Hittade denna i rapporten till andra länder om Sveriges försvar mellan 2005 och 2009:



Jag som trodde att alla skulle ligga inne i 330dagar. Stämmer detta?

Vissa "specialistbefattningar" kommer även framöver att vara på 15 månader. Som jag har förstått det kommer det dock att kraftigt minskas på antalet KB.

Källa: En ÖvLt från Hkv som höll genomgång.

Det verkar som man helt går ifrån att sammansvetsa färdiga enheter. Nu kommer det ju inte finnas några färdiga KB som får ta hand om "sin" pluton och leda och utvecklas med den när GB och soldaterna rycker in. De enheter som produceras nu måste ju då få yrkesoff. som chefer om de inte rentav ska bli chefslösa, vilket jag har svårt att tänka mig att de skulle bli. Att gå den tredje terminen för chefskap och utlandsförberedning torde ju skapa chefer som luftlandsätts i ngn random enhet...
Hmmm, RP undrar om detta verkligen kan vara bra...

/RP

Vpl-nytt har en hyfsad bra info om kommande organisation.
Jag tar mig friheten att kopiera artiklen ifall de skulle byta texten.

Texten finns här
http://www.varnpliktsnytt.se/granskar.php

Framtiden är oklar

I förra årets försvarsbeslut bestämde politikerna att värnplikten ska förändras rejält. I januari 2006 rycker de första värnpliktiga in i det nya systemet. Men många vet ännu inte vad som ska hända.

I december förra året beslutade riksdagen att förändra värnplikten. Politikerna ville införa ett helt nytt värnpliktssystem med många förändringar. Några av sakerna som skiljer det nya systemet från dagens är:
Året delas in i terminer mer likt det civila skolsystemet, med en vår- och en hösttermin.
Nästan alla värnpliktstjänster blir elva månader långa.
Det kommer bara att finnas meniga, specialister och befälselever, vilket blir en värnpliktig befälsnivå mindre än i dag. Alla nivåer har lika lång utbildning.
Utbildningen ska bli mer omfattande och mer inriktad mot internationell tjänst.
Det kommer att finnas en tredje, frivillig termin.

Överstelöjtnant Hugo Hökerberg och överstelöjtnant Peter Nilsson är ansvariga för införandet av systemet inom Försvarsmakten. Hugo Hökerberg förklarar att planerna för hur utbildningarna exakt ska gå till ännu inte är klara. Det är förbanden som är ansvariga för det, men tanken är att det ska bli en mer professionell utbildning i ett lugnare tempo.
- Framför alltmeniga och specialister kommer att känna av det. På det här viset hoppas vi också att avgångarna ska minska, säger Hugo Hökerberg.
De som är uttagna till befälselever kommer att få betydligt mindre ledarskapsutbildning än dagens KB elever och ska inte ha samma ansvar. Istället kommer yrkes- och reservofficerare ta över många av de tjänster som KB-elever tidigare haft.

I dag ser Försvarsmakten internationella insatser som sin huvuduppgift. Därför kommer en stor del av utbildningen vara inriktad mot sådana. Det är också med internationella insatser i tankarna som den tredje terminen har kommit till. Den är frivillig och tillhör inte grundutbildningen. Under den tredje terminen är man inte pliktig, utan istället kontraktsanställd av Försvarsmakten. Den tredje terminen kan se väldigt olika ut. För en del kommer den bara att bestå av några veckors träning innan man blir skickad på mission i Kosovo. För andra kan hela tredje terminen vara utbildning för att man sen ska vara i beredskap i Nordic Battle Group under ytterligare ett halvår.

Det ska vara samma befäl som utbildar de värnpliktiga under den tredje terminen som under de två första. De befälen ska också följa med på utlandsmissioner eller sättas i beredskap. På det här viset kan befälen övertyga de värnpliktiga att vara med i just deras utlandsgrupp, inte bara på vilken utlandsmission som helst.
-Befälen har alltså elva månader på sig att omvända de värnpliktiga. Eller inte omvända, utan få dem intresserade, säger överstelöjtnant Hökerberg.
Redan sommaren 2006 prövas en tredje termin på P 7. Ett mekaniserat kompani med i huvudsak värnpliktiga som muckat i april kommer att sättas upp. De värnpliktiga kontraktsanställs, utbildas och sätts sen i beredskap. Kontraktet gäller under två år och soldaterna ska med tio dagars beredskap kunna bli skickade vart som helst i världen. Den första ordinarie tredje terminen påbörjas hösten 2006 på Livgardet och P 4.

