Jag  tycker att hela iden med våld ,gatuslagsmål är löjlig... Den som utmanar mig på dylikt är en individ som tror sig vara överlägsen mig på slagsmål.... Eftersom jag aldrig söker någon fysisk konfrontation måste den som söker det mot mig vara övertyggad om sin överlägsenhet.... Detta får mig att tänka i banor varför ska jag låta någon välja sätt... Att någon provocerar alternativt får mig till slagsmål så har han VALT detta.... Det är egentligen ungefär som om jag håller på med något och jag vet att jag är bättre än dig på,,, Sedan söker jag strid i tex att springa 100 meter om jag vinner 100 meter loppet får jag spöa upp dig... Altså detta är inte rättvist det finns inget som heter fairfight.... Vill någon försöka söka en fair fight med mig kommer jag inte foga mig i att han bestämmer gren..... Street fighting är bara löjligt att folk accepterar att någon väljer gren åt en är löjligt det finns inget som heter fairfight det finns bara aggresator och offer....

Japp, life sucks.

Funderat på gladiatorerna? ;)

Om man inte vill tillbringa många år i en träningslokal så borde det vara de "brutala" och lite enklare sporterna som ter sig bra i en gatustrid.
Själv höll jag på med Tae Kwon Do i 15 månader och visst så lärde man sig lite sparkar. Klädd i ett par jeans, full? och i allmänt kaos så tvivlar jag starkt på att jag skulle lyckas träffa någon i huvudet med en spark. Då gäller snarare ENKLA sparkar, rakt fram i magen/skrevet.
Tränade även boxning i ett år, och vilket päron som helst kan ju slå någon över munnen. Om man dock tränar på det lite grand så får man ju ev. en bättre slagteknik vilket hjälper en bort från rallarsvingarna. (pratar förövrigt inte just om mig).
Jag har den inställningen att "pyjamassporter" fungerar mycket sämre (om du inte tränat länge) än t.ex. Thai Boxning och Krav Maga etc i ett "regelrätt" slagsmål. Rätta mig om jag har fel??

Förövrigt så har jag inte behövt ingripa speciellt mycket i ett bråk. Kanske det beror lite på vilka man rör sig med? Vissa har ju ett bestämt intresse av slagsmål, vilket jag själv nog aldrig kommer att förstå mig på!

Ändå gången jag kan prata om hjälpa någon var när man hoppade in för att hjälpa till en kompis att försvara sig mot ett gäng fransmän på vår skola, alltså de var på besök.
Det slutade med ett fullskaligt slagsmål med 10-15 personer mitt i rasthallen och de besökande fransmännen fick fly i skolbussen. Tilläggas BÖR att de själva var antagonister till bråket.
Over and out.

Jag har fått ingripa ett par gånger på jobbet. Dock inte något som vart ALLT för allvarligt än.
Oftast blir det bråk i matsalen eller att fulla hormonstinna ungdomar kallar "min" personal för dumma saker.

Vad jag känner efter varje gång är, tog jag i för mycket nu? Hade jag verkligen rätt att bära ut honom. Kanske att jag inte skulle kopplat det där greppet...

Men den ända gången som jag har hört någonting alls var när jag drog ner en kille på golvet och kopplade ett grepp på honom. Han hade kniv som han viftade med...
Då tyckte polisen att jag hade gjort ett rådigt ingripande...

Oftast hör man folk som skriker efter en att dom minsann skall stämma en eller liknande, men antagligen försvinner kampglöden när spriten har gått ur kroppen.

Dock kan jag säga att jag är restriktiv att gå emellan ett slagsmål när det är mer än 2 som bråkar.
Du klarar bara att ta tag i en själv och oftast (men inte alltid) så lugnar det ner sig.
Är dom 3 eller mer så ser jag till att ha hjälp eller så låter jag helt enkelt polisen ta hand om det...

