Godmiddag forumiter,
Låt mig först ursäkta min okunskap, jag har inget exakt namn eller nummer på den bredbandiga dipolantennenen, men den jag avser är den som kommer i en liten grön väska till ra1951ALE. Lång trådantenn som antingen reses längst upp i en högantenn2K eller kastas med lod upp i lämpligt klorofyll.
Denna antenn kan som förhoppningsvis bekant medelst ett filter användas både som HF- och VHF-antenn samtidigt. Min fråga är angående prestandan på den. Som jag har förstått det är det bara själva "toppstycket", den svarta burken i toppen, som agerar VHF-antenn. Har någon några praktiska erfarenheter av hur bra den sköter sig i jämförelse med en vanlig 6570 på högantenn? Den spontana känslan jag får är att om en liten burk funkade lika bra som ett 2.5-metershärke skulle vi inte använda oss av det senare. Men har någon mer exakta data, kilometerantal eller vad som helst? Är det värt besväret att låta bli att använda den och smälla upp en 6570 extra eller är skillnaden minimal?
Jag frågar här ty mina befäl har inga raka svar, på forumet finns ju en outtömlig resurs av krigare som verkar ha provat det mesta : )
Full Version: 6570 vs "bredbandig dipolantenn"
SoldF.com Forum > Materielverket - Vapen, Materiel, Fordon och Utrustning, C The Swede > Materielplatsen
Har själv handhaft eländet, men kan inte uttala mig om någon prestanda...
Jag har lärt mig som så att om man ska ha lång räckvidd med RA180 så är en vanlig högantennen 2k (om man inte har tillgång till dom större systemen) det bästa och för RA1951 gäller den långa dipolantennen som du pratar om. Ibland har man inte tillgång till den ena och då får man ju lösa det på bästa sätt med dom prylarna man har. Sen får man se lite vilka medel man har att transportera eländet. Högantennen är otympligare än dipolen osv...
Mina 5 ören är att dipolantennen är lite "krångligare" än högantennen. Ska du få den att fungera så måste man ha fingertoppkännsla då det är mer en konst än teknik det handlar om. Har tyvär inga siffror att ge vad gäller den faktiska räckvidden men högantennen har alltid funkat bra när jag pysslat med den medan dipolen har jag fått ta ner, flytta, höja/sänka, mecka, svära, vinkla och slå på för att få samband.
Mina 5 ören är att dipolantennen är lite "krångligare" än högantennen. Ska du få den att fungera så måste man ha fingertoppkännsla då det är mer en konst än teknik det handlar om. Har tyvär inga siffror att ge vad gäller den faktiska räckvidden men högantennen har alltid funkat bra när jag pysslat med den medan dipolen har jag fått ta ner, flytta, höja/sänka, mecka, svära, vinkla och slå på för att få samband.
Torde inte dessa uppgifter framgå av respektive antenns instruktionsbok?
Passar Högantenn 1 /S och Fordonsantenn 1, K till RA 195 /T?
Jag skickade frågan vidare......
QUOTE
Några basfakta:
En enkel dipolantenn konstrueras ofta så att den är en heltalsmultipel av- eller del av våglängden, t ex så är en s k "kvartsvågsdipol" 1/4 våglängd. Inom HF/KV-bandet på 3-30 MHz är våglängden ganska lång, 100-10 m, vilket då generellt sätt kräver stora antenner.
Enligt god militär logik så har naturligtvis kortvågsradion längre vågor än den "vanliga" truppradion (145/180 etc) som ju verkar inom UK/VHF på 30-90 MHz...
Det märkliga namnet "kortvåg" lever kvar från radions barndom när man jämförde med de ännu mer långvågiga systemen för "mellanvåg" och "långvåg".
Om man vill ha riktverkan så måste antennen vara flera våglängder stor. Ju större antenn i våglängder räknat - desto bättre riktverkan (smalare huvudlob). Sedan finns det förstås paraboler och annat som ger extremt bra riktverkan.
I HF/KV-fallet är det ju dock oftast rymdvågens jonosfärstuds man är ute efter för att få lång räckvidd (i princip klotet runt med flera "studsar" mellan jonosfären och marken) - och då lönar det sig ju inte så mycket med bra riktverkan för direktvågen (markvågen). Således kan man få hygglig räckvidd via rymdvåg även med en kort och "taskig" antenn som eldar mycket för kråkorna vad avser riktverkan. Men naturligtvis så blir det ännu bättre med en lång antenn som riktar energin upp i det blå mot jonosfären.
