Även Norge är på väg att avveckla sitt KA, även om Stortinget tvingade den norska försvarsmakten att tills vidare behålla sina modernaste fort i malpåse. Så om de har köpt eldrör från 7,5/57 så är det nog bara för skrotvärdets skull.

Det skulle vara reserveldrör till deras 7.5/57, övrigt stålskrot som pansarkupoler och eldrör till 15,2 är en skrotfirma i Uppsala som ansvarar för.
Dessutom så skulle det förvåna mig om Norskarna skrotar sitt 12/70 före det som tyskarna byggde de e lite bakvänt eller? specielt när anslagen att förstöra anläggningarna tas ifrån försvarsbudgeten och försvaret lider av brist på pengar.
Pjäskupolerna på Landsort mod 08 har ju stått där sedan 20 talet så det är svårt att se varför det var så bråttom att förstöra 12/70 på Landsort först som blev klara i början på 80.

Landsort blev färdigt 1978 ( pjästorn nr 1,5 och 6). Norge har även placerat sina torpedfort i malpåse ( blev klara för några år sedan). Troligtvis kommer även samtliga Norska 7,5/57 och 12/70 att skrotas - likaså torpedforten.

Jag säger inte att man ska behålla något, jag menar bara att det är konstigt att börja med det nya och lämmna det gamla.
Fick jag bestämma så skulle man skrota försvaret helt för att slippa kostnaderna vi kan som det ser ut idag inte försvara hela landet ändå vilket även sägs i försvarsdoktrinen att Sverige skall kunna föra väpnad strid i landet och och kunna ha trupp i utlandet.
Vilket innebär att försvaret borde omnämnas krigsmakten och inte försvaret.
Kostnaden för det lilla som vi har kvar är dessutom densamma mer eller mindre som när vi hade 50000 värnpliktiga varje år.
Tragiskt att betala skatt för det lilla som är kvar då det är helt tandlöst ändå tycker många av oss som nu är civila(guskelov).

Havstoudd (Hemsö) har också förbindelsetunnlar.

Hittade lite KA bilder på ett annat forum.

http://www.militaryphotos.net/forums/viewtopic.php?t=53470

Var är de bilderna tagna?

fins väll rätt myket kvar i karlskrona skärgård ingen som har bilder där ifrån?

Som kuriosa kan nämnas att när man utprovade olika typer av skydd mot styrda vapen så provades den ena svindyra lösningen efter den andra. Sen var det en som gick och köpte en sådan där gammal burk för trädgårds bevattning och den visade sig överlägsen de andra svindyra skydden.

I praktiken fungerar det så att lasern reflekteras av dimman, vilket innebär att om man inte riktar lasern från samma punkt som roboten kommer ifrån så bommar man målet med några meter, vilket räcker som skydd. Punkten som roboten styr mot ligger alltså i luften och inte på målet...

Orsaken till att man bara vill sprida dimman vid hot är flera. En orsak är att vid konstant vattenbesprutning upptäcks, tex en pjäs, lätt med IR. En annan är isbildning vintertid. Det är dock inga svårigheter att vid plusgrader sprida dimma konstant om man så ville....

På Utö. Batteriet ifråga är UT2, som bestod av två 8,4cm pjäser m/94-00 som flyttades från ett av forten på Värmdö.

Siste tyskbygde fort ble nedlagt på begynnelsen av 90-tallet en gang, jeg tror det var Skrolsvik fort. Det siste norskbygde fortet med eks-tysk artilleri ble tatt ut av bruk ca. år 2000.

http://www.fofo.no/?module=Articles;action...licShow;ID=1753
http://www.fofo.no/?module=Articles;action...licShow;ID=2666
http://www.fofo.no/?module=Articles;action...licShow;ID=2252

Jag hade det stora nöjet att besöka KA-batteri OD i onsdags.
Som ni säkert vet är anläggningen öppen för besök. Jag kan
starkt rekommendera att ni åker dit. De har en kortare tur
på en timme för de allmänintresserade där man får en kortare
intoduktion och sedan går ner i berget. Där får man se
förläggningsdelen, eldledningsplatsen och nedre delen av
en pjäs. Tobias som visar anläggningen är mycket påläst
men ingen KA-expert. Sedan försätter man på berget och
kikar på radarplatsen och utsidan på en pjäs. Pris för
detta: 60 pix.

Här kommer det mysiga: de har även en 5-timmarstur
där man tittar på ALLT tillsammans med en expert. Då
får man även se minanläggningen på Ljungholmen.

Fortet (som de kallar det) las i malpåse när de slutade
använda det så allt är bevarat inklusive kök, verkstad
och alla andra små detaljer. All utrustning finns både
i eldledningsplatsen och i reservriktsplatsen.

