(har sökt men inte hittat motsvarande tråd)

Berätta om mönstringen? ja varför inte.

Hmm jag mönstrade den 6 mars för tror det var 2 år sedan. Bussen upp till Karlstad gick redan vid 4 eller 5 på morgonen. Jag tyckte det var konstigt hur många man kände igen på bussen. Flertalet ur fotbollslaget och jättemånga från samma skola.
Snacket gick lite på bussen och dom flesta var väl inte så motiverade inför mönstringen och lumpen. Själv var jag ganska så nervös eftersom lumpen var nåt jag ville satsa på. Jag hade redan fått för mig innan att jag ville bli Jägare, hur nu det kan komma sig. Nervositeten förstärktes också av att har tankar om en karriär inom det militära. Dessutom hade jag legat däckad av bihåleinflammation, gått ner i vikt och inte kunnat träna. Blev frisk ungefär veckan innan.

Väl där fick ena halvan brickor, mappar där vi skulle samla papprena och skåplås samtidigt som den andra halvan käka frukost. När alla var klara med bådeoch skulle vi samlas i en lektionssal och en mönstringsförättare hade den där standardintroduktionen om mönstring och lumpen och det. Han poängterade också starkt att om man ville bli Jägare skulle man väga över 70 kg. Jahopp, då var det kört, tänkte jag med vetskapen att min vikt låg nånstans runt 65 kg för tillfället.
-Är det någon som har tänkt sig att bli Jägare? För då måste ni säga till redan nu så vi kan samordna tiden med Jägartestet så alla inte behöver vänta när ni ska åka hem, sa han.Ingen räckte upp handen. Själv hade jag redan tänkt tanken att det var kört så jag struntade i säga till.

När informationen var klar delade han upp oss i 2 grupper. Den ena gruppen skulle skriva inskrivningsprovet och den andra börja hos psykologen/sjuksköterskan.
Jag fick börja med inskrivningsprovet, vilket jag var ganska nöjd med eftersom jag inte kände för att sitta och grillas hos en psykolog så pass tidigt.
Provet gav intrycket av att vara mkt svårt. Det började med lite frågor och jag kryssade i att jag ville göra utlandstjänst och bli officer i tron om att det skulle stärka skenet av motivation. Sedan började själva provet vilket kan sammanfattas
till en enda stor chansning. Eller det kändes så iallafall. Okej jag har det ganska lätt i skolan och jag är bra på att tänka logiskt men det kändes inte alls bra.

Min nästa station blev sjuksköterskan.När det var min tur fick jag gå in i ett rum och ta av mig alla kläder utom kalsongerna..hmmm..=P. Hon frågade om jag ville bli något speciellt och jag sa att jag ville bli jägare. Sedan fick jag böja mig lite fram och tillbaks.
-ja, du har ju muskler iallafall, även fast du är ganska lång och smal.
-tack? =), tänkte jag=P
Väga och mäta...186 cm. 66 kg
-Du väger lite lite
Jag sa att jag varit sjuk och gått ner.
Syn, Hörsel: Helt perfekt.
Mot ett annat rum och där stod stång-maskinen. Dags för muskeltest. Jag fick ställa mig och hon fuskade lite genom att lägga diverse rumsattiraljer i min famn för att gynna mitt mönstringsmål och för att "maskinen avrundar uppåt" när den ställer vikten. Första draget 5-6,
andra 8-9. Resultat: 7:a.
EKG, helt normalt.
Jag kan lugnt säga att om jag inte hade haft den sjuksköterskan hade jag inte stått uppskriven på den tjänsten jag fick tillslut.

Jag skickades till doktorn inför cykeltestet. Han bad mig sitta och sen satte han sig framför sin dator. Följande ungefärliga konversation utspelade sig där.
-Ser att du varit med i FBU, då vill du väl ha en tuff tjänst?
-Ja, svarade jag.
-Har någon sagt vad du fick på inskrivningsprovet?
-Nej
-Du fick en 8! =)=)
-Vad fick du på styrkan?
-En 7:a
-Då sätter jag full tjänstbarhet på dig, du kan gå och äta innan cykeltestet.
Var det allt tänkte jag? Tydligen! Trodde han skulle klämma ännu mer på kroppen, men han gjorde ingen undersökning överhuvudtaget och det besöket tog knappt en minut.

Snabb lunch sedan cykeltest. Skitlätt upp till en 7:a men sen helt plötsligt blev det skitjobbigt och jag sluta på en 8. Ganska nöjd och efter jag cyklat kändes det på nåt sätt som om jägarvisionerna skulle gå vägen.

Nästa stop psykologen! Det kändes som hon ställde standard frågor enligt en bestämd mall som mest behandlade min skolgång, föräldrarelation, kompisrelationerna och min personlighet. Jag satt blixtstilla, höll ögonkontakt och svarade på hennes frågor som jag blivit tipsad om. Jag gick därifrån med full pott.

