tror det var badher minehof gänget som tog död på en bankdirektör i tyskaland med hjälp av ljusbrytare modell affär.

de satte upp två av den där typen som fanns i alla affärer på 70-80talet.
på ett järnstaket. med några meters mellanrum.
ställde en cykel med en hemmagjord försvarladdning 21 på pakethållaren.
innehållande x antal kilo sprängdeg och en tjock stålplatta.

sedan var det bara att vänta på bilen, slå på ljusbrytarna och se på.
när bilen bröt den första armerades "minan" när den bröt den andra, avfyrades den.
stålplattan flyger iväg, viks till en projektil i luften, slår in i baksätet, tar död på skyddsobjektet och fortsätter ut på andra sidan.
chafför och livakt i framsätet klarar sig med hörselskador.

@2sharp
Har pillat på de här USS-T tändarna på SWEDEC, de är inte att leka med. Det värsta är att alla mer eller mindre ser lika ut så du får utgå från alla tändsystem!

Xact, och det är ju hyfsat jobbigt med en som är ljuskänslig....

:(

Hur fasen lösar man det? Tält av mörkerväv och på med goggles ?

Jag tror inte att det var Baader-Meinhof som utförde det dådet, det var alldeles för avancerat för dom. Dom inkompetenta klåparna skulle antagligen ha sprängt sig själva i luften då dom apterade bomben (sen skulle dom säkert ha skyllt på samhället för att dom gjorde fel).

.Du skulle nog behöva modda den rätt så mycket, borra in sig i krutladdningen sedan är det bara att sätta in en glödtråd. Har för mig att jag sett en bild på en som man beslagtog i Irland. Ett vanligt stålrör bara men den ska tydligen ha funkat.

EOD

Sverige har förbundit sig att i händelse av ofred inte använda sig av bland annat truppminor, IED:er och BC-vapen. Frågan är väl hur väl det skulle följas i ett läge där landets frihet och självständighet stod på spel. Att BC-vapen förmodligen ändå inte skulle användas är ju ganska troligt, då motståndaren skulle få skäl att använda detsamma mot oss. Truppminor och IED:er är dock ett annat kapitel, då det är försvararen som har störst nytta av dessa. Om jag minns rätt förbjuder folkrätten oss att koppla en hgr till en dörr för att spränga eventuella inbrytande fiender i luften, och det är definitivt förbjudet att beströ rasmassor med truppmina 10 eller att placera ett större antal obevakade trådminor i skogarna.

Lagarna syftar ju till att civilbefolkningen ska lida så liten skada som möjligt, men man måste ställa sig frågan om vilket man sätter högst; fortsatt fri- och självständighet eller förmånen att inte riskera att få benet avsprängt så fort man går ut. Det är en svår fråga, och det vore intressant att höra andras synpunkter. Skulle DU avstå från att sätta upp ett hgr-försåt eller en trpmina 12, och varför/inte?

Protokoll om förbud mot eller
restriktioner i användningen av
minor, försåtvapen och andra
anordningar
(Protokoll II)1
Artikel 1 - Materiellt tillämpningsområde
Detta protokoll avser användning på land av minor, försåtvapen och andra anordningar
som anges häri, inbegripet minor som utlagts för att hindra motparten från att använda
stränder, övergångsställen vid vattenleder eller floder, men omfattar inte användning av
sjöminor till havs eller i inre vattenleder.
Artikel 2 - Definitioner
För detta protokolls syfte används följande definitioner:
1. "Mina" betecknar ammunition som är placerad på, under eller nära marken eller på
annat område och är konstruerad att detonera eller explodera genom persons eller fordons
närvaro, närhet eller kontakt; Med "fjärrutlagd mina" avses en sålunda definierad mina som
utlagts med hjälp av artilleri, raket, granatkastare eller liknande hjälpmedel eller som fällts
från flygplan.
2. "Försåtvapen" betecknar anordning eller material som utformats, konstruerats eller
anpassats för att döda eller skada och som fungerar på oförutsett vis när en person rubbar eller
nalkas ett till synes ofarligt föremål eller utför en till synes riskfri handling.
3. "Andra anordningar" betecknar manuellt utplacerade sprängladdningar och anordningar
som är avsedda att döda, såra eller skada och som sätts i funktion genom fjärrkontroll eller
automatiskt efter viss tid.
4. "Militärt mål" betecknar, i vad avser materiella ting, varje föremål som till följd av art,
läge, ändamål eller användning effektivt bidrar till de militära operationernas genomförande
och vars totala eller delvisa förstöring, intagande eller neutralisering under de vid tidpunkten
ifråga gällande förhållandena medför en avgjord militär fördel.
5. "Civil egendom" betecknar alla föremål som inte utgör militära mål enligt punkt 4.
6. "Upprättande av protokoll och minkartor" betecknar en fysisk, administrativ och teknisk
verksamhet syftande till att i officiella akter inregistrera all tillgänglig information, som kan
underlätta lokalisering av minfält, minor och försåtvapen.