Ni som är experter: varför kopplades inte radarn direkt
till pjäsen? Nu införde man ett led till med höjd- och sid-
riktare vilket införde fel och tog tid.
En äldre man som var med påstod att de eldreglerade
genom att följa granaten på radarn. Kan det stämma?
Om de gjorde det optiskt via periskopen i eldledningsplatsen,
hur kunde de då veta vilken av pjäserna som avfyrat
vilken granat eftersom de bekämpade samma mål?

Pjäsbesättningens uppgift är att skjuta utifrån den måldata som Eldledaren skickar
Eldledaren identifierar mål och börjar följa på detta, mao så¨behöver Cpjäs bara bry sig om att läsa av måldata istället för att hitta mål mm mm



med lite tur kunde man se granaten på radarn, men det man reglerade efter var vattenuppkasten vid nerslagen
eftersom hela batteriet skjuter med samma måldata så skjuter alla 3 pjäserna lika fel om man har ordning på systemet( vilket man oftast har)
mao så riktar man efter en medelpunkt i "träffbilden"

detta fixades enklast genom att Eldledaren skickade måldata för en fast punkt, tex en fyr eller liknande, sen kontrollerade varje pjäs att de hade rätt rikting &avstånd på sitt måldatainstrument

Obs nu utgår jag från ARTE 719, men principen är ju den samma

Man har två olika 4-timmars turer - på lördagar visas området på utsidan med värnkanoner, värn, skansar och en replika av en minstation ( kostnad 200 kronor).

På Söndagar visas hela batteriet ( kostnad 300 kronor).

Totalt blir det 4 sådana helger under sommaren - nästa är 23-24 Juli och den sista är 20-21 Augusti.

Jag har själv varit i batteriet vid 3 olika tillfällen med den vanliga visningen, men har bokat "topp till botten" den 24 Juli ( det fanns platser kvar.....).

http://www.oxelosund.net/femore/femorefort...ningar-2005.htm

appropå KA är det någon som vet vad som hände/händer med sidan
http://www.kustartilleri.nu/

den har varit "på G" flera år nu

Nu är jag inte expert på varesig 7,5/57 eller 12/70, men förmodligen fanns inte tekniken på 1950-talet när systemet utvecklades. På 12/80 och 12/70 (tror jag) skötte sig pjäsen helt själv och riktade in sig efter värden från mätstationerna. I 12/80 fall ( och med största sannolikhet även 12/70) mätte mätstationerna (radar, TV eller laser) avstånd och bäring till målet. Denna data skickades till pjäsens dator som räknade ut hur den skulle rikta för att träffa mitt i Hade pjäsen grupperats fel i förhållande med vad man matat in i datorn missade man. Så skickade mätstationen värdena för granatens uppkast till pjäsen och talade om att "här är det du tror är rätt, korrigera!" Och så satt nästa skott mitt i! Vad jag minns så var det sällan 12/70 hade slarvat med grupperingspostitionen!

Nja, tekniken med att fjärrstyra pjäser från ett centralsikte fanns redan före vk2 ombord på fartyg.

Jag kan tänka mig att man ville ha kvar riktarna som ett reservförfarande ifall dataöverföringen felade.

Sparkar lite liv i denna tråd igen, såg att det hade tillkommit lite bilder i tråden från det andra forumet.

Var på en liten tur i skärgården idag. Håll till godo...

Man blir ju nästan tårögd

10,5/50 antar jag?

Jajjemen, 1.pjäs på Arholma.

Är inbokad på "topp till botten" 21 augusti. Hoppas man får valuta för pengarna.
Det var nära att jag inte kom med, fick stå i kölista. Men så ringde de idag och sa att jag var inbokad. Någon mer här från forumet som ska dit den söndagen?

Yepp den 21:e bär det av från Göteborg =)

http://hem.bredband.net/rehpat/bunker/bunkerivast.html

Stiligt foto! Visar med utmärkt tydlighet pjäsmaskeringen som många hävdsar inte fanns... och vad härligt att inte allt är sönderslaget ännu!

Intressant om du kunde nämna några källor, eller är allt taget fritt ur ditt minne?

Vet du vad tornet bredvid pjäsen är? Då menar jag inte lv-pjäsen utan betong tornet på andra sidan av den lilla hamnen. Där det också står en lv-pjäs, fast framför tornet. Antar att radar antennen satt där, såg så ut när jag klättrade upp. Men är inte säker.

Var du ut på udden mellan pjäs ett och två? Funderar var det var som har varit där? Dom har fyllt igen alla värn runt om, undrar hur dom har lyckats med det? Fanns inte ens en stig, men igenfyllt var det??!? Jädrit bökigt att ta sig dit i alla fall, först en ilsken hund och sist en jädra massa orm. Men det var bara att ta strandvägen och hoppa från sten till sten och inte trampa på något av de lokala invånarna


Jons75

Enligt uppgift så ska det ha varit en närradar monterad där.