Ut i samma väntrum och uppropad av mönstringsförättaren. Vilket var exakt rätt person att ta hand om mig. Jag tackade gudarna att jag slapp "70kg för jägare påpekarn/arga hobbybefälet" som jag träffat tidigare. Han frågade lite om idrottsvanor och sedan vad jag ville bli. Jag sa att jag ville bli Jägarplutonchef. Jahopp, snabbkoll på mina resultat och kommentar av min vikt.
-Men jag skickar ner dig till jägartestet så snackar vi mer sen.
Grön lapp på mappen, ombyte, och till cykelrummet. Jägartestet klarades utan några som helst problem eller umbäranden. Tillbaks. Han gick och pratade med chefen, antagligen om min vikt. Men sen kollade han att det fanns platser kvar och skrev
in mig som Jägarplutonchef. Som andra och tredje hands fick jag skytteplutonbefäl I5 alt 4.hkpbat eftersom det var en "bra tjänst om man ville bli officer".

Totalt jättenöjd träffade jag "70kg för jägarepåpekarn" som stod i receptionen där man skulle anmäla sig när man är klar. Han kollade i min mapp, sken upp som en sol när han såg min tjänst (ungefär aaa, iallafall en motiverad ungdom idag) och han bad mig följa med för foto. Efter mig bildades en kö bestående av varenda mönstrande den dan. Sedan var det hemresa nöjd och glad och utan ett ord till någon om vad jag fått för tjänst.

Mönstringen kändes på något sätt som att det gick spikrakt min väg hela dagen. Jag togs om hand om rätt personer, lyckades på alla tester och slapp en enda sekund väntetid. Ungefär som om mönstringsängeln var framme och hjälpt mig ett steg på vägen. För när jag mönstrade ville jag absolut bli officer och stenhårt göra lumpen som jägare. Andra alternativ fanns inte.
Tyvärr har motivation nu, 2-3 månader innan inryck ersatts av en viss tvekan inför lumpen och jägartjänsten och det. Jag tränar och så, men jag känner mig inte lika säker på allt längre. Men vad fan ska jag göra annars??, det här har jag ju viljat göra länge....även om jag kommer få äta upp min längtan BIG TIME när jag går in genom portarna till K4.
Dessutom dyker självklart drömtjejen upp precis innan man ska försvinna och påbörja hjärntvätten =( i ett kärleksliv som har varit öken tidigare. Jag kan bara säga...suck....

/rille

(i den här tråden kan man berätta om sin mönstring eller kanske bara nåt speciellt man minns från mönstringstillfället)

Vad går "jägartestet" ut på?

1. Du sitter på en 40 cm hög bänk. Ena benet sträcker du ut rakt ut. Sedan ska du resa dig på andra benet 5 gånger och sen viseversa.

2. Step-up. Med en 20 kg tung ryggsäck ska du stiga upp på en bänk 75 gånger på varje ben i takt med en räknare och med en av fötterna konstant på bänken. Alltså om du steppar med högerbenet så har du högerfoten på bänken hela tiden.

Det är nog mest för att testa att knäna är hela men så är det klart att du behöver lite "muskler" i benen också.

Sedan har jag hört att det varierar beroende på mönstringskontor. Till exempel att man ska göra rygglyft och sånt. Ovan gällde för Karlstad när jag mönstra iallafall.



mvh rille

Min mönstring gick väl till ungefär likadant, det roligaste som hände var dock när jag trodde att jag gick in för ett samtal med psykologen, jag fick sitta utanför och vänta och jag förberedde mig mentalt inför att göra ett gott intryck. Jag blev sedan inkallad och hälsade artigt på psykologen. Jag sätter mig ner och inväntar utfrågningen när han säger... Du kan börja med att ta av dig alla kläder förutom kalsongerna

Ni kan ju gissa om jag blev paff, ja undra först va fan det här va för en pervers jävel medan det sakta gick upp för mig att det inte var psykologen utan läkaren jag var o hälsa på B)

Det gick väl för övrigt ungefär som jag velat och jag fick mig en placering på K3 efter att ha gjort jägartestet, ett step upp test med 20 eller 25 kg packning. trorre va 40 reps på vardera benet. Inte särskillt krävande, jag tror det är till mer för att upptäcka skador än att kolla fysik.

Jag har antagligen inte något liv just nu eftersom jag skriver detta .

Jag blev mer och mer motiverad att göra lumpen ju närmare mönstringen jag kom. Träningen var enligt lunpen.nu's virtuella tränare.
Den stora dagen var 23september 2004 och bussen hämtade upp oss i staden.
Under resan till göteborg var det väldigt mycket millitärt snack (undrar varför :P).

