Ser på foton och vidio/tv snuttar hur irregulera förband skjuter med granatkastare. Frågan är med vilken träfsäkerhet elden kan ges?

Om man skjuter med 80 mm respektive 120 mm granatkastare från säg 1 km respektive 2 km ( känner avståndet till målet med god nogrannhet), ingen höjdskillnad och endast "tv-väder" (temperaturen och vindhastighet och riktning).

Kan någon svara på dessa frågor mellan "tummen och pekfingret"

. Ingen eldledare är innblandad som kan korrigera elden!!

Frågvis

På Ravlunda roade vi oss en gång med att skjuta prick på flötena till fiskenäten (eller garnen som det heter där nere) med 8 cm grk och barlastade vinggranater. Avstånden var mellan 100 och 200 meter. Första skottet slog i regel ner inom 1,5 m från flötet och andra eller tredje satt i eller någon dm från flötet.
Min gissning är att på 1 km borde man kuna sätta första skottet inom några tiotal meter från målet.

Men det hänger ju mycket på ammunitionen. Projektilvikt och laddningsvikt får inte variera mer än någon procent, för annars kommer skotten att gå olika långt. Det är inte säkert att de har så jämn kvalitet på ammunitionen i Tredje världen.

med sjyssta riktmedel (och andra hjälpmedel för att rikta, vad heter dedär grjjerna man ställer upp framför grk´n?, dedär plankorna med siffror osv altså)
och lite elementär kunskap om trigonometri och balistik bör man kunna träffa hyfsat nära iaf, speciellt om man ser målet.

på 2km borde det inte vara så svårt att komma inom ett 200m x 200m område på en 3-4 försök iaf.

Riktkäppar (81 mm) resp. riktplåtar (120 mm).

tack, var det jag sökte....
har inte 100% koll på GRK om man säger så ;)

tilläggsfråga, går det rent fysisk (eller mekaniskt) att skjuta direktriktad eld med GRK? (avser inte AMOS som är byggd för att kunna det)

[ändring]
dum fråga förresten, direkt inebär ju att man ser målet, och det är klart det går.
frågan var snarare, går det skjuta med låg elevation med GRK? (dvs mindre än 20-25 graders elevation) och på så sätt rikta eldröret mot det mål man vill skjuta på?

Om du stöter ner granaten med ett kvastskaft så går det nog. Sedan har du ju en arm kvar så att du kan få iväg ett andra skott också.

Men....... Om man kan se målet behövs ju varken riktplåtar, riktkäppar eller trigonometri.
Avståndet var ju känt och efterom vi kunde se målet behövs inget annat än en skjuttabell. Den innehåller dessutom tabellvärden för de korrektioner vi kan behöva göra, som för temperatur, vind och lufttryck.



Kom att tänka på att det var ju någonting i den stilen som man lyckades med på I3 vid det där vådaskottet med en 12 cm grk. Början på 80-talet var det väl? Någon som minns?
Elevationen var väl inte så låg som 20 grader dock. Men rent teknisk borde det faktiskt gå, förutsatt att du har en granatkastare med slagstift och att du kan elevera den tillräckligt för att få granaten att glida ner först.

hur funkar det med en GRK med avfyrningssnöre?
dvs 12cm GRK...

granaten borde väl rent teoretiskt gå att "skjuva" ned i botten på röret och sedan avfyras på normalt sätt medelst ett ryck i snöret.

problemet borde väl vara att tändröret har ett "spröt"? (eller har jag drömt nu igen?)
så risken att granaten smäller i röret är väl ganska stor då?

nåväl, allt går väl om man bara vill och ger sig fan på det ;)

Är inte problemet snarare hur f-n man, utan hemsvetsad lavett med rekyldämpare, ska kunna rigga upp en 12 cm grk för att kunna skjuta med låg bana...?

Det finns en inbyggd säkring i de modernare 12 cm grk-granaterna som gör att de inte kan brisera förrän efter D-max, d.v.s. efter de vänt i luften.

Nu var det 15 år sedan muck, så jag är inte säker på modellen samt hur det fungerar i detalj.

/p

ja, den säkringen sitter väl liksom på haubits i tändröret?
på FH77 är det ju så att granaten kan tidigast brisera 4s eller 400m efter att granaten har lämnat eldröret (i praktiken från att drivladdningen börjat trycka på granaten)

Med reservation för modellnummer så fungerar granaterna så här:

m58: Innehåller manuell samt avfyrningssäkring. När denna används i fredstid i Sverige skall pjäsbesättningen ligga i skydd för att undvika olyckor som den i Finland.

m86: Innehåller manuell, avfyrningssäkring samt bantoppsäkring. Kallas i vardagligt bruk för krigsammunition.

För båda granaterna gäller att säkringarna kan enbart tas bort i "rätt" ordning.