Vi funderade också på det. Kom fram till att det kan ha varit en plats för rörligt lv eller kanske en strålkastare till det gamla batteriet.

Ibland så plomberar man värn som ligger i naturrika områden med Helikopter. Har sett det på ett par ställen .

Vad menar du egentligen, blir det inte billigare att plombera med betong?

Eller har jag helt missuppfattat ditt inlägg?

självklart så droppar man en överbliven helikopeter i värnet .. NOT

Uppenbarligen gick inte ironin hem....

jodå helt o hållet ;)

Jorå. Garvade fan käken ur led när jag föreställde mig hur man baxar ner en helikopter i ett värn.

[quote=bbb_thor,Aug 8 2005, 23:30 ]
[quote=AdamKalle,Aug 8 2005, 00:43 ][quote=jonte72,Jul 15 2005, 01:08 ]På Söndagar visas hela batteriet ( kostnad 300 kronor).

Totalt blir det 4 sådana helger under sommaren - nästa är 23-24 Juli och den sista är 20-21 Augusti.


[/quote]

Yepp den 21:e bär det av från Göteborg =)[/quote]

Som jag skrivit på andra forum så har detta varit en succé för föreningen och kan bara sträcka på mig som idékläckare
Det lär bli en fortsättning i någon form under 2006.
Men det går också att ha en speciell specialvisning som jag körde igår för 11 personer. Under resten av öppethållandet (aug,sept) kan en grupp på 7-15 personer få denna "topp-till-tå" under veckoslut. Bara det passar för oss som guidar. Om Ni är en grupp, hör av Er till Oxelösunds turistbyrå med ett förslag på dag.

Kollade just med turistbyrån (0155/381 70) och pga avbokningar finns det fn två platser kvar till söndagens tur.

Ingen som har koll på om det blir någon visning av Arholma?
Vore trevligt att se från insida, om någon vet vem man ska prata i FM kanske ett antal intresserad från detta forum få tillstånd ett besök? Vad säger ni?

Förhoppningsvis går bevarandearbetet framåt så att det kan visas som museum nästa sommar. Om inte så kommer försök göras att anordna visningar under rivningstiden.

Vilka KA batterier (fasta) fanns i bruk under åren 1940 - 1945?
vilka av dessa fanns runt smålands och blekinge kusten?
vilken beväpning hade de huvudsakligen?
fins det några bilder på pjäserna och/eller anläggningarna att tillgå? (även kartor och terrängskisser är till hjälp)

Du kan ju ta en titt här: http://www.transit.se/~carlerk/KA_vk2.html

Pjäsmaterielen och den fortifikatoriska standarden varierade. Huvudsakligen användes äldre pjäsmateriel man fått överta från Flottan eller som flyttats från andra platser i landet. Till ett par battierer lyckades man dock få tag på helt nya pjäser, avsedda för export och beslagtagna av svenska staten.

följdfråga.
var majoriteten av pjäserna nedsprängda i berget (som senare tids pjäser) eller var de helt enkelt skyddade av betong bunkrar på samma sätt som större delen av den tyska atlantvallen?

Generellt sett var befästningarna som byggdes under VK2 små och enkla. Några exempel:

Batt Korsö (KO): Pjäser i öppen brunn och amdurk/beredskapsrum nedsprängda ganska grunt i berget. Senare tillkom napalmskydd i plåt vilket fick pjäsen att se ut som en tornpjäs, men det var det alltså inte. Detta tillämpades på ganska många batterier under VK2, det gick snabbt att bygga och var billigt.

Batt Roten (RN): Pjäser i fullträffsäkra värn och amdurk/beredskapsrum nedsprängda ganska grunt i berget. Pjäsen fick endast ca 120° skjutsektor men blev bättre skyddad mot konventionella vapen.

Batt Landsort (LO) och en handfull lätta batterier fick riktiga tornpjäser och en grunt nedsprängd amdurk/beredskapsrum.

Tunga batterier erhöll även en nedsprängd anläggning med skjutbordsrum, kommandoplats, batteriexpedition och dylikt. Att döma av ritningarna låg även denna ganska grunt.

I samtliga fall var amdurk och beredskapsrum utrustade med kollektivt gasskydd. Pjäsbrunnen hade det inte och am langades genom en slags slussanordning.