Artikel 3 - Allmänna restriktioner för användning av minor, försåtvapen och andra
anordningar
1. Denna artikel är tillämplig beträffande:
a) minor;
B) försåtvapen; och
c) andra anordningar.
2. Det är under alla förhållanden förbjudet att bruka vapen, som omfattas av denna artikel,
vare sig vid anfall, försvar eller repressalier, mot civilbefolkningen som sådan eller mot
civilpersoner.
3. Urskillningslös användning av vapen som omfattas av denna artikel är förbjuden.
Urskillningslös användning är utläggning av sådana vapen
a) då de inte placeras vid, inom eller riktas mot ett militärt mål; eller
B) då man använder stridsmetod eller vapenbärare som inte kan riktas mot ett bestämt
militärt mål; eller
c) då de förväntas förorsaka oavsiktliga förluster i människoliv bland civilbefolkningen,
skador på civila, skador på civil egendom eller en kombination därav, vilka skulle vara
överdrivna vid jämförelse med den påtagliga och direkta militära fördel som kan emotses.
4. Alla möjliga försiktighetsmått skall vidtas för att skydda civilpersoner från verkningarna
av de vapen som omfattas av denna artikel. Möjliga försiktighetsmått är sådana
försiktighetsåtgärder som är genomförbara eller praktiskt möjliga med hänsyn till alla vid
tidpunkten ifråga rådande förhållanden, inbegripet humanitära och militära överväganden.
Artikel 4 - Restriktioner för användning av andra minor än fjärrutlagda minor, försåtvapen
och andra anordningar i befolkade områden
1. Denna artikel är tillämplig beträffande:
a) andra minor än fjärrutlagda minor;
B) försåtvapen; och
c) andra anordningar.
2. Det är förbjudet att använda vapen som omfattas av denna artikel i varje stad, by eller
annat område med en liknande koncentration av civila, där strider mellan markstyrkor inte
äger rum eller inte tycks vara omedelbart förestående, såvida inte:
a) dessa vapen är placerade inom eller i omedelbar närhet av ett militärt mål som tillhör
eller står under kontroll av en motståndare; eller
B) åtgärder vidtas för att skydda de civila från deras verkningar, till exempel utplacering av
varningsskyltar, utplacering av vaktposter, utfärdande av varningar eller uppsättande av
stängsel.
Artikel 5 - Restriktioner för användning av fjärrutlagda minor
1. Användning av fjärrutlagda minor är förbjuden, såvida inte dessa minor används endast
inom ett område som i sig självt är ett militärt mål eller innehåller militära mål och såvida inte
a) deras läge noggrant kan anges i enlighet med artikel 7 1 a), eller
B) en effektiv neutraliseringsmekanism används på varje sådan mina, det vill säga en
självverkande mekanism som är konstruerad för att göra en mina ofarlig eller utlösa
självdestruktion, när det förväntas att minan inte längre kommer att tjäna det militära syfte för
vilket den utlades, eller en fjärrkontrollerad mekanism, avsedd att göra en mina ofarlig eller
förstöra en mina när den inte längre tjänar det militära syfte för vilket den utlades.
2. Effektiv förhandsvarning skall ges vid utläggning eller fällning av fjärrutlagda minor
som kan skada civilbefolkningen, såvida inte förhållandena omöjliggör sådan varning.