I det nuvarande värnpliktssystemet tvingas många att vara arbetslösa ett halvår efter studenten innan de rycker in i januari. Enligt höstens försvarsbeslut var det ett av problemen som skulle lösas i det nya systemet. För de värnpliktiga inom flottan, som rycker in i januari, väntar fortfarande ett halvår arbetslöshet före inryck. Detsamma gäller de år armén, marinen och flygvapnet har inryck i januari.
- Vi kan inte undvika att en del får gå hemma på hösten. Nu slipper de värnpliktiga i alla fall att mucka i april och kan istället börja eventuell högskoleutbildning direkt efter muck, säger Hugo Högerberg.

Försvarsmakten kommer under hösten att dra igång en stor informationskampanj om det nya systemet. Enligt Hugo Högerberg ligger just nu ansvaret på Pliktverket att informera de mönstrande om hur det nya systemet fungerar. Men på Pliktverket kan inskrivningsförrättarna inte göra mycket - de har inte fått någon information från Försvarsmakten.
- Det jag vet och berättar för de mönstrande är att det är två terminer, att alla tjänster är 330 dagar och att det kommer att finnas en tredje termin som de kommer få mer information om efter inryck. Jag vet inget mer och kan inte svara på några andra frågor från de mönstrande, säger Patrik Lander, inskrivningsförrättare på Pliktverket i Karlstad.
Patrik tycker det skulle kännas som en trygghet att veta mer än det lilla de berättar. Han skulle till exempel vilja veta hur utbildningen ska vara upplagd. Christer Nilsson, handläggare och samordnare för inskrivningsförrättarna på Pliktverket tycker att situationen är bedrövlig för Försvarsmakten:
- Vill man få någon intresserad, måste personen bli informerad. Som det är i dag är det alldeles för torftigt. I många befattningsbeskrivningar finns ingen ny information, förutom raderna om att den ska uppdateras. Jag antar att det ska till ny info, för något ska man väl göra under de fyra månaderna som är tillagda på en 7,5-månaderstjänst, säger Christer Nilsson.
Hugo Hökerberg och hans kollegor ska arbeta för att allt ska vara klart till januari. Det sker kontinuerliga dialoger med Pliktverket. Än är det inte klart, men Hugo är optimistisk.
- Det är klart att det finns risk att det haltar i början, men jag tror inte att det blir några problem, säger Hugo Hökerberg.

Fotnot: Ungefär 200 värnpliktiga kommer att ha längre tjänst än elva månader. Det handlar bland annat om systemtekniker, informationssoldater och soldater med befälsbefattningar som kräver längre tjänst.

Text:

Jakob Wagner
jakob.wagner@varnpliktsnytt.se


Fakta
Då införs det nya värnpliktssystemet
Januari 2005: Flottan har inryck med det nya systemet.
Januari 2006: Amfibie- och flygvapenförbanden har inryck enligt det nya systemet.
Sommaren 2005: Ett mekaniserat 90-kompani sätts upp på P 7 för att prova det nya systemet.
Juli 2006: Huvuddelen av armén har inryck enligt det nya systemet. Samtidigt börjar Livgardet och delar av P 4 sin första ordinarie tredje termin.

Bild-Illustration
http://www.varnpliktsnytt.se/divbilder/kam...ranskar3tre.pdf

De har även en bra illustration av hur systemet är tänkt att fungera med i artikeln. Tyvärr verkar den inte ha publicerats på nätet...

Så hur kommer det att fungera när de soldater som har så dålig stresstålighet att de skulle ramla ur den fredstida utbildningen i dag, i framtiden efter den lugna utbildningen hamnar i hård skarp strid i utlandet under fredsframtvingande operationer?

