Full Version: Kustartilleriets Krigsförband
jag började skissa lite på en sida, men sen kom min Chef med en massa arbetsuppgifter så det ligger nere just nu, men så fort tid finns så ska jag återuppta den
QUOTE (C 2.a pjäs @ Feb 1 2006, 08:09 ) 
QUOTE (rhdf @ Jan 31 2006, 22:10 )
kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida
Jag orkade inte med min sida, artilleribatteriet, så jag lade ner den. Men Adam-Kalles sida är väl en stycke på väg. även om han med verkar ha tappat i intresse på sista tiden... :P
Nåväl, jag är på! När en eldledare från FÅ tar täten så hänger man ju på...
Jasså, det är du som ärskyldig till artilleribatteriet...*L*...synd att den inte utvecklades. Jag har lösningen på några frågor som du lagt ut där, hör av dig om du vill ha fakta. Jag tillhörde Sprbat AH under cirka 24 år...
"Mer 10,5 åt folket"
//MG
QUOTE (BJE @ Aug 7 2005, 10:34 )
QUOTE (AdamKalle @ Aug 7 2005, 11:31 )
10,5/50 antar jag?
Jajjemen, 1.pjäs på Arholma.
Underbart, jag var batterichef där till 2000. 2. pjäs ligger ännu bättre, på Ovanskär...suck, det var tider det!
*snyft*
//MG
Jonte72 (eller vem som helst): vi har ju helt glömt bort om inte ryggraden så åtminstone handleden i KA; 57 mm batterierna av högst varierande modellår. Jag kommer att imorgon presentera de 57 mm batterier som sorterade under KA 2 och hoppas att någon annan kan göra sammaledes med åtminstone KA 1 och gärna KA 3.
Här har vi dom:
57 mm kanon m/89
Gökalv GV, två pjäser i täckta värn, i krigsorganisationen 1939-69
Långören LÖ, tre pjäser i täckta värn, i krio 1934-69
Kungsholmen K14, fyra pjäser i täckta värn, i krio 1940-71
Kungsholmen K16, tre pjäser fritt uppställda, i krio 1934-40
57 mm kanon m/89B
Bollösund BS, 2 pjsäer i vallgång, i krio 1904-55
Jutudden JU, tre pjäser i täckta värn, i krio 1940-69
Inlängan IL, två pjäser i täckta värn, i krio 1940-69
Torumskär TS, två pjäser i täckta värn, i krio 1936-59
Djupasund DS, två pjäser i vallgång, i krio 1904-45
Stekön SN, två pjäser i täckta värn, i krio 1939-69
Järnavik JV, tre pjäser i öppen brunn, i krio 1943-70
Karlshamn KH1, tre pjäser i täckta värn, i krio 1942-50
57mm tornpjäs m/99
Västra Hästholmen H1, tre pjäser i pansartorn, i krio 1907-64
Ellenabben E2, två pjäser i pansartorn, i krio 1904-59
Här har vi dom:
57 mm kanon m/89
Gökalv GV, två pjäser i täckta värn, i krigsorganisationen 1939-69
Långören LÖ, tre pjäser i täckta värn, i krio 1934-69
Kungsholmen K14, fyra pjäser i täckta värn, i krio 1940-71
Kungsholmen K16, tre pjäser fritt uppställda, i krio 1934-40
57 mm kanon m/89B
Bollösund BS, 2 pjsäer i vallgång, i krio 1904-55
Jutudden JU, tre pjäser i täckta värn, i krio 1940-69
Inlängan IL, två pjäser i täckta värn, i krio 1940-69
Torumskär TS, två pjäser i täckta värn, i krio 1936-59
Djupasund DS, två pjäser i vallgång, i krio 1904-45
Stekön SN, två pjäser i täckta värn, i krio 1939-69
Järnavik JV, tre pjäser i öppen brunn, i krio 1943-70
Karlshamn KH1, tre pjäser i täckta värn, i krio 1942-50
57mm tornpjäs m/99
Västra Hästholmen H1, tre pjäser i pansartorn, i krio 1907-64
Ellenabben E2, två pjäser i pansartorn, i krio 1904-59
Detta är ju en offantligt intressant tråd. Det finns verkligen guldkorn här på SoldF.