/TangoXray

Det var ett hedervärt ingripande, en aning riskabelt med
ändå..
Jag har lärt mig att tänkaefter både en och två ggr
innan jag ger mig på ngn med kniv, en kompis har ett
ca 10cm långt ärr som tack för hjälpen för att han
försökte avstyra ett bråk...
Det var INTE kul att se sin kompis ligga och blöda på
marken, som tur var tog det inte lång tid innan ambulans
kom till platsen och det var inte ett djupt sår, men ändå.
Om killen hade huggit i en annan riktning eller om
dom hade stått annorlunda.......snittet tog från ca mitten
på vänst-bröst muskel ned mot sidan...
Hade kunnat gå riktigt rejält åt H***e.

Tror att man måste vara VÄLDIGT diciplinerad om man skall
kunna använda kampsports-kunskaper i ett skarpt läge.

Men det är klart att man skall ingripa om det behövs.
Men att vara försiktig är nog att rekomendera...

känner att jag måste bidra med en historia som utspelades sig för några månader sedan på en pressbyrå någonstans i Sverige.
Jag stod längst fram i kön och väntade på att få skriva under min kontokortsslip, under väntetiden så kikar jag runt i butiken och ser en sleten person stå och ösa ner godis o.dyl i en påse cirka 5 meter från kassan. 1 meter från godis-i-påsen mannen står den en äldre man och studerar hela förloppet. Godis-i-påsen mannen kände sig nöjd och förflyttar sig mot utgången. Eftersom jag stod längst fram i kassan men massa folk bakom mig så var det inget läge att ingripa så jag säger till kassörskan "det är en snubbe som smiter iväg med en hel påse godis just nu"   svaret jag fick var helt underbart  - ja men gör nått då  varpå jag svarade "känns inte som min grej,  jag jobbar inte här"  kassörskan överraskar med ytterligare ett underbart svar  "det är inte min grej heller" och stirrar på mig som att allt var mitt fel.

Saken är den att det säkerligen var ytterligare 10 pers i lokalen varav minst 1 person såg hela förloppet från en mkt fördelaktigare position än min. Men ingen ingrep, kassörskan var inte heller allt för villig, arbetsmoralen verkade inte skyhög.

Tror inte att jag skulle ingripa vid "småbrott" som snatteri, mer än att säga till personalen. (Men det gav ju ingen större effekt direkt) Riskerna är för stora, iaf i en storstad. .

i det läget hade jag nog vänt mig om och sagt "Grabben, du tror inte du skall betala för det där?" eller liknande.

Vilket enbart hade lett till att snubben gjort en Carl Lewis och försvunnit fort som faen, nu gav jag iaf personalen en chans att agera men icke.

Är man i en situation därnågon annans väl och ve är i fara, så ingriper man väl såklart.
Blir jag själv däremot angripen av en eller flera så gör jag det inte. Har under mina snart 30 år utdelat ett slag i självförsvar, vilket resulterade i att killen föll bakåt, och slog huvudet i trottoarkanten.
Killen fick föras till sjukhus och så otroligt rädd har jag aldrig varit i hela mitt liv. Hade oturen verkligen varit framme hade han kanske blivit förlamad, eller än värre kastat in handduken.
Ni kanske tycker jag verkar vara mesig som inte står upp för mig själv, men skulle jag råka skada någon illa, illa så skulle jag aldrig kunna sova igen.
Nu är jag ju iofs ingen Tyson, men man kan träffa riktigt bra (illa).
Skiter det sig och jag hamnar i trubbel så tar jag mina apostlahästar och sticker.
Min brors Wing Tsun-tränare hävdade att världens bästa självförsvar är 100 m under tio sekunder.

Eftersom man troligtvis inte springer under 10s. så gäller det att ha andra kvalifikationer.
Om inte en världsmästartitel så en jäääkligt stor mun ?

Förövrigt låter det hemskt om den där killen du slog. Det tåls nog att tänka på innan man någon gång skulle veva iväg, vad som helst kan hända.

