Fyra följdfrågor:
Så efter NBO gick det alltså enbart att bli överfurir och fanjunkare via FBU (motsvarande) eller fanns det vpl också?
Kommer du ihåg hur många kurser (och veckor) det rörde sig om för att gå från furir till överfurir samt för att gå från överfurir till fanjunkare? Tänker på det främst därför att löjtnantskursen i FVRF enbart är två veckor (utan KFÖ/KFK) beroende på att det inte är nivåhöjande utbildning.
Hade du i så fall kunnat gå direkt från överfurir till fanjunkare (hoppat över sergeant) eller hade du först fått gå kurser för att bli sergeant?
Kommer du ihåg när utbildningssystemet ändrades, dvs när de sista befordrades till överfurir och fanjunkare?

Oj, det här var länge sen.

För att gå från furir till överfurir tror jag att det var enligt följande:

A-skede 2-4 veckor (Oftast som ett antal kvällar plus helger)
I-skede 2? veckor
Central kurs eller KFÖ med lägst X77

Det gick inte att gå direkt från öfu till fanjunkare, man var tvungen att bli sergeant först.
Mellan sergeant och fanjunkare borde det sett ut ungefär som mellan fu-öfu men hur det var mellan öfu-serg. kommer jag inte ihåg.

Jag tror att man tog bort öfu-fanj runt 1990.
Om jag inte missminner mig hade FBU-avdelningen i Libanon fått dispans att utbilda till öfu och fanjunkare när jag var nere 1991 men det var nog de sista.

The Swede

FNU?
Utbildade de på plats eller var det innan avfärd?

Liten felskrivning, skulle vara FBU.
Dom bedrev utbildning nere i Libanon, både kompletteringsutbildning och befordringsutbildning.

Vad avser utbildningsgången fu-öfu-serg-fanj så hittade jag svaret i Svensk Soldat 1981 sidan 139

Kompetenshöjande utbildning inom egen kompetensnivå:

Fu-Öfu: F-skede 36h, A-skede 2v, B-skede 2v

Serg-Fanj: F-skede 36h, K-skede 40h, A-skede 2v, B-skede 2v

Utbildning till nästa nivå:

Öfu-Serg: 5-10 veckor beroende på truppslag

Ordförklaring:

F-skede: Förberedande skede
K-skede: Korrespondansskede
A-skede: Allmänt skede
B-skede: Befattningsskede

Det såg lite annorlunda ut i slutet av 80-talet när jag höll på, bl a tror jag att K-skede utgått och B-skedet bytt namn till I-skede (Instruktörsskede) alternativt att det tillkommit.

The Swede

Tackar för svaren, det där är något jag funderat på ett tag men aldrig fått några bra svar på.
Bra med gamla reglementen ibland, tyvärr innefattar inte min samling så gamla böcker.
Gick det redan då att gå ännu högre befordringsutbildning (Fk, Lt, Kn) eller krävdes det genomförd kadettskola för det?

Smidigt att kunna genomföra utbildning på plats, det blir ju bra mycket lättare att få praktik och handledning under längre tid samt att KFK/KFÖ inte blir några problem om man kan tillgodoräkna sig missionstiden.

Du kunde komma så högt som till vpl kapten genom FBU.
Om du började som furir tog det dig 5 år att bli kapten.

EDIT:
Bröt loss diskussionen om befordringsutbildning till en egen tråd.

The Swede

Vad bra att du delade tråden.
Om man som menig förr gick befordringsutbildning mot furir, gick man då via korpral (vicekorpral) eller direkt till furir?

Du gick direkt till furir, åtminstone på 80-talet.
Hur det var tidigare vet jag inte

Så Korpral sågs alltså som en VPL-grad, alltså inte något som fanns i krigsförbanden?

Ja, det är en utbildningsgrad, nåt man får på vägen till furir.
Det är väl för att gruppcheferna ska få ha nått på kragen medan dom ligger inne.

The Swede

Jag vet att det ÄR en utbildningsgrad, frågan var snarare om det i FBUs befodringsstege sågs som en VPL-grad.

I lumpen rykte F-sold in innan vi GB blev korpraler, så vid städvisitationer osv så blev det motsv "Gruppchef! Log 1 klar för visitation".

Minns även en hv-grpchkurs jag gick där det var en snubbe som hade korpral kragsspeglar. "Jag blev aldrig Furir"

Det gjorde man säkert då det inte fanns något korpralssteg i utbildningen.
Jag har också träffat på nån enstaka korpral men frågan är om det är såna som tillkom ännu tidigare eller som inte fattade att dom blev furirer dan efter muck.
Sen har vi ju hört talas om vissa tokerier på LG också där folk blir korpraler till höger och vänster.