VK2-anläggningarna i Stockholms skärgård finns utmärkt beskrivna i Urban Sobéus bok "Havsbandslinjen i Stockholms skärgård 1933-1945". Med boken följer även en mapp med kartor och ritningar. Vad jag vet finns boken att köpa genom Vaxholms fästnings museum och den fanns även att köpa genom SMB i höstas, har jag för mig.

tackar
skall kolla med SMB omedelbart då

Med boken följer även en mapp med kartor och ritningar. Vad jag vet finns boken att köpa genom Vaxholms fästnings museum och den fanns även att köpa genom SMB i höstas, har jag för mig.

Den där mappen fick inte jag när jag köpte boken genom SMB. Kan du fixa kopior på den om du har den, Adam Kalle?

De pjäser som mest liknade atlantvallen är, som just Adam Kalle, beskriver, batterierna St Roten och Helsingborg. Kustartilleriet bygges under stark tidspress, och man förlitade sig mer på tungt luftvärn än på betong, som tyskarna gjorde. Den grövsta (tyska) luftvärnspjäsen vid batterierna var 37mm Flak även om en del rysk erövrad luftvärnsmateriel fanns. Dessa bemannades dock ofta av pjäsmanskapet. Svenskt kustartilleri (tunga batt.) hade så gott som undantagslöst minst en 40 mm fältautomatpjäs per batteri, och dessutom fanns 7.5 cm tunga luftvärnsbatterier organiserade
. I Karlskrona sammanfördes tre tunga luftvärnsbatterier till en division, tex.

Batteri Tjurkö och troligen även Björkö byggdes som moderna batterier med fullträffssäkra skyddsrum för all personal. Dessa var långt före sin tid och länge världsledande på säkerhet.

tack, jo, har hyfsad koll på hur tyska batterier såg ut (läser för närvarande Alarm i atlantvallen från just SMB)
så svenska batterier var mao främst öppna pjäsplatser med starkt luftvärn?
hur såg förbanden som bemannade dessa batterier ut?

är tacksam för all info om svenska KA batterier från vk2 jag kan få

Du har PM..



Kommer inte ihåg på rak arm när napalmskydden kom till, detta bör ha varit ganska snart efter det att batterierna byggdes. En annan fördel med plåtskydden bör ha varit att de skyddade pjäs och personal från väder och vind de 90% av året det är kallt, regnigt, blåsigt och/eller snöigt.

Samma författare jag nämnde tidigare har skrivit en bok om KA-luftvärnet i Stockholms skärgård under VK2. I stora drag såg det ut som C 2.a pjäs beskriver.

Nä, svenska pjäsplatser var INTE främst öppna med starkt luftvärn. Majoriteten var lätta batterier med 57 mm kaliber (en del olika modellår finns) som var realtivt kraftigt befästa och saknade luftvärn. Dessa batterier bevakade i regel en eller flera minlinjer. När pjäserna byggdes förlåg inga moderniteter som lufthot...

Förbanden som bemannade de lätta batterierna var runt 50-70 man och bortåt 300 för de tyngre. Det är omöjligt att ge en rättvis beskrivning. En pjäslpluton, en S-pluton (sammanställsningpl.) och trossfunktioner fanns väl alltid, och ofta luftvärnsavdelningar eller troppar. Markstrid sköttes i början av bemanningen eller landstormsförband, senare tillkom markstridsplutoner.

Du kan få en hyfsat komplett lista över landets befästningar om du PM din adress till mig. Gäller A-K också, men jag tror han har den redan. Det är jag som sammanställt info hämtad dels härifrån, dels "extrerna källor"...

Skuggan, är det nå´t speciellt du undrar över så fråga, "all information" är ett ganska vitt begrepp...

du kommer starx få ett PM C 2.a...
jag är ute och jagar så mycket info som möjligt, men främst är jag intresserad av de fortifikatoriska bitarna (dvs, HUR var batterierna uppbyggda rent fysiskt)
men givetvis är all annan kring info också intressant
men som sagt, i första hand det fortifikatoriska, i andra hand personalmässigt, 3e hand försörjningsmässigt och sedan kommer resterande fakta om batterierna i fallande ordning (utan direkt inbördes ordning)

ritningar, skisser och foton från de batterier (främst tunga och medeltunga batterier) som fans under vk2 är mycket intressanta

kan rakt ut säga att intresset föddes när jag började läsa om den tyska atlantvallen, speciellt då i området runt normandie och jag fick ett smärre begär att jämföra svenska med utländska batterier (kanoner är alltid skoj)

kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida

jag hade förhoppning om att www.kustartilleri.nu skulle komma igång, men det verkar ju aldrig ske

Jag orkade inte med min sida, artilleribatteriet, så jag lade ner den. Men Adam-Kalles sida är väl en stycke på väg. även om han med verkar ha tappat i intresse på sista tiden... :P
Nåväl, jag är på! När en eldledare från FÅ tar täten så hänger man ju på...