När vi kom ner till Pliktverket så skulle alla ställa upp i kö för att få mappen som alla papper skulle fövaras i och skåpsnyckeln. Efter det var det dags för introduktionsföredraget och sedan lunch(ärtsoppa och pankakor).
Nästa punkt för dagen var inskrivningsprovet. Det var lite nervöst när man sitter framför datorn men halva testet kvar och alla runtomrkingen går för att de är färdiga. Vi fick även var testpiloter för ett nutt test som kanske skulle ingå i framtiden. "Stresstestet" bestod av några delar där blå. görn röd och gul stod i var sin ruta som omringade ett fält på skärmen. Under första delen skulle man trycka på den färg som stod i fältet, efter hand blev det svårare tex man skulle trycka på den färgen som ordet stog skrivet i och ibland bytade färgerna man skulle trycka på plats.

Efter hand som man blev färdig skickades man iväg till psykolog eller sjuksköterska. jag skickades till sköterskan, där jag först fick ta av mig tröjan så att hon kunde kolla EKG och puls. Efter det var det dags att vägas, mätas och göra muskelprovet. Vågen visade ingen överaskning 78kg och längden 183cm.
Nu var jag färdig för att dra i stången, första draget blev bättre än det andra och medelvärdet blev en 7:a. Hörseltestet skulle nu stunda och jag var riktigt nervös inför det ifall jag hade fått någon hörsel defekt. Jag satte mig i den lilla lådan och tog på mig hörlurarna. Pulsen hördes otroligt tydligt och jag trodde att jag inte skulle höra tonerna pga av det. Men det visade sig att jag hade hört alla toner perfekt. Sedan var det synprovet det gick inte helt bra jag hade fel på två bokstäver på nedersta raden med höger ögat, så vi var tvungna att gå till en annan syn tavla så att jag kunde testa det igen. När vi kom dit kunde jag inte läsa den raden helt heller så hon provade ut vilken lins som passade mitt öga och matade sedan in uppgifterna i datorn som sedan sade att jag fick en 8:a.
Efter det var det genomgång av hälsodeklarationen och då passade jag på att säga att jag ville göra jägartestet och fick därför en gulplastmapp runt min andra mapp så att jag kunde gå före i kön till resten av stationerna .

Nu hade klockan blivit mycket och det var slut för idag. När vi sedan skall tilldelas logementen att sova vid, visar det sig att någon hade tappat bort sin skåpsnyckel och det slutade med att han fick knippsa upp sitt lås (först knippsade han upp fel skåp). Nästa dag var det väckning kl 06:00. och för min del var det psykologen som gällde. Efter en tids väntan i väntrummet var det min tur. När man kom in till henne ställde hon några fror om hur man hade det hemma och i skolan osv, sedan var det så att psykologen säger vad man hade för resultat på inskrivningsprovet (fick en 9:a ) hon sade aldrig vad man fick för värde där.
Efter psykologen skulle man ner till läkaren hos honom var det rätt simpelt, han frågade om man mådde bra, jag svarade ja sedan skulle han lyssna på hjärtat. Läkaren var nöjd med den undersökningen så jag skickades iväg till cyklingen. Det var lite väntetid där eftersom några andra satt och cyklade. När det var min och några andras tur cyklade vi, jag orkade en till en 8:a.

Efter lite mer väntetid var det dags för inskrivningen.

Jag pratade lite med han och skickades iväg till jägartestet som vi var sex stycken som skulle göra, alla klarade det.
Sedan skulle man tillbaka till inskrivningen. Han kollade på min papper och såg att jag hade skrivit att jag ville ha en hård utbildning han placerade mig då i första hand som amfibieplutonsbefäl vid amf4 och jägarplutonschef vid k3.

Vi skulle då gå och äta och sedan åka hem. På vägen hem kändes det som om det man väntat på så länge var så fort slut.

oops blev lite långt :P

Du har ett liv jag ändra och ju längre desto bättre =P

Ojoj, det var länge sedan.

Jag mönstrade i Solna, om jag inte minns fel, tillsammans med en god del av mina gymnasiekompisar och jag minns bara enskilda detaljer.

Med oss på mönstringen fanns en riktig med samma, ganska ovanliga, efternamn som min kompis. Min kompis fick vänta jättelänge på att bli inkallad till psykologen och till slut ropades hans namn upp, men med fel förnamn. De ropade upp honom ett par gånger till och min kompis började ana oråd. Vid närmare koll hade varit inne och pratat med psykologen i min kompis namn - tro mig ni skulle inte vilja byta resultat med honom.

Den bittra mönstringssoldaten som hela tiden påtalade hur hård lumpen var och tvingade oss ha morgonfys. Han gjorde sitt bästa att intala mig att den tjänst jag ville söka (Televapen KB) krävde "jägarvärden" - jag lät honom hållas eftersom jag visste att det var BS.

Jag lyckades nästan spika telegrafistprovet och hade en nia på i-testet så jag spenderade hela andra dagen med att försöka avvärja allehanda förslag på telegrafisttjänster - mönstringsförrättaren hade en lååång lista på telegrafisttjänster i flottan - jag kunde iofs tänka mig flottan men helst inte som telegrafist.

Jag åkte därifrån med en PB inom KA, som jag dock bytte mot en PB-tjänst i flottan, som i sin tur senare byttes mot den tjänst jag till slut gjorde efter en extramönstring på S1.