Under min värnplikt så var en gruppchef tvungen att sluta, så en av soldaterna blev befodrade från Sjukvårdsman till befattningen sjukvårdsman/stf Gruppchef. Han skulle enligt befälen bli utnämd till korpral vid muck.

Såvitt jag minns ansåg I5 (och ja, jag vet att mitt gamla hemregemente, saligt i åminnelse, hade en del lite, kan vi säga, annorlunda, ideér) att man blev furir den första dagen av KFÖ efter avslutad militärutbilning. K4 hade samma system på 80 talet enligt en god vän. Fänrik blev man dock sista dagen av KadS eller GU som det nu blev.

När slutade Sverige ha anställda underbefäl? Eller har det alltid varit värnpliktiga underbefäl (i någotsånär modern tid)

Tokerier och tokerier, jag tycker att det är bra att man använder de grader som rent formellt inte är helt avskaffade ännu. Det vore bättre om man återinförde dem överallt i stället.

På LG blir/blev befälselever vicekorpraler när de får chefsanvar gentemot andra soldater, fullt logiskt. Personligen tycker jag att man kan återinföra både överfurir och fanjunkare fullt ut också, det finns alldeles för många vpl fänrikar som egentligen inte behöver den graden för sin befattning.

/Peder
:P

Nu motsäger du väl ändå dig själv Peder, vicekorpral är ju anskaffad sen långt tillbaka.

Kan dock hålla med dig i övrigt, återinför underbefäls- och underofficersgraderna.

Hittade lite info på Wikipedia.
Svaret på hela soppan heter NBO, men det är inte den första befälsreformen.

1972
Korpral > Furir
Furir > Överfurir
Överfurir, Rustmästare > Fanjunkare
Sergeant > Fänrik
Fanjunkare (yngre) > Löjtnant
Fanjunkare (äldre), Förvaltare > Kapten

1983
Furir > Överfurir
Överfurir > Sergeant
Fanjunkare > Löjtnant

Så en anställd överfurir blev först fanjunkare på 70-talet och sedan löjtnant på 80-talet.
Alltså borde svaret på frågan om när man slutade ha anställda underbefäl vara 1972 eftersom de då blev plutonsofficerare. Detta om man bortser från frivilliganställningar, BFA och liknande.

Hittade även två olika svar på min fråga om när de försvann:
Enligt Wikipedia sker inga utnämningar till överfurir sedan 1991.
Enligt http://www.algonet.se/~hogman/militaria.htm sker inga utnämningar till överfurir eller fanjunkare sedan 1992.

1991 omfattades av övergångsbestämmelser som sa att om du påbörjat befordringsskedet till öfu eller fj innan eller under 1990 så fick du avsluta det under 1991. Jag klarade mej precis o gjorde sista godkända kursen i april -91. Se´n så slarvade I16 Hv/Friv bort pappren tills hösten så jag blev förordnad till högre grad först i september. Var fj ända tills jag upptäckte att Pliktverket skrivit in mej i rullorna som lt härom året...

Visst utbildades det vpl öfu efter 1983?
Har bestämt för mig att I13 spottade ut gruppchefer som öfu ända fram intill 1991 (stf gruppchef blev "bara" furir) Men nu är jag inne på avdelningen för hörsägen, ryktesspridning och andrahandsinfo. Måste ringa nån som vet nåt.

1959 var man tvungen att genomgå kadettskola för att nyförordnas i fänriksgraden (och därmed högre grader) Den som däremot tidigare varit fänrik och återvann den graden (*) genom befordringskurs behövde inte göra det.

(*) för länge sedan gick det till så att den som inte genomförde sina repövningar till slut blev degraderad nedåt i befälshiearkin. För att undvika detta kunde man genomföra repetitonskurser inom FBU.
(Citat ur Armésoldat 1959):
Utbildningen omfattar
repetitionskurser (Repk) för att vederbörande skall kunna bibehålla den befälsförmåga samt de kunskaper och färdigheter, som förvärvats under obligatorisk utbildning, och därigenom även förordnandegraden,
befordringskurser (Bk) för att vederbörandes befälsförmåga, kunskaper och färdigheter skall utökas och möjliggöra förordnande i högre grad
---
Repetitionskurs bör om möjligt genomföras under senare hälften av den fyraårsperiod, som följer närmast efter en repetitionsövning.
---
(Slut citat)

För korpral och furir gällde repk 1 som omfattade totalt 18 kursdagar (108 kurstimmar) fördelat på två skeden. För sergeant, fanjunkare och fänrik: repk 2 om totalt 24 dagar (144 timmar) fördelat på två skeden samt för löjtnant och kapten repk 3 som var upplagd som repk 2.