Jonosfären uppkommer när solstrålningen belyser översta delen av atmosfären vilket sker lite olika i flera skikt. Således ändras jonosfärens egenskaper mellan dag och natt, villket gör att man måste byta frekvensområde för att få optimal räckvidd (s k "dag och natt frekvenser").
En annan klurighet är antennanpassning, varje antenn måste "stämmas" av mot radion när frekvensen skiftas för att undvika förluster. Vilket sker genom elektronisk antennanpassning. Detta kan dock inte ske hur som helst, så även här finns gränser för hur antennen kan konstrueras (miniatyriseras). I dag finns inga antennanpassningsenheter som klarar frekvenshoppare - så här får man välja en "bredbandig" antenn som är avstämd någonstans i mitten och sedan vräka på mer effekt för att kompensera alla antennförluster som uppstår i utkanterna av hoppområdet.
Summan av kardemumman är väl ungefär att precis som befälen säger så finns inga "raka svar", men en närmast självklar tumregel är ändå att små antenner (i våglängder räknat) oftast ger sämre räckvidd än stora, vilket väl inte var helt oväntat?
En enkel dipolantenn konstrueras ofta så att den är en heltalsmultipel av- eller del av våglängden, t ex så är en s k "kvartsvågsdipol" 1/4 våglängd. Inom HF/KV-bandet på 3-30 MHz är våglängden ganska lång, 100-10 m, vilket då generellt sätt kräver stora antenner.
Enligt god militär logik så har naturligtvis kortvågsradion längre vågor än den "vanliga" truppradion (145/180 etc) som ju verkar inom UK/VHF på 30-90 MHz...
Det märkliga namnet "kortvåg" lever kvar från radions barndom när man jämförde med de ännu mer långvågiga systemen för "mellanvåg" och "långvåg".Om man vill ha riktverkan så måste antennen vara flera våglängder stor. Ju större antenn i våglängder räknat - desto bättre riktverkan (smalare huvudlob). Sedan finns det förstås paraboler och annat som ger extremt bra riktverkan.
I HF/KV-fallet är det ju dock oftast rymdvågens jonosfärstuds man är ute efter för att få lång räckvidd (i princip klotet runt med flera "studsar" mellan jonosfären och marken) - och då lönar det sig ju inte så mycket med bra riktverkan för direktvågen (markvågen). Således kan man få hygglig räckvidd via rymdvåg även med en kort och "taskig" antenn som eldar mycket för kråkorna vad avser riktverkan. Men naturligtvis så blir det ännu bättre med en lång antenn som riktar energin upp i det blå mot jonosfären.
Jonosfären uppkommer när solstrålningen belyser översta delen av atmosfären vilket sker lite olika i flera skikt. Således ändras jonosfärens egenskaper mellan dag och natt, villket gör att man måste byta frekvensområde för att få optimal räckvidd (s k "dag och natt frekvenser").
En annan klurighet är antennanpassning, varje antenn måste "stämmas" av mot radion när frekvensen skiftas för att undvika förluster. Vilket sker genom elektronisk antennanpassning. Detta kan dock inte ske hur som helst, så även här finns gränser för hur antennen kan konstrueras (miniatyriseras). I dag finns inga antennanpassningsenheter som klarar frekvenshoppare - så här får man välja en "bredbandig" antenn som är avstämd någonstans i mitten och sedan vräka på mer effekt för att kompensera alla antennförluster som uppstår i utkanterna av hoppområdet.
Summan av kardemumman är väl ungefär att precis som befälen säger så finns inga "raka svar", men en närmast självklar tumregel är ändå att små antenner (i våglängder räknat) oftast ger sämre räckvidd än stora, vilket väl inte var helt oväntat?
Inledningsvis så räcker det inte med mittstycket till bredbandsdipolen. Du måsta ha "antennlinorna" också.
Skillnaden i verkan på bredbandsdipolen och 6570 antennen på VHF-bandet är något oklar, men ingen av dom är direkt dålig.
En nackel med bredbandsdipolen, när du har filtret anslutet är att den klipper på HF-bandet vid 15Mhz. Dvs har du en 195(1,2) och en Ra 180 kan du använda 2-15Mhz och 30-88Mhz.
Högantenn 1, Högantenn 2 och fordonsantenn kan anslutas till Ra 195(1,2), men med tanke på att det är en VHF-antenn så får du ingen bra verkan i antennen.
Använder du bredbandsdipol och Ra 195(1,2) behöver du inte avstämma radion. Det finns en inbyggd antennanpassare i antennen. Att tänka på är att använda det mittersta antennväljarläget på radion, dvs inte stavantennfästet och inte 50ohmsuttaget.