Just precis, så hette de ja. Vi sköt massvis med m/58 under GU, liggandes i betongvärn. Det var alltå en sådan som detonerade för tidigt i Finland? Otäckt.

Påminner mig om en berättelse där ett svenskt officerssällskap besökte Nylandsbrigaden och bevistade en skarpskjutning med GRK. Det finlandssvenska befälet sade åt den svenska gruppen: "Ställ er bakom ledet med beväringar, om det skulle komma lite splitter hitåt."

Vårt östra broderfolk är hårda. Säkerhetsavstånden var aningen kortare än vad vi är vana vid

Förtydligande: Jag har ingen aning om vilken granat dom använde i Finland eller hur olyckan mer i detalj gick till.
Det jag beskrev var orsaken till varför svenska pjäsbesättningar skall befinna sig i skydd vid avfyrning av dessa granater.

Men det var ju det jag skrev - en granatkastare med slagstift.


Vist - om du inte vill tippa upp röret, släppa ner granaten och sedan sänka röret igen så kan du troligen trycka in granaten med lämpligt redskap.


Tror inte det - måste finnas någon typ av laddsäkring som gör att tändröret inte kan utlösas förän granaten har utsatts för accelerationen vid avfyrningen.

Hmm, vad var det jag skrev här:

Tja... Eftersom det varken finns någonting som heter manuell säkring, avfyrningssäkring eller bantoppsäkring så är det svårt att veta.

Men förklara gärna närmare.

Namnen kan vara fel ja. Funktionen finns där dock fortfarande. 5 år var längre än jag trodde...

Man använder som bekant inte dessa namn utan ordern från pjäsgruppchefen är vad gäller granatkastare m41 "Förbered... ... ..."
Säkringarna nämns aldrig förutom vid skolbänken. Därav min glömska vad gäller korrekta termer

Men jag håller helt med, det är lite från min sida.

@ Vc_90
Jag ber om ursäkt för att jag utryckte mig plumpt.


En titt i AmläraA säger att följande säkringar kan förekomma på tändrör; Transportsäkring, Laddsäkring, Loppsäkring, Masksäkring, Bansäkring och Självsprängning.

Transportsäkringen är den där lilla sprinten med mässingstråd som man rycker bort. Skyddshuven i toppen räknas tydligen också som en transportsäkring.

Laddsäkringen är den som håller tändröret säkrat tills dess att det utsätts för accelerationschocken vid skottlossningen.

Loppsäkringen håller tändröret säkrat antingen så länge det utsätts för den mer utdragna accelerationen i eldröret eller så länge det utsätts för rotationsacceleration. (Någon rotationsacceleration förekommer givetvis inte i en granatkastare.) Loppsäkringen är ofta utförd som en sprängkapselsäkring och fungerar då även som en extra transportsäkring.

Masksäkringen är den som ser till att man inte råkar ut för en brisad i eventuell vegetation framför eldröret.

Bansäkringen är bara till för att förhindra att tändröret utlöses av granatens retardation på grund av luftmotståndet och är en ganska simpel anordning bestående av en fäder, ett membran eller liknande.

Självsprängning används väl nästan bara till luftvärnsammunition?


Som jag fattar det så är skilnaden mellan äldre och nyare tändrör till grk-ammunition att på en del av de äldre typerna (men inte alla) så saknas det masksäkring. Så länge man inte står under ett träd eller råkar träffa en mås är det nog ingen större risk med de äldre tändrören. Men troligen har det väl inträffat någon olycka eller incident eftersom begränsningarna med den äldre ammunitionen finns.

ok, låter intressant detdär...

personligen är jag tyvärr bara bekant med haubits granater (dvs 155mm) där fins ingen transportsäkring, å andra sidan så är ju inte tändröret monterat vid transport så det får väl räknas som säkring (isf tändrör sitter ett T handtag monterat i spetsen på granaten)

Laddsäkring fins givetvis

Loppsäkring torde vara den som släpper sefter ca 4s eller 400m (beroende på vad som kommer först, antar att de räknar med att granaten hinner ca 400m på 4s vid lägsta laddningen, inte speciellt otroligt)

Masksäkring, tja, det borde ju vara samma som ovan.... förutsett nu att "masken" ligger närmare än 400m från skjutplatsen.

Bansäkring vet jag inget om, men förmodar att det också fins, inget jag hörde något om iaf

Självsprängning..... tja, kan de mena tidrör? (dvs tidsinställt tändrör), isåfall borde det väl finnas på GRK också, eller kan ni bara skjuta ögonblicksbrisad?

enda tändröret till haubits som är lite känsligt är Zonröret, enligt SäkI skall man då skjuta MINST 5 streck eller 0.5m över mask. (dvs ligger mask på 200 streck får man minst skjuta 205 streck elevation enkelt förklarat)