Jag TROR främst att de menar en lugnare inledning på GSU:n eller liknande, samt att ett lugnare inlärningstempo kommer att kunna uppnås för de utbildningar som tidigare bara varit 7,5 månader. Förhoppningsvis kommer detta "lugn" inte påverka stridsövningarnas upplägg...


Men jag gissar att ditt inlägg var något raljerande... ;)

Varför vill man ha ett lugnare tempo än i dag? Är verkligen tempot så extremt hårt på de normala förbanden i svenska försvaret i dag? En del kanske säger att man ska ha ett lugnare tempo för att fler ska orka med värnplikten. Jag undrar om kriget är lika snällt och undlåtande? Jag undrar även om man inte kan locka fler att vilja göra värnplikt om man utmålar värnplikten som en utmaning, istället för att utmåla det som något slappt. Sedan så har vi även det välkända mantrat: svett spar blod. När väl soldaterna ligger på marken i Afrika med ksp-eld vinandes över skallen, så kanske de önskar att deras befäl hade övat strid med dem istället för att låtit dem äta chips och se på TV på kvällen. Med den nya inriktningen på fredsframtvingande operationer i kombination med det nya värnpliktssystemet, så kommer trots allt risken vara betydligt större än förr att svenska soldater hamnar i riktig skarp strid.



Om man börjar slappa med A, så finns även en risk att man börjar slappa med B. Jag anser dessutom att stresstillvänjning handlar om mer än enbart stridsövningar. Eller är det inte stresstillvänjning när man exempelvis ska försöka ordna till ett perfekt skåp på några minuter när all ens materiel ligger på sängen och golvet?



Jag är bara nyfiken. Om jag skulle ut på skarpt uppdrag om två år, så skulle jag önska att min utbildning inför det hade framgångsrikt lösande av uppgiften och min och mina kamraters överlevnad i uppdragsområdet, och inte mitt välbefinnande under utbildningen, som främsta mål.

För att skapa bättre utbildningsbetingelser kanske? Lugnare tempo behöver inte betyda "äta chips och se på TV på kvällen" utan kanske snarare att soldaterna inte behöver vara uttröttade. Då fastnar nämligen kunskap sämre...

Ja, vi får väl se vad "lugnare tempo" innebär i praktiken. Om nu lugnt tempo enbart har fördelar, så kan man fråga sig varför exempelvis TolkS, FJS och KJ-komp kör med något som inte direkt kan klassas som lugnt tempo? För om soldaterna lär sig så mycket bättre under lugnt tempo, så borde väl soldaterna på de nämnda förbanden hinna lära sig samma saker som nu även om man sänkte tempot? Jag är medveten om att soldatmaterialet på de nämnda förbanden skiljer sig markant från snittet, men det borde inte ta bort min poäng helt som jag ser det. Lugnt tempo har i min mening en plats i utbildningen, men det är främst när det är frågan om teoretiskt komplexa saker och/eller när man börjat med något nytt. Jag tror stenhårt på att man ska öva under så realistiska förhållanden som möjlight, och jag har mina misstankar om att skarp strid inte är en lugn miljö, och i synnerhet då inte för infanteriförband och liknande.

För att utbildningstiden idag är så pass kort? Att öva under realistiska förhållanden är självklart. Men långt ifrån all tid under GU utgörs av övningar. Jag är fast övertygad om att utbildning under bra betingelser ger en bättre förutsättning för att "soldatmaterialet" ska lyckas bra under övningarna och att slutprodukten vid muck blir bättre än om man ska stressa igenom utbildningen.

Men om kunskap fastnar bättre under lugnare tempo, så borde de väl hinna lära sig samma saker som de gör nu, även om de drog ned tempot? Om de inte skulle kunna göra det, så borde det väl även gälla för "vanliga" soldater att de hinner lära sig mer saker/saker bättre om de håller ett högre tempo?