Artikel 6 - Förbud mot användning av vissa försåtvapen
1. Utan intrång i folkrättsliga regler tillämpliga i väpnade konflikter som avser förrädiskt
förfarande är det under alla förhållanden förbjudet att använda
a) försåtvapen i form av ett skenbart ofarligt löst föremål som är särskilt utformat och
konstruerat för att innehålla explosiva ämnen och för att detonera, när någon rubbar eller
nalkas föremålet, eller
B) försåtvapen som på något sätt är fästat vid eller förenat med
i) internationellt erkända skyddsemblem, -tecken eller -signaler;
ii) sjuka, sårade eller döda personer;
iii) begravnings- eller kremeringsplatser eller gravar;
iv) sjukvårdsenheter, medicinsk utrustning, läkemedelsförråd eller sjuktransporter;
v) barnleksaker eller andra lösa föremål eller produkter speciellt avsedda för barns
förplägnad, hälsa, hygien, beklädnad eller utbildning;
vi) matvaror och drycker;
vii) köksutrustning eller -redskap utom i militära anläggningar, förläggningar eller förråd;
viii) föremål som har klart religiös anknytning:
ix) historiska minnesmärken, konstföremål eller platser avsedda för religionsutövning,
vilka utgör folkens kulturella eller andliga arv;
x) levande djur eller djurkroppar.
2. Det är under alla förhållanden förbjudet att använda försåtvapen som är utformade så att
de förorsakar överflödig skada eller onödigt lidande.
Artikel 7 - Upprättande av protokoll och minkartor samt offentliggörande av minfälts, minors
och försåtvapens läge
1. Parterna i en konflikt skall upprätta protokoll och minkartor över:
a) alla förplanerade minfält som utlagts av dem; och
B) alla områden där de i stor skala använt och i förväg planerat användning av försåtvapen.
2. Parterna skall söka säkerställa upprättandet av protokoll och minkartor över alla andra
minfält, minor och försåtvapen som de lagt ut eller placerat.
3. Alla sådana protokoll och minkartor skall bevaras av parterna som
a) omedelbart efter fientligheternas upphörande
i) skall vidta alla nödvändiga och lämpliga åtgärder, varmed även förstås användning av
dessa protokoll och minkartor, för att skydda civila personer från verkningar av minfält,
minor och försåtvapen; och antingen,
ii) i de fall då ingendera partens styrkor befinner sig på motpartens territorium, ställa till
förfogande för varandra och för Förenta nationernas generalsekreterare all den information de
innehar om minfälts, minors och försåtvapens läge inom motpartens territorium; eller
iii) sedan parternas styrkor helt har dragits tillbaka från motpartens territorium, ställa till
förfogande för motparten och för Förenta nationernas generalsekreterare all information de
innehar om minfälts, minors och försåtvapens läge inom motpartens territorium;
B) när en FN-styrka eller en FN-delegation utför uppdrag inom ett område, ställa till
förfogande för myndighet som anges i artikel 8 sådan information som krävs i denna artikel;
c) när så är möjligt, genom ömsesidig överenskommelse sörja för frisläppande av
information om minfälts, minors och försåtvapens läge, särskilt i överenskommelser som
reglerar fientligheternas upphörande.


Artikel 8 - Skydd för FN-styrkor och FN-delegationer från verkningar från minfält, minor och
försåtvapen
1. När en FN-styrka eller en FN-delegation utför fredsbevarande operationer,
observationsuppdrag eller liknande funktioner i något område, skall varje part i konflikten, på
begäran av chefen för FN-styrkan eller för FN-delegationen i detta område, i den mån den kan
a) avlägsna eller desarmera alla minor eller försåtvapen i det området;
B) vidtaga de åtgärder som kan vara nödvändiga för att skydda FN-styrkan eller FNdelegationen
från verkningarna av minfält, minor och försåtvapen, medan den fullgör sina
åligganden; och
c) ställa till förfogande för chefen för FN-styrkan eller för FN-delegationen inom området
all information som den parten besitter rörande minfälts, minors och försåtvapens läge inom
området i fråga.
2. När en undersökningsdelegation från Förenta nationerna utför uppdrag i ett område,
skall part i den aktuella konflikten bereda skydd åt denna delegation, utom då den på grund av
delegationens storlek inte kan på ett adekvat sätt tillhandahålla sådant skydd. I detta fall skall
den till delegationschefens förfogande ställa den information som den innehar rörande
minfälts, minors och försåtvapens läge inom området i fråga.
Artikel 9 - Internationellt samarbete vid avlägsnande av minfält, minor och försåtvapen
Efter de aktiva fientligheternas upphörande skall parterna söka nå en överenskommelse
såväl sinsemellan som, i tillämpliga fall, med andra stater och med internationella
organisationer om förmedling av information samt teknisk och materiell hjälp - varmed även
under därtill lämpliga omständigheter förstås gemensamma åtgärder - nödvändiga för att
avlägsna eller på annat sätt desarmera minfält, minor och försåtvapen som utlagts under
konflikten.