Tråden heter ju kustartilleriets krigsförband och avhandlar det mesta vad gäller själva artilleriet. Men hur är det med övriga förband av typen ksrr, MASS och liknande? Eller är de kanske inte specifikt kustartilleriförband utan mer maringemensamma.
Vad jag förstår ingick ju ksrr i KA och obsarna utbildades ju (åtminstone på 80-talet) på RadarS på KA4.
Men, i vilken typ av förband ingick t.ex. ksrr Känsö, Marstrand, Smögen och Koster? Och vad var det för anläggningar?
(De ersättande enheterna som ger ungefär samma täckning men med helt annat placering bör vi inte ta upp här eftersom de är i drift.)
Tråden heter ju kustartilleriets krigsförband och avhandlar det mesta vad gäller själva artilleriet. Men hur är det med övriga förband av typen ksrr, MASS och liknande? Eller är de kanske inte specifikt kustartilleriförband utan mer maringemensamma.
Vad jag förstår ingick ju ksrr i KA och obsarna utbildades ju (åtminstone på 80-talet) på RadarS på KA4.
Men, i vilken typ av förband ingick t.ex. ksrr Känsö, Marstrand, Smögen och Koster? Och vad var det för anläggningar?
(De ersättande enheterna som ger ungefär samma täckning men med helt annat placering bör vi inte ta upp här eftersom de är i drift.)
QUOTE (evsim @ Feb 26 2006, 14:17 )
Tråden heter ju kustartilleriets krigsförband och avhandlar det mesta vad gäller själva artilleriet. Men hur är det med övriga förband av typen ksrr, MASS och liknande? Eller är de kanske inte specifikt kustartilleriförband utan mer maringemensamma.
Ingen aning, men jag tror att MASS (MArint StridsSjukhus) var maringemensamt även om KA hade utbildningansvaret.
QUOTE (evsim @ Feb 26 2006, 14:17 )
Vad jag förstår ingick ju ksrr i KA och obsarna utbildades ju (åtminstone på 80-talet) på RadarS på KA4.
Men, i vilken typ av förband ingick t.ex. ksrr Känsö, Marstrand, Smögen och Koster? Och vad var det för anläggningar?
Men, i vilken typ av förband ingick t.ex. ksrr Känsö, Marstrand, Smögen och Koster? Och vad var det för anläggningar?
KustSpaningsRadaR ingick i kustartilleribrigaderna, men jag vet att även flottan utbildade dessa förband. Har en kompis som är fd Ksrrtroppchef, nämligen.
QUOTE (C 2.a pjäs @ Feb 27 2006, 13:09 )
KustSpaningsRadaR ingick i kustartilleribrigaderna, men jag vet att även flottan utbildade dessa förband. Har en kompis som är fd Ksrrtroppchef, nämligen.
Vad jag har lyckats hitta så fanns det cirka 35 ksrr (PS-14/141 =>via uppgraderingar=> PS-239), varav hälften tillhörde KA och den andra hälften tillhörde Flottan (kbevC). Jag tror att systemen är utrangerade, eftersom de fyra jag räknade upp (Biet, Räkan, Laken och Hummern) är nedmonterade. Naturligtvis är de ersatta av andra system på andra platser men det ligger utanför frågan (och är dessutom hemliga uppgifter).
Vidare förstår jag att vissa har skänkts till de baltiska länderna, och MDM har utbildat både rrobsar och tekniker.
Av de 35 skall 4 stycken funnits på RadarS för utbildning, och därmed skall det ha funnits högst 31 operativa.
QUOTE (evsim @ Feb 27 2006, 14:21 )
Vad jag har lyckats hitta så fanns det cirka 35 ksrr (PS-14/141 =>via uppgraderingar=> PS-239), varav hälften tillhörde KA och den andra hälften tillhörde Flottan (kbevC). Jag tror att systemen är utrangerade, eftersom de fyra jag räknade upp (Biet, Räkan, Laken och Hummern) är nedmonterade. Naturligtvis är de ersatta av andra system på andra platser men det ligger utanför frågan (och är dessutom hemliga uppgifter).
Vidare förstår jag att vissa har skänkts till de baltiska länderna, och MDM har utbildat både rrobsar och tekniker.