Nu när jag är varm i kläderna fortsätter jag lite sådär i smyg:
" Befordringskurser för vinnande av tidigare ej innehavd grad (Bk) samt för återvinnande av tidiagre innehavd högre grad (Bkå) liksom dessa kursers omfattning framgår av följande tabell:"
(jag har modifierat utseendet något så det ska passa textmassa eftersom scannern inte funkar)

menig->vkrp: skede 1 och skede 2: vardera 12 dagar (72 timmar) samt 10(**) tjgdgr(*)
vkrp->krp: skede 1 och 2 vardera 12 dgr (72 tim), inga tjgdgr
krp->fu o. öfu: skede 1 och 2 vardera 12 dgr (72 tim), inga tjgdgr
fu o. öfu->serg: skede 1, 2 och 3 vardera 12 dgr (72 tim) samt 40 tjgdgr(***)
serg->fj: lika som för fu o. öfu->serg
fj->fk: skede 1, 2 och 3 vardera 12 dgr (72 tim), inga tjgdgr (****)
fk->lt: lika som för fj->fk
lt->kn: skede 1,2 och 3 vardera 12 dagar (72 tim) samt 40 tjgdgr(***)
(tjgdgr=tjänstgöringsdagar)
(*)= ingår i Bk men ej i Bkå
(**)= frivillig tjänstgöring under en befälsövning
(***)= tjänstgöring som svarar mot den högre graden antingen under ordinarie befäls- och repetitionsövning eller i form av rivillig tjänstgöring
(****)= för att tidigare ej innehavd fänriksgrad skall vinnas måste kadettskola genomföras"

Ganska gedigna utbildningar således.

Dessutom fanns det bestämmelser för vid vilken ålder Bk tidigast fick påbörjas, hur lång tid den max fick ta ( 3 år per grad upp till fu, därefter 4 år exklusive tjgdgr) samt vid vilken ålder förordnande i graden tidigast fick utfärdas. Dessutom gällde för befordring att "Värnpliktigt befäl får dock ej förordnas i högre grad före motsvarande personal på aktiv stat vid samma regemente (befordringsenhet)"

Källa: Armésoldat 1959.

Fast när det frågas om hur det var "förr" så kanske det inte var riktigt så här länge sen man menade?


EDIT: det är svårt med citatfunktion

EDIT2: OBS! att boken inte redovisar någon befordringskurs mellan fu och öfu. Så vad var det som skiljde dessa grader åt? Var det som jag tror: öfu=gruppchef, fu=stf gruppchef eller fanns det andra finesser?

Intressant. Allt från 40-talet och senare är av intresse, men här på forumet är det väl få som var i firman tidigare än 70-talet.

Hur lång var KadS och var det alltså möjligt för äldre att rycka in på KadS tillsammans med nymuckade eller fick man genomföra någon egen variant? Var KadS ett krav för OHS?

Ingenting sägs i boken om huruvida någon "egen" KadS anordnades för FBU:are eller om de fick genomföra den med andra kadetter. För den som ville bli officer verkar det som om KadS ingick i utbildningsgången innan OHS så jag gissar att det inte gick att skippa KadS. Om du menar att man som idag kan påbörja officersutbildning lite när som helst i livet så var det inte så. För att bli antagen som officersaspirant fick man inte vara äldre än att man fyllde 25 år det år KadS beräknades vara avslutad.

Kort beskrivning av befälsutbildningen:
För värnpliktigt befäl
"Underofficersutbildning:

Värnpliktiga som uttagits till underofficersutbildning fortsätter tjänstgöringen sedan övriga värnpliktiga ryckt ut efter första tjänstgöringen (*). Utbildningen inriktas därvid främst på att leda pluton (tropp) i strid. Eleverna, som nu i regel befordrats till korpraler eller konstaplar (**), får även biträda vid utbildningen av sina ett år yngre kamrater.
De underofficersuttagna värnpliktiga rycker ut omkring 1. september."
(*)= Det vi idag kallar "göra lumpen" kallades då "första tjänstgöringen" eftersom det garanterat skulle bli fler tjänstgöringar i form av repmöten. Drygt 300 dagar med inryckning i juni verkar ha varit normalfallet.
(**) om jag begripit boken rätt så blev värnpliktiga gruppchefer inte mer än vicekorpraler innan muck.