Om vi sedan tar och tänker oss lite bortom kriget, typ några månader efter dess slut när man vill bygga upp allt som förstörts... Hur kul tror du det är att rensa upp bland det som förr var ditt kvarter när det ligger en massa minor där?
Hur värt är det att fokusera på kriget att man glömmer tiden efter? Det känns som en mer relevant fråga för mig än om man vill sätta upp en mina här eller där.

Svår fråga att spekulera om, tror dock inte att jag skulle missa chansen att använda truppminor och försåtsmineringar bara det ger effekt. Vi lär knappast ha råd att låta bli i händelse av invassion.

Tycker att det är en intressant fråga.

Dels som chefsfråga och moralisk fråga. Men samtidigt en fråga rörande vinnande av striden. Hur mkt är en invid beredd att göra för att vinna striden?

Personligen är mitt svar på detta "Huvudsaken att jag när kriget är slut kan komma hem, se mig i spegeln och konstatera att jag har handlat rätt"

Tycker att det är en intressant fråga.

Dels som chefsfråga och moralisk fråga. Men samtidigt en fråga rörande vinnande av striden. Hur mkt är en invid beredd att göra för att vinna striden?

Personligen är mitt svar på detta "Huvudsaken att jag när kriget är slut kan komma hem, se mig i spegeln och konstatera att jag har handlat rätt"

Jag vet inte hur många som kommit hem efter ett krig och konstaterat att de gjort rätt saker. Men att att de gjort saker som fått slut på kriget kan jag nog hålla med om, Att kunna se sig i spegeln utan ånger är nog bara förunnat ett fåtal.

Regler och regler.

Musashi sa redan i början på 1600 talet att:
"Den som kan ta sig från slagfältet har vunnit"

Den som dör för att han följt reglerna kan per definition aldrig vara en vinnare.
Att det sedan är moralist förkastligt att göra vissa saker för att vinna det är en helt annan historia.

Tänkte lyfta denna eminenta tråd med en modifiering av ett röjförsåt från SoldF. Originalversionen föreslår att en strvmina via pentyl kopplas till en stor låda sprängdeg någon meter bakom minan och några meter under marken för att på så sätt slå ut stridsvagnar med minplog (motsv). En variant som bör gå snabbare och ge bättre effekt är att ersätta sprängdegslådan med en uppochnervänd konladdning väg. Den bör dessutom, pga rsv:n, kunna grävas ner djupare och på så vis även slå ut djupminröjaggregat. Ett liknande försåt för att slå ut TMR-tröskor kan göras genom att, en bit in i minfältet på samma vis koppla en truppmina till en uppochnedvänd röjningsladdning OXA2 en bit bakom och längre ned.

Glöm inte att RSV-laddningar som konladdningar inte får ha skit i konen om de ska utvecklas rätt. Varför inte bara ta något man har gott om, och gräva lite djupare? Ta två lådor sprängdeg!
(konladdningen du pratar om är förresten ingen liten doning, den motsvarar säkerligen två lådor deg i höjd)

Visst, OXA 2 är ingen dålig leksak, men en OXA 1 kan få den tuffast att gråta. Lite skit i konen har inte så stor betydelse på så korta avstånd. Smäller bra ändå.

Oxa2 tror jag aldrig jag skjutit någon, oxa1 har jag gjort några hål i vägar med. Att slarva bort en så kompetent laddning på att gräva ner den känns skitdumt när det fungerar lika bra med lådvis förpackad dum sprängdeg, som det finns mängder av. Förmodligen kan du få en stridsvagn att fullständigt pulvriseras om du använder sprängdeg med samma värde som en av dina konladdningar. Så.. överraskade de hade blivit.

Ett fint försåt är annars att fylla baksidan av en tavla (i lektionssal motsv.) med sprängdeg.

Ska skriva "Tänk, tryck, tala" 200ggr på svarta tavlan som straff.

Försiktigt med den tavlan! ;)