Vidare förstår jag att vissa har skänkts till de baltiska länderna, och MDM har utbildat både rrobsar och tekniker.
Hette inte ksrr PS-23 från början för att därefter bli PS-231 osv fram tom PS-239?
Sedan har ju minst en ksrr (den på Aspö) blivit museum, även fast den inte i dagsläget(?) visas för allmänheten.
QUOTE (AdamKalle @ Feb 27 2006, 15:13 )
QUOTE (evsim @ Feb 27 2006, 14:21 )
Vad jag har lyckats hitta så fanns det cirka 35 ksrr (PS-14/141 =>via uppgraderingar=> PS-239), varav hälften tillhörde KA och den andra hälften tillhörde Flottan (kbevC). Jag tror att systemen är utrangerade, eftersom de fyra jag räknade upp (Biet, Räkan, Laken och Hummern) är nedmonterade. Naturligtvis är de ersatta av andra system på andra platser men det ligger utanför frågan (och är dessutom hemliga uppgifter).
Vidare förstår jag att vissa har skänkts till de baltiska länderna, och MDM har utbildat både rrobsar och tekniker.
Hette inte ksrr PS-23 från början för att därefter bli PS-231 osv fram tom PS-239?
Sedan har ju minst en ksrr (den på Aspö) blivit museum, även fast den inte i dagsläget(?) visas för allmänheten.
Hmm ...
I begynnelsen skaffades 35 ksrr-anläggningar till Marinen; de kallades PS-27 i KA och PS-14 (PS-141) i Flottan. Anläggningarna var dock lika. Efter flera omgångars modernisering kom sedan alla kallas PS-239. En hel del av moderniseringarna gjordes för att ksrr-stationerna skulle kunna användas i luftövervakningen, och detta skedde runt 1960 som en direkt reaktion på Nedskjutningarna av svenska plan i Östersjön. Samtliga stationer kunde från cirka 1962/1963 ingå i lufbevakningsorganisationen.
Utöver dess ksrr (med "ytspaning" som huvuduppgift) hade KA sammanlagt 4 stycken PS-23 för flygspaning (och avsedda för luftvärnsbatterier). Annan radar men samma antenn och kunde lösa samma uppgifter.
QUOTE (rhdf @ Jan 31 2006, 22:10 )
kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida
jag hade förhoppning om att www.kustartilleri.nu skulle komma igång, men det verkar ju aldrig ske
jag hade förhoppning om att www.kustartilleri.nu skulle komma igång, men det verkar ju aldrig ske
Jag är också inne på att göra någon typ av KA-sida men stora ambitioner och lite tid går inte ihop.
En idé är att skapa en Kustartilleri-portal där all information om KA-samlas, kanske ska man rikta in sig på något wiki-baserat så vi entusiaster kan uppdatera information och gradvis bygga upp något som kan bli riktigt bra utan för den skull ta för mycket tid för den enskilde. Någon som har åsikt om detta?
Utöver detta sätts 4.Amfibiekompaniet upp 1996 på KA3.
Vi hette 4 fristående amfibiekompaniet (med tillägget stolta)
Vi hette 4 fristående amfibiekompaniet (med tillägget stolta)
QUOTE (Probos @ Feb 27 2006, 23:30 )
QUOTE (rhdf @ Jan 31 2006, 22:10 )
kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida
jag hade förhoppning om att www.kustartilleri.nu skulle komma igång, men det verkar ju aldrig ske
Jag är också inne på att göra någon typ av KA-sida men stora ambitioner och lite tid går inte ihop.
En idé är att skapa en Kustartilleri-portal där all information om KA-samlas, kanske ska man rikta in sig på något wiki-baserat så vi entusiaster kan uppdatera information och gradvis bygga upp något som kan bli riktigt bra utan för den skull ta för mycket tid för den enskilde. Någon som har åsikt om detta?
Det vore ytterst skoj och intressant!
Jag har en liten fråga angående det här med kustartilleri. Jag var på guidad visning av 15,2/ 51 batteriet på Hemsön förra sommaren och fick berättat att det var kustförsvarets största anläggning. Frågan är nu hur Storråberget står sig mot 12/70 batterierna då det gäller fysisk storlek (ej antal eldrör).