Här bör man nog fråga sig vad man egentligen menar med lugnt tempo. Jag kan se två väsentliga fall:

1. Man kör relativt korta dagar.

2. Man kör dagarna med låg intensitet.

Att man kör 2 kan jag, som jag redan nämnt, acceptera under vissa utbildningsmoment. Däremot så har jag invändningar mot 1, om det exempelvis innebär att de värnpliktiga enbart ska tjänstgöra under vanlig civil arbetstid och sedan ha hela kvällen för att slöa framför TV:n eller liknande saker.

Det finns ju faktiskt vissa brytpunkter... Det går inte att klämma in hur mycket utbildning som helst på en viss kalendertid, även om man kör skiten ur soldaterna. Sedan finns det även någonting som heter reglerad arbetstid. Inte för soldaterna, men väl för fast anställd personal. Detta kan man tycka vad man vill om, men i Sverige så är det ett faktum.

Jag förstår inte riktigt vad du vill säga med ovanstående, då det är självklart att det finns en gräns för mycket man kan/hinner lära sig under en viss tidsperiod.



Man kan ha dubbla befälsomgångar och/eller ge kvällstjänst till de värnpliktiga som de själva kan sköta, även om det första både kostar och riskerar att göra en del befäl upprörda då de tvingas arbeta kvällar. Tre exempel på kvällstjänst som de värnpliktiga själva kan sköta är fysträning, litteraturstudier och städning/underhåll.

Att lugnare tempo = bättre inlärning inte med nödvändighet innebär att man kan lära in hur mycket som helst på en viss tidsperiod. Exempelvis så kanske den grundläggande vapenutbildningen inte går snabbare med ett lugnare tempo, men kunskaperna hos soldaterna blir djupare och varar längre.

Säg att man har åtta veckor på sig för att ge soldaterna grundläggande rekrytutbildning.

1. Vi har utbildning i kasern. Hur tror du deras kunskaper efter de åtta veckorna skulle påverkas av;

1A. Soldaterna har nio timmar ledig tid per dag, där sju till åtta timmar är avsedda för sömn. All övrig tid är de sysselsatta med utbildning eller annan tjänst.

jämfört med:

1B. Soldaterna har 16 timmar ledig tid per dag, där åtta timmar är avsedda för sömn. All övrig tid är de sysselsatta med utbildning eller annan tjänst.

2. En betydande del av rekrytutbildningen består av utbildning i strid i skog. Hur tror du deras kunskaper efter de åtta veckorna skulle påverkas av;

2A. Soldaterna bor i fält under hela stridsutbildningen, med de begränsningar detta innebär både vad gäller bekvämlighet och fritid. De är ute i skogen hela tiden under stridsutbildningen.

2B. Soldaterna bor i kasern under hela stridsutbildningen och följer 1B ovan. De är enbart ute i skogen under dagtid, samt någon enstaka nattövning.

3A. Man kör alla dagar med låg intensitet.

3B. När man påbörjar utbildning inom något nytt, så inleder man med låg intensitet, för att sedan gradvis öka intensiteten när soldaterna lär sig saken. Man eftersträvar att gradvis uppnå en intensitet (miljö) som är så lik den i skarp strid som möjligt (inom givna säkerhetsramar).

Vart vill du komma?

Att det kanske finns nackdelar med vissa former av "lugnt tempo".
Att öka min allmäna förståelse för hur militär utbildning bör bedrivas.

Har inte det här tjatats igenom i ett flertal trådar redan?
Någonting annat nytt måste det väl finnas att diskutera i den här tråden..

Om man som du verkar göra sätter likhetstecken mellan "lugnt tempo" och "få timmar om dagen" så kan jag se nackdelar med detta. Det jag är ute efter är att minimera stressen under utbildningen. Att man ska kunna agera under stress är en sak, men inlärning går sämre under hög stress.



Har du tittat i den här?

Ja, men frågan är hur mycket stress som är för mycket stress när det gäller inlärning? Åtminstone för min egen del så gäller att en viss stress gör att jag snäpper till mig och blir mer effektiv. Sedan så går ju även en del inlärning ut på att lära sig kunna agera korrekt under extrem stress.



Ja.

Ja, men inlärningen sker då inte under stress. Däremot så övar man sedan det inlärda under stress för att befästa kunskapen.