Det där är ganska lågt av personalen att bete sig på det sättet men samtidigt har jag lite förståelse för kassörskans beteende men inte för hennes otroligt onödiga kommentarer!

Jag kan ju berätta hur det funkar i den butiken där jag jobbar (en större matbutik i södra stockholm) om någon i personalen ser att en "mindre väluppfostrad individ" stoppar på sig något så följer han efter personen tills det att personen har passerat kassorna och väl där brukar vi fråga om han/hon har något som de inte betalat för oftast så erkänner dem eller också blir de våldsamma därför är vi minst 2 st när vi pratar med dem för en kväll i vintras blev jag och min chef inblandade i ett litet bråk med 2 st pundare som hade stulit varor för sisådär 2000 kr...
Men iaf till saken min Chef frågar de två om dom har något på sej som dom inte har betalat för och personerna nekar och säger att vi kan "dra åt H-E" och den ena killen puttar till min chef  så att han tappar balansen lite men han får tag i killens jacka o drar med sej honom i fallet samtidigt hoppar den andra killen på min chef och försöker få loss sin kompis och då ligger dom tre där o slåss och jag blev väl chockad först men bestämmer mej iaf för att få bort en av de två lirarna och sliter tag i honom och han var väl inte direkt beredd på det utan lägger sej ner på magen utan att göra nåt motstånd samtidigt som jag kopplar nåt slags grepp på honom medan chefen håller på o bråkar med andra killen har någon ringt på centrumväktarna och polisen och väktarna kommer dit först och försöker få ner killen som gör så mycket motstånd som han bara kan men till slut när de är 2 väktare + min chef på honom ger han sig och en av väktarna tar hand om den killen jag håller fast. Väktarna tar in båda killarna på lagret i väntan på polisen och skyddsvisiterar killarna då visar det sej hur mycket saker det stoppat på sej egentligen sen så fiskar en av väktarna upp en lång skruvmejsel ur ena killens jackficka (han som jag tog) och när polisen till slut kom så sa dom bara typ "är det ni nu igen" till killarna tydligen var de välkända hos polisen.

Jag har iaf fått mej en tankeställare nu när det gäller att ingripa mot snattare/tjuvar ja vet inte om det är värt att riskera att få en skruvmejsel i sig för att man ska ta nån som snattar/stjäl utan det ska nog till betydligt mer i dagens läge för att jag ska ingripa ??? så därför Fu Gson förstår jag kassörskan lite....

// Tompa

Stämmer, bästa självförsvar är springa fort Som f*n

Jag lever efter mottot: "Det är fegt att inte slåss!"

@tompa, jag har all förståelse för kassörskan, saken som var underhållande var på det sätt som hon mer eller mindre la över ansvaret på mig.

Låter som min filosofi. Skulle någon komma fram och mucka med mig lägger jag benen på ryggen. Viist känner man sig kanske som en fegis, men frågan är om man känner sig särskilt modig när man ligger på akuten med skallskador, ett knivhugg i magen och utslagna tänder.

I ett slagsmål förr slog man varandra på käften varsin gång så var det bra sen, nu för tiden ger sig inte folk förrän dom ser hjärnan och inälvorna på den dom misshandlar.

citat "I ett slagsmål förr slog man varandra på käften varsin gång så var det bra sen, nu för tiden ger sig inte folk förrän dom ser hjärnan och inälvorna på den dom misshandlar."

det där är iofs lite av en myt, vålet ÄR grövre idag, men det var inte vackert innan heller, knivar, tillhyggen och annan bröte användes. Den bilden många har av att för i tiden slogs man hederligt och ärligt stämmer knappast.......här skulle jag haft en källhänvisning, men jag hittar inte bokjäveln! :devil

Fu Gson: Du här rätt, ville bara visa på att våldet har blivit brutalare. Dålig liknelse av mig

På tal om slagsmål och kampsport så är det Allstyle open på söndag.... nån som ska dit?