Officersutbildning:
De för fortsatt befälsutbildning mest lämpade underofficersuttagna värnpliktiga kan efter eget medgivande beordras till officersutbildning. Utbildningen tar omkring ett halvt år och sker vid följande kadettskolor:
Infanteriet - Solna, kavalleriet - Umeå, pansartrupperna - Enköping, artilleriet - Jönköping, luftvärnet - Linköping, ingenjörstrupperna - Solna, trängtrupperna - Linköping
Elever, som genomgått kadettskola med godkända betyg, befordras till officerare"

Det finns även en tidsaxel som (omgjord till textmassa) ser ut så här:
"Utbildning till reservofficer och värnpliktig officer"

juni år 1: inryckning -->befälsskola till mars år två och befordran till korpral (vicekorpral i december år 1). Mars till september år 2 sker pluton(tropp)chefsskola. Befordran till furir september år 2. Därefter kadettskola "vinterlinje" fram till mars år 3. Det går även att göra KadS som "sommarlinje" från mars till augusti år 3. I september år 3 sker befordran till sergeant och därefter är det (förmodar jag) tjänstgöring till augusti år 4 då man blir fänrik.
Jag antar även att den som valt KadS -vinterlinje hade tjänstgöring (praktik) när sommarlinjen genomfördes och vice versa.

Vid vissa truppslag kunde KadS även genomföras under två somrar - delad sommarlinje.

Utbildningsgången till aktiv officer ser ut på liknande sätt:
Juni år 1: inryckning --> befälsskola K (*) fram till mars år 2 då befordran till korpral sker (till vicekorpral december år 1). Mars till september år 2: Pluton(tropp)chefsskola. Befordran till furir i september år 2. Därefter kadettskola till mars år 3 följt av trupptjänstgöring oktober år 3 (befordran till sergeant i september år 3). Från oktober år 3 till augusti år 4 genomförs "officerskurs" vid Krigsskolan Karlsberg. Befordran till fänrik.

(*)= Första tjänstgöringen kunde fullgöras vid antingen "befälsskola I, A eller K" och vad som menas med det förklaras inte utom att "Förtidsinskrivning för den, som önskar genomgå befälsskola I, kan ske det år då vederbörande fyller 16 år.

KadS under slutet av 80-talet, början av 90 (innan försteg) avsåg de 3 sista månaderna av vpltjänstgöring för KB elever. Vi ryckte in samtidigt med GB/E och stannade kvar erter muck för förbandet. KadS (som hade två olika inriktningar på infanteriet, skytte/pv eller grk/e) var inriktad på kompaniets strid i bataljonsram (delvis även Brigad och Fördelning, särskilt för grk/e). KadS var förutsättning för ROK och YO utbildning med skytte/pv inriktning, grk/e tror jag bara gav behörighet till ROK. Intressant nog gick UH eleverna KadS inriktning skytte/pv, i alla fall på I5. GB eller PB som avsåg söka ROK/YOff gick FOK i 5 respektive 3 månader med motsv. innehåll. PB på I5 tror jag bara inlemmades i KadS, GB gick gemensam FOK i MiloNN.

Tidigare avgjorde man efter 12 månader vilken av befäsleleverna på skytte/pv som var mest lämpad att bli plutch och han fick gå KadS, den andre (de var oftast bara 2 på 80 talet) kvarstannade som sergeant i grad och organsiationen och åkte hem. Hur grk/e skötte det vet jag inte. Ej heler minns jag om lednings KB fanns och hur de utbildades. Min korta sejour i gamla systemet på I5 (1987) var man uppdelade på olika utb. kompanier så jag kan inte understödsgrenarna. Man delades in i Livkomp (KB skytte, KB PV, KB UH, PB stab) och Hallens KB (alla övriga antar jag). Hallens KB had einte samm förmåner som Livkomp (vi vara lal i någon form på väg mot skyttekomp, som I5 premierade överallt annat).

Slut personliga reflektioner och kommentarer.

Vi som var GRK KB 1990 gick skytte/pv KadS på Svea livgarde. Gissa om vi blev irriterade när det visade sig att alla andra infanteriförband (det fanns ju ett helt gäng på den tiden) hade skickat sina GRK-sergeanter på riktig GRK/e KadS i soliga Halmstad under juni-augusti!

Hade ledning KB på den tiden? Ber också om ursäkt för min stavning, orkar aldrig kolla igenom (lathet är ingen ursäkt).

Inte på Gardets IB77R i alla fall. I den organisationen var de PB.