten i Stockholms län. Vid inrättandet av den nationella insatsstyrkan gällde att den endast fick utnyttjas vid terroraktioner och att beslut om att styrkan skulle sättas in skulle fattas av regeringen. Den första begränsningen gäller fortfarande medan beslut om att ta den nationella insatsstyrkan i anspråk skall fattas av Rikspolisstyrelsen.
http://www2.riksdagen.se/debatt/9900/motio...sf/motion/Ju230Vidare:
QUOTE
Specialstyrka mot terrorism - 1991 upprättades en speciell insatsstyrka mot terrorism, Nationella Insatsstyrkan. Den är sedan 1996 organiserad under "piketen", den särskilda insatsstyrkan vid Polismyndigheten i Stockholms län. Styrkan består av cirka 50 poliser och har som huvuduppgift att frita eventuell gisslan. Den sätts in som sista utväg vid en skarp situation. Styrkan har särskild kompetens om skjutvapen och sprängämnen. Halva tjänstgöringstiden ägnas åt utbildning och träning. Nationella Insatsstyrkan har aldrig tagits i bruk i sin helhet.
http://www.risknet.foi.se/terrorism/bereds...edskap-main.htmDe poliser som är med i NI tjänstgör som vanliga poliser när de inte är i NIs tjänst. De tränar oftare tillsammans och mer inriktat mot deras uppgifter.
Vidare finns NI överallt runt i landet men främst återfinns poliserna i de tre storstadsområdena med omnejd.
Övrigt : KJ på besök hos NI -
http://www.kjv.nu/tidningen/KJT23-98.pdf sid 4
SSG
SSG tjänstgör tillsammans hela tiden och har således avsevärt mer träningstid än NI. Samtliga är militära officerare eller reservofficerare från samtliga vapenslag. Förbandet är placerat i Karlsborg. Antalet knutna personer till SSG är 400 personer, alla är dock inte operativa.
Hittade en artikel från Försvarets Forum 970321
QUOTE
Särskilda skyddsgruppen
Opererar i det dolda
De ska kunna slå ut fientliga sabotageförband, skydda viktiga anläggningar och de är överbefälhavarens och andra höga chefers livvakter. I förbandet ingår endast handplockade specialutbildade officerare. De tillhör Försvarsmaktens särskilda skyddsgrupp, SSG.
av Karl Melin
En minut kvar, ropar en av soldaterna högt.
Meddelandet rapporteras snabbt vidare. Stridsberedda soldater med allvarliga ansiktsuttryck skyndar förbi. I nattkamerans gröna skimmer förstärks det svaga ljuset från helikoptrarna till ett kraftigt ljussken. Ett dovt klapprande ljud hörs när de närmar sig och landar i snön.
– Som ni kan se har styrkan säkrat området. Men de vet inte om det finns fler fiender i närheten, så därför stannar en grupp kvar tills de första har lyfts ut, säger major Dag Ernholdt och pekar på TV-skärmen.
Videofilmen rullar vidare. I nästa scen springer några hukande soldater fram till en husvägg och tar skydd. En efter en kastar sig soldaterna in i byggnaden. De gör en inbrytning, rensar och säkrar – som det heter i militära termer.
Nya scener visas på fallskärmshoppning från hög höjd, landsättning från fartyg, dykpatruller i vatten, avancerade skjutningar och livvaktstjänst.
– Det här var en helt vanlig arbetsvecka på jobbet, säger Dag Ernholdt leende.
Han är chef för Försvarsmaktens särskilda skyddsgrupp. Dag Ernholdt har varit med sedan början av 1990-talet. Men redan tidigare hade de första planerna på ett specialförband tagits fram.
– För ett par år sedan tog vi steget fullt ut och förbandet tar nu form, säger han.
Rigorös uttagning
Dag Ernholdt har tillsammans med några kollegor och operationsledningen i Högkvarteret tagit fram organisationen och bestämt hur uttagning och utbildning ska gå till.
– Jag har även varit utomlands och studerat och inhämtat kunskap, säger han.
Försvarsmaktens särskilda skyddsgrupp består av mycket väl utbildad personal. Gemensamt för dem alla är att de är officerare, yrkes- eller reservofficerare.
– Det finns situationer när det är mindre lämpligt att använda värnpliktiga. Styrkan ska också kunna ha en hög beredskap. Därför är vi bara officerare, säger Dag Ernholdt.
Med hjälp av helikopter, flygplan, fartyg eller bil ska de snabbt kunna ta sig över hela landet för att lösa sina uppgifter. I första hand strid mot sabotageförband, skydd av anläggningar eller personskydd av militära chefer. I ett yttersta läge i kris eller krig ska de också kunna hämta hem personal som hamnat bakom fiendens linjer.
Exakt hur många som ingår i särskilda skyddsgruppen är inte offentligt. Inte heller hur den är organiserad.
De flesta som ingår i förbandet har jägar- eller spaningsutbildning och har arbetat flera år i Försvarsmakten. Medelåldern är 31 år.
– Vi rekryterar från hela Försvarsmakten och det finns några specialister även från andra förband än jägarförband.
