Jag har blivit nyfiken på hjulaxelfjädringen i pansarskyttevagnen Mowag Piranha. Såvitt jag har förstått är fjädringen av gashydraulisk typ, dvs som en Citroen-fjädring, men anpassad för tunga terrängfordon. Stämmer det? Vilka andra terrängfordon i samma viktklass (civila eller militära) använder liknande fjädringssystem? Finns några av dessa fordon i Sverige?

Finns det någon här som kan berätta mer om systemet? Kanske tom någon som har mekat med vagnen? Eller finns det några bra webblänkar med detaljinformation?

Ja, du kan ställa in markfrigång och däckstryck med knappar på förarplats. I varje fall Pirahna III 8x8. Man kan även sänka den enbart bak för avsittning.

EDIT: http://www.mowag.ch/

Jag vet bara att Irländarna hade enorma problem med sin fjädring nere i Liberia.
De var grymt missnöjda över huvud taget med fordonet.
(kan dock bero på att de har så lite erfarnhet av det ännu)

fins/fanns väl ett fordon som hade liknande "fjädring"?
det var väl vår svenska lilla vagn, Strv 103?

Ja, främst elsystemet krånglar för dem hörde jag. Men, låter man dem stå ute huller om buller utan torrluft...

På dom första danska Piranha III är fjädringen av gashydraulisk typ. Dom nya är utrustat med bladfjädra (Hetter det så på svenska ?).

Intressant! Enligt Mowags egna faktablad så är modellerna i III-serien utrustade med vanliga fjädrar (spiral- och torsionsaxlar), medan IV-serien har gashydraulisk fjädring. Men det finns alltså även tidiga III-or med gashydraul? Vad gäller för de vagnar som finns i Sverige?

@ Adam Adam:
caterpillar använder gas/hydraul fjädring på medelstora ramstyrda dumprar till dom allra största gruvtruckarna.

Tack för det! Jag ska kolla CAT:s hemsida för fler detaljer.

Gas-hydraul fungerar jättebra så länge de fungerar, framförallt på
fordon där lasten kan variera avsevärt, men de kräver mycket vård
och omsorg. Framförallt tokar det till sig med att de inte fungerar
alls när det strular. Det har många cittra-ägare märkt när de kommer
ut på morgonen och bilen drar bottenplattan i marken. Jämför
till exempel med system med aktiv dämpning. Lägger den av
så kan man ta sig hem även om det skumpar lite mer. Om man
har en bra serviceorganisation lättillgänglig, t.ex. i gruvan så kan
man laga systemet, oftast ganska snabbt med vana mekaniker.
En vagn som lägger sig på bottenpansaret under strid är helt
klart suboptimalt.

mats:
Dom har slagit upp ett garage åt vagnarna nu. Saknade fortfarande torrluftsanslutning när vi åkte iofs...

jag tror inte du hittar så väldans mycket där.
jag har letat överallt tycker jag,om du hittar nåt kan du väl PM:a?.
Den kunskapen jag har är då jag har mekat m grejorna.
det funkar som så, att du har olja i botten på dämparen,och ovanför den en "gummiballong"sen fyller man toppen med gas.
man får inte fylla för mycket gas,för då har oljan ingen plats att expandera och ballongen går sönder.sen finns det andra varianter med accumulatortankar kopplade till dämparna,.som funkar som typ en lastarmsfjädring.systemen är mycket bra (när dom funkar). dom måste skötas & kontrolleras noga & ofta

Tänkte till lite grann igen!.
tex Öhlins har ju sina Gas-schocks som dom levererar till vissa Roadracingstall i GP:
och då snackar vi små toleranser med schims-brickor ock kolvar o grejer
Det senaste är att vissa tillverkare inom Mountainbike har börjat med denna teknik;men jag tror snarare att det är nån typ av luftfjädring.
Den största anledningen till att hydraulikfjädring håller dåligt (tror jag) är att oljan "skummar" och tar större plats än vad som e tänkt;och då måsre det läcka nånstans

Öhlins använder gasen helt passivt för att reglera storleken på reservoaren och fungerar ganska
annorlunda jämfört med till exempel en Cittra även om grundtanken är densamma. Öhlins
nordamerikanska dotterbolag Nohleens (sp?) började med cykeldämpare av samma typ
hösten -93. Oljan kan skumma men det är ett mindre problem med bra olja och ingen fukt i den.