Skillnaden i verkan på bredbandsdipolen och 6570 antennen på VHF-bandet är något oklar, men ingen av dom är direkt dålig.
En nackel med bredbandsdipolen, när du har filtret anslutet är att den klipper på HF-bandet vid 15Mhz. Dvs har du en 195(1,2) och en Ra 180 kan du använda 2-15Mhz och 30-88Mhz.
Högantenn 1, Högantenn 2 och fordonsantenn kan anslutas till Ra 195(1,2), men med tanke på att det är en VHF-antenn så får du ingen bra verkan i antennen.
Använder du bredbandsdipol och Ra 195(1,2) behöver du inte avstämma radion. Det finns en inbyggd antennanpassare i antennen. Att tänka på är att använda det mittersta antennväljarläget på radion, dvs inte stavantennfästet och inte 50ohmsuttaget.
Tack för era svar, här är min egen uppföljning i ämnet efter några fler avverkade timmar i terränglådan:
Dipolen kommer utan Ibok, endast med inventeringslista. Således hittas inga data/prestanda.
En löjtnant menade på att bredbandsdipolen var jämförbar med 6570 på VHF-bandet, medan min egen erfarenhet nu säger emot. Det har vid några tillfällen gett samband att byta till den senare. Dock skall sägas att den är mycket bra och ligger man inte på gränsen till vad antennerna klarar av så är den smidig. Men man får, som Charlie One pekade på, då ha i åtanke att frekvenser 15-30Mhz ej går att använda på HF.
Samma löjtnant menar att det spelar ingen roll hur man vrider antennen. Ett strålningsdiagram säger ju annat, men jag har ingen erfarenhet som säger emot honom heller. HF är en svartkonst och följer troligtvis inte alla fysikens lagar ; )
Överlag fungerar antennen mycket bra med ra1951 hittils. Trots många skräckhistorier om kortvåg är det ett mycket bra komplement till TS när avstånden drar iväg, man blir utstörd på VHF-band och måste byta KDA eller vidta andra åtgärder på hela bataljonen tex.
Som ori kan jag också berätta att vi fick först lära oss att resa antennen så att burkarna (motstånd? kondensatorer?) i ändarna på antennlinorna skulle hänga 0.5-1.0m över marken. Detta är fel, vi lärde senare om att det är änden på antennlinan (där linan övergår i nylonsnöre) som skall hänga 0.5-1.0m över marken. Denna vetskap förbättrade antennen ett snäpp ; ) Och sådana rena handhavandefel gör att man undrar var Iboken till materielen tog vägen? : )
Dipolen kommer utan Ibok, endast med inventeringslista. Således hittas inga data/prestanda.
En löjtnant menade på att bredbandsdipolen var jämförbar med 6570 på VHF-bandet, medan min egen erfarenhet nu säger emot. Det har vid några tillfällen gett samband att byta till den senare. Dock skall sägas att den är mycket bra och ligger man inte på gränsen till vad antennerna klarar av så är den smidig. Men man får, som Charlie One pekade på, då ha i åtanke att frekvenser 15-30Mhz ej går att använda på HF.
Samma löjtnant menar att det spelar ingen roll hur man vrider antennen. Ett strålningsdiagram säger ju annat, men jag har ingen erfarenhet som säger emot honom heller. HF är en svartkonst och följer troligtvis inte alla fysikens lagar ; )
Överlag fungerar antennen mycket bra med ra1951 hittils. Trots många skräckhistorier om kortvåg är det ett mycket bra komplement till TS när avstånden drar iväg, man blir utstörd på VHF-band och måste byta KDA eller vidta andra åtgärder på hela bataljonen tex.
Som ori kan jag också berätta att vi fick först lära oss att resa antennen så att burkarna (motstånd? kondensatorer?) i ändarna på antennlinorna skulle hänga 0.5-1.0m över marken. Detta är fel, vi lärde senare om att det är änden på antennlinan (där linan övergår i nylonsnöre) som skall hänga 0.5-1.0m över marken. Denna vetskap förbättrade antennen ett snäpp ; ) Och sådana rena handhavandefel gör att man undrar var Iboken till materielen tog vägen? : )
Det är väl inte så konstigt att kortvågen (HF - high frequency) har längre våglängd än 'vanlig' truppradio (UK - ultrakort/VHF - very high frequency) - kortvågsradion arbetar ju i ett lägre frekvensintervall...