Handplockade officerare
Rekryteringen har hittills gått till på så sätt att förbandet har fått tillstånd av Högkvarteret att ta kontakt med dem som ansetts vara lämpliga att ingå i styrkan. Efter en första kontroll har de sedan kallats till en två veckors uttagning.
– Vi försöker ta reda på vad det är för en människa och var begränsningarna finns. Det är väldigt viktigt att personkemi och attityder stämmer så att de passar in i förbandet, säger Dag Ernholdt.
Den första veckan är en traditionell militär uttagning. Tuffa strapatser, lite sömn, problemlösning i grupp och snabbmarscher med skjutprov. Hela tiden finns psykologer med och studerar aspiranternas agerande.
– Det är mycket påfrestande men allt är frivilligt och de kan när som helst avbryta om de vill, säger Dag Ernholdt.
Under den andra veckan genomgår de som har klarat sig kvar ytterligare tester. Både teoretiska och praktiska. Bland annat görs en djupintervju med en psykolog och en fördjupad personkontroll. Och en rad hälsokontroller genomförs. De som klarat sig erbjuds därefter ett års provtjänstgöring vid förbandet.
– Den fysiska prestationsförmågan är viktig men mer avgörande är omdöme, mognad och flexibilitet. Om vi bedömer att någon kan agera fel i en pressad situation plockas personen bort, säger Dag Ernholdt.
Effektiva enheter
Under provtjänstgöringen får officerarna en gemensam utbildning i strid, fallskärmstjänst, dyktjänst och personskydd. Var och en specialiseras också inom olika områden. Till exempel höghöjdshoppning, sprängtjänst, prickskytte, användning av specialvapen eller dykning. Men framför allt samtränas grupperna.
– Personalen får absolut förtroende för varandra och grupperna blir effektiva enheter, säger Dag Ernholdt.
Även om särskilda skyddsgruppen är en specialenhet vill Dag Ernholt inte jämföra den med utländska motsvarigheter som Gröna Baskrar, Spetsnaz eller SAS.
– Vi jobbar inom samma nisch men andra länders specialförband har globala ambitioner. Det har inte vi.
– Det här är inte så märkvärdigt. Den särskilda skyddsgruppen är ett lika viktigt förband som alla andra förband som ingår i krigsorganisationen. De flesta länder har den här typen av förband med särskild förmåga, säger generalmajor Tomas Warming.
Tills alldeles nyligen var det väldigt få inom försvaret som kände till Försvarsmaktens särskilda skyddsgrupp, SSG. Förbandet har i det tysta under några år byggts upp i Karlsborg.
– Styrkan är fortfarande under utveckling och den ska vara komplett om något år. Men den har redan i dag en väsentlig krigsduglighet, säger Tomas Warming.
Exakt hur många som ingår i förbandet, vilka de är, deras bakgrund eller vilken utrustning de har är inte offentligt.
– Personalen som ingår ska ges ett högt skydd, säger Tomas Warming.
– Förbandet förses med särskild utrustning för varje typ av skyddsuppgift som ska utföras. Det kan verka med samma förmåga dygnet runt, säger Tomas Warming.
Inga Rambotyper
Han avfärdar dock allt prat om en hemlig svensk styrka av Rambotyper som likt ryska Spetsnaz eller amerikanska Gröna baskrar utför livsfarliga operationer. Det svenska förbandet ska precis som andra jägarförband verka i det tysta. Det som skiljer dem är deras uppgifter och personalens speciella kunskaper.
– Det handlar om kvalificerat personskydd, skydd av anläggningar, ammunitionsförråd och viktiga transporter. I en kris- eller krigssituation ska de kunna ta strid mot fientliga sabotageförband, säger Tomas Warming.
– Förbandet har också en speciell förmåga att mycket snabbt transporteras och verka under lång tid var som helst i Sverige. Efter stora fysiska påfrestningar ska det kunna lösa svåra problemställningar.
För att förbandet ska kunna utföra sina uppgifter på kort varsel skiljer sig också orderkedjan. Särskilda skyddsgruppen lyder direkt under operationsledningen i Högkvarteret.
– Vi styr och inriktar utnyttjandet av förbandet. Många av de militära chefer som kan behöva personskydd finns också här eller på milonivå, säger Tomas Warming.
Långsiktig övningsplan
Utbildning och rekrytering av nya officerare till gruppen pågår. Förbandet övar regelbundet skyddstjänst, fallskärmshoppning, helikoptertransporter och strid.
Problem med motivationen kan uppstå vid ett specialförband som har hög beredskap om förbandet inte används. Tomas Warming anser dock inte att särskilda skyddsgruppen kommer att få några sådana problem.
– Det finns redan en långsiktig övningsplan. Förbandet kommer att hållas i trim på samma sätt som till exempel flygvapnets divisioner. De ska vara väl trimmade i sina uppgifter, säger Tomas Warming.
Har två bekanta som är medlemmar av SSG. De kan lösa gisslansituationer men det ingår inte i deras huvuduppgifter. Exempel på dä det kan vara aktuellt med SSG skulle vara Kungafamiljen eller statsministern som gisslan (Då landets säkerhet allvarligt skulle hotas om statscheferna är gisslan)