Ett exempel är drill av vapenhantering. Där nöter man ladda/ptr ur m m under lugna former för att automatisera ett beteende som sitter kvar även i mycket stressade situationer. Att börja öva vapenhantering under stress skulle inte göra någon till bättre soldater.

edit: Inga negationer i onödan... Bonus till A2K för påpekandet ;)

Jag har svårt att i sammanhanget se en fast gräns mellan "inlärning" och "befästande av kunskap". I mina ögon så är även övandet under stress inlärning.



Jag antar att det smög sig in ett "inte" för mycket ovan.



Precis, och därför anser jag, som jag redan nämnt, att man ska börja öva vapenhantering under lugna former. När sedan soldaterna kan handgreppen väl i lugnt tempo, så skall man öka tempot. Jag har svårt att se det vettiga i att fortsätta öva en sak i ett lugnt tempo när soldaterna klarar av saken väl i det tempot, utom möjligtvis för någon koll då och då där man ser att soldaterna verkligen utför handgreppen helt korrekt, eller om soldaterna inte har övat saken på länge. Sedan så har man även frågan om när ett "lugnt" tempo blir ett "slappt" tempo.

Ang. diskussionen om mjukare inryck (vilket väl för övrigt är lite OT i tråden)

I det här fallet tror jag att den gode BJE slog huvudet på spiken..

Att genomföra inlärningen utan stress betyder inte heller på något sätt att man behöver göra avkall på vad soldaten/individen upplever som hårt. Närmast exempel som jag kan dra är från sommaren 04 då jag själv arbetade på inryck som PC. Vi höll ett lugnt tempo, där fokus låg på learning (obs inte teaching... tar uttrycken på engelska, står still i svenskan nu) för soldaten. Även om vi tog det lugnt så var jag väldigt tydlig med att ge instruktioner till instruktörslaget att det inte någonstans fick släppas på disciplinen, krävdes det tre omrakningar, sex försök innan anmälan gjordes korrekt osv så krävdes detta och genomfördes. Vidare ansåg/anser jag också att det med detta system är av vikt att få instruktörslaget att bibehålla distansen till soldaten och inte, p.g.a av de lugnare tempot, lura sig till att bli allt för "hej och tjenare" med soldaten. Jag anser att detta gav de flesta soldaterna en känsla av att "lumpa" i motsats till att "slappa på civil inrättning". I slutet av GSU genomförde jag, på eget bevåg, en form av stratapsövning där soldaten under en dag fick genomföra olika typer av uppgifter som de utbildats på. Under denna dag var instruktionerna till instruktörerna helt annorlunda, vi tog istället på oss "80-tals glasögonen" och körde (efter deras egen förmåga mätt) skiten ur soldaten där exempelvis en pustande soldat som kort hämtade andan vid en bårbärning försågs med ett av mina kanske värre utbrott genom tiderna just på grund av sitt pustande. När denna övning var avklarad och vissa moralhöjande prylar delats ut så hade jag små spontansamtal med en del av soldaterna, de flesta ansåg att "först nu känns det som vi verkligen ryckt in" vilket var en kommentar som jag förväntade mig. På frågan "Tror ni att ni hade löst ut den här dagen lika positivt om jag kört samma stuk från och med dag ett och genom hela utbildningen?" så hade dock samtliga svar innebörden "Nej, vi hade inte lärt oss lika bra.. motsv."

Exemplet ovan är givetvis min egen högst personliga (och för egen penalistiska vinnings ;) ) undersökning, effekten har jag dock kunnat se samtliga år då jag prövat på konceptet i olika grader och kombinationer.. dock har jag genom diskussioner med andra befäl upplevt att åsikten överlag är samma som undertecknads.

Slutligen vill jag dock åter poängtera att "mjukstart" som kallar det på K4, eller vad ni nu själva vill kalla det, inte på något sätt betyder att man blir överdrivit kompis med soldaten och släpper på disciplinen motsv. det handlar endast om att skapa goda inlärningsförutsättningar som man senare kan krydda med stress för att vidareutveckla.