Inte ens Svenska Freds torde kunna beskylla försvaret för det
Inte ens Svenska Freds torde kunna beskylla försvaret för det
QUOTE (lanrezac @ Nov 27 2005, 21:21 ) 
Enligt god militär logik så har naturligtvis kortvågsradion längre vågor än den "vanliga" truppradion (145/180 etc) som ju verkar inom UK/VHF på 30-90 MHz... Det märkliga namnet "kortvåg" lever kvar från radions barndom när man jämförde med de ännu mer långvågiga systemen för "mellanvåg" och "långvåg".
Det märkliga namnet "kortvåg" lever kvar från radions barndom när man jämförde med de ännu mer långvågiga systemen för "mellanvåg" och "långvåg".
Ett tips är att beställa "Soldatreglemente Telemateriel"
från Försvarets Bok- och Blankettförråd.
Där står mycket klurigt om sambandsteknik.
från Försvarets Bok- och Blankettförråd.
Där står mycket klurigt om sambandsteknik.
QUOTE (Jobe_ @ Jan 20 2006, 21:21 )
Samma löjtnant menar att det spelar ingen roll hur man vrider antennen. Ett strålningsdiagram säger ju annat, men jag har ingen erfarenhet som säger emot honom heller. HF är en svartkonst och följer troligtvis inte alla fysikens lagar ; )
Din lötnant har fel.
Enligt strålningsdiagram på antennen och HF-teknik i allmänhet skall bredsidan på antennen ligga i sändningsriktningen.
Men beroende på jonosfärsskiktens laddning kan man bli tvungen att vrida "antennbenen" för att optimera strålningen från antennen. Vilken antennkonfiguration som gäller vid vilken tid och laddning i jonosfären är däremot en väldigt osäker teori. Man får helt enkelt prova sig fram.
HF följer fysikens lagar. Det som däremot är osäkert är som sagt laddningen i jonosfärens olika skikt.
Dagtid är skikten som mest laddade och då är "grundkonfigurationen" på antennen att föredra.
Jag är mycket väl medveten om att HF följer fysikens lagar, precis som allt annat. Ironin kanske inte framgick helt, jag antydde bara som du skriver att det är osäkert vad som är bäst vid varje tidpunkt och även minsta ändring kan göra skillnaden mellan inget samband och perfekt samband..
Däremot är jag nyfiken, menar du att det hjälper att vinkla "antennbenen" mot varandra vid lägre laddningar i jonosfärskikten (nattetid) eller menar du att vrida hela antennen och behålla 180-gradersvinkeln mellan benen?
Däremot är jag nyfiken, menar du att det hjälper att vinkla "antennbenen" mot varandra vid lägre laddningar i jonosfärskikten (nattetid) eller menar du att vrida hela antennen och behålla 180-gradersvinkeln mellan benen?
Jag har jobbat en del med Bredbandsantennen men vilka exakta antennkonfigurationer har jag inte fått koll på.
Dock så har det ett antal gånger fungerat bättre när man på nattetid har vinklat in "antennbenen" så att vinkeln blir mindre i sändningsriktningen. Som ett V.
Sen finns det ju en mängd andra vaianter som tex L med ena benet i sändningsriktningen.
En annan variant som man kan prova när inget annat fungerar är att dra ihop antennen till en hög och slänga den på backen. Även detta har fungerat. Framförallt på kvällen. (efter skymning men ännu inte natt)
Dock så har det ett antal gånger fungerat bättre när man på nattetid har vinklat in "antennbenen" så att vinkeln blir mindre i sändningsriktningen. Som ett V.
Sen finns det ju en mängd andra vaianter som tex L med ena benet i sändningsriktningen.
En annan variant som man kan prova när inget annat fungerar är att dra ihop antennen till en hög och slänga den på backen. Även detta har fungerat. Framförallt på kvällen. (efter skymning men ännu inte natt)
Intressant, jag är övertygad om att vårens övningsserie kommer ge tillfälle att prova allt detta.
Tack, hittar jag något matnyttigt återkommer jag i denna tråd.
Tack, hittar jag något matnyttigt återkommer jag i denna tråd.
QUOTE (Jobe_ @ Jan 21 2006, 14:14 )
Intressant, jag är övertygad om att vårens övningsserie kommer ge tillfälle att prova allt detta.
Tack, hittar jag något matnyttigt återkommer jag i denna tråd.
Tack, hittar jag något matnyttigt återkommer jag i denna tråd.
Ja erfarenheter kan vara bra att ha när vi skriver i-böcker :P
This is a "lo-fi" version of our main content. To view the full version with more information, formatting and images, please click here.