Vissa tycker säkert att detta, från trådens ämne egentligen ganska OT, inlägg är som att svära i kyrkan, men så här ser jag på inryck nu för tiden baserat på den värderingar som finns i samhället, de ekonomi- och avhopps-krav som finns inom FM och framförallt befälens skyldighet att "bygga" goda, intelligenta och kunniga soldater och förband.

GMY

Man behöver inte ha hög stress för att man har ett högt tempo. Om man övar rekryten 16 timmar om dagen i 75% tempo lär han sig mer än om man tränar honom 8 timmar per dag i 150% tempo. Båda håller samma tempo på daglig basis, men den tidigare har betydligt lugnare tempo per tidsenhet träning och därmed mindre stress. En annan sak man kan göra för att öka tempot är att hålla utbildning hela tiden, även under transportsträckor, fys och glapp i schemat.

Saker som soldaten behöver kunna i stressfyllda situationer skall läras ut i ett accelererande tempo, lugnt i början för att slutligen testas i dom sämsta av förhållanden i rasande tempo.

Detta är mitt lilla bidrag i debatten, reflektioner?

Om vi ser till mitt ursprungliga citat;



och dess kontext, så ser jag inget som säger något om enbart en lugnare/mjukare start. Det var det jag reagerade på. Jag anser också att en relativt lugn, men inte slapp, start verkar vettigt, men jag anser definitivt att tempot och kraven ska öka när soldaterna blir mer erfarna. Från citatet ovan så verkar det däremot som man planerar att hålla ett "lugnare tempo" under hela utbildningen gång. Frågan är då vad de faktiskt menar med "lugnare" (d.v.s. mindre stress och/eller kortare dagar)? Det får vi väl se.

Edit:

BJE, jag har en känsla av att vi egentligen har skapligt lika åsikter i frågan, men att vi även pratar förbi varandra rätt så rejält och skapar allmänt kaos och oreda.

jag TROR, att eftersom det ska ha samma innehåll i 11 mån som i 7,5 mån så kommer de nog hålla ett allmänt lägre tempo i utbildningen. Men det betyder inte att man har kortare dagar, utan som tidigare personer har nämnt, att man tillämpar ett lägre tempo. vilket kan vara bra, det är ju inte alla som lär sig lika snabbt som resten.




Det tycker jag också det låter som!

Vad vore livet utan diskussion? ;)

Samt att det kanske ges möjligheten att gå in mer på djupet i de olika momenten. istället för det är idag där det hastas förbi de olika momenten. Samt att tidsplaneringen mellan bef, osv inte är fullt så bra utnyttjad som den borde kunna vara. En hel del vänta tid som man skulle kunna överbrygga för att få bra utbildade soldater.

Sedan för att det är en mjukare start så betyder det inte att det är helt utan disciplin, saft&bullar osv. Utan det bygger på att ge rimliga tidsmarginaler, att börja med enkla övningar för att bygga upp soldater. Istället för att börja med en 3mila marsch med 30kg packning så börjar man med kanske 5km och 5kg för att bygga upp soldaterna. Skulle vara intressant att höra vad yoffarna har för åsikt om "mjukstart" och hur utbildningsståndpunkten är vid muck med mjukstart jmf med icke mjukstart....

Sedan är FM en arbetsplats, där gäller vissa lagar rörande arbetssäkerhet. Hur många skulle vilja göra vpl ifall 2-3 procent dog under vpl, 5% som fick amputera en arm eller ett ben och ytterligare ngn procent som fick grava handikapp efter sin vpl? Personligen är jag för tanken "hel in, hel ut" och försöker att praktisera det tänkandet så mkt som möjligt, och samtidigt öva så realistiskt som möjligt. Att öva 100% realistiskt går inte, då skulle inte många procent komma hem från sin vpl helt utan fysiska eller psykiska skador...

För att förtydliga Ing lite så lugnar vi oss med "metodiken" i tråden och koncentrerar oss mer på "organisationen" i dess kommande form.

danke.

vill bara hålla med Fk Satan innan vi släpper det.

mycket kloka ord där, och som sagt så håller jag med dig till fullo!