Jag har ställt frågan förut på ett annat ställe och kommit lite närmare på vägen, bl.a. har jag förstått att "systerbatteriet" på Gotland är mindre till omfattningen och saknar förbindelsegångar.
Alltså......Kan man säga att tunga batteriet på Hemsö är Sveriges största kustförsvarsanläggning och om inte, vilken är det då ?.
Hur som helst är Hemsö fästning helt klart värt ett besök nu i sommar.
Som avslutning bjuder jag på några bilder ifrån ifjol.
En av de tre pjäserna vakar ut över Bottenhavet.
Kamouflerad dubbelpjäs
En av de tre luftvärnskanonerna under sitt skydd.
// Toch
Jag har ställt frågan förut på ett annat ställe och kommit lite närmare på vägen, bl.a. har jag förstått att "systerbatteriet" på Gotland är mindre till omfattningen och saknar förbindelsegångar.
Alltså......Kan man säga att tunga batteriet på Hemsö är Sveriges största kustförsvarsanläggning och om inte, vilken är det då ?.
Hur som helst är Hemsö fästning helt klart värt ett besök nu i sommar.
Som avslutning bjuder jag på några bilder ifrån ifjol.
En av de tre pjäserna vakar ut över Bottenhavet.
Kamouflerad dubbelpjäs
En av de tre luftvärnskanonerna under sitt skydd.
// Toch
QUOTE (Troppchefen @ May 6 2006, 17:45 )
Jag har en liten fråga angående det här med kustartilleri. Jag var på guidad visning av 15,2/ 51 batteriet på Hemsön förra sommaren och fick berättat att det var kustförsvarets största anläggning. Frågan är nu hur Storråberget står sig mot 12/70 batterierna då det gäller fysisk storlek (ej antal eldrör).
Det beror nog lite på hur man definierar "storlek". Hemsö är ju en anläggning som alltså är tämligen stor. Ett 12/70 består av ett antal separata befästningar som alltså var och en är mindre än Hemsö.
Är frågan om Hemsöbatteriet är större än dito Bungenäs? Eller om Hemsö* är större än ett 12/70? På första frågan svarar jag "ingen aning" och om frågan var alternativ 2 så har BJE redan svarat.
Syftet med att inte ha förbindelsegångar är ju just att man inte kan slå ut hela rasket på en gång, utan får bara "en del" av kakan.
*15,2/51 TDBLPJ, Bataljonen innehöll dock även ett 7,5/57 batteri, ett stabsbatteri samt en eller flera minspärrtroppar. Och lokalförsvar ur armén.
Syftet med att inte ha förbindelsegångar är ju just att man inte kan slå ut hela rasket på en gång, utan får bara "en del" av kakan.
*15,2/51 TDBLPJ, Bataljonen innehöll dock även ett 7,5/57 batteri, ett stabsbatteri samt en eller flera minspärrtroppar. Och lokalförsvar ur armén.
Som sagt ingen aning, tex 10,5 på Nåttarö är ganska stort med sina förbindelsegångar. jag tror att det är ganska få som har varit i alla anlägggningarna och kan jämföra dom. FORTV kanske vet ?
Inser nu att jag format frågan något luddigt.
Anledningen till att jag ställer frågan är att SFV själv gått ut i sitt informationsmtrl att:
Frågan kanske mer ska ställas såsom. På vilket sätt ses Hemsö som den största av kustförsvarets anläggningar ?.
Vid jämförelsen Hemsö kontra valfri 12/70 så menar jag totala anläggningsytor (ytor under marken)
Anledningen till att jag ställer frågan är att SFV själv gått ut i sitt informationsmtrl att:
QUOTE
Försvarsanläggningen är ett monument över Kustartilleriets hundraåriga historia och perioden "det kalla kriget". Det är kustförsvarets största anläggning, och den ända bevarade i sitt slag. Anläggningarna är kompletta och de är överskådliga genom att alla delar finns samlade på ett ställe
Frågan kanske mer ska ställas såsom. På vilket sätt ses Hemsö som den största av kustförsvarets anläggningar ?.
Vid jämförelsen Hemsö kontra valfri 12/70 så menar jag totala anläggningsytor (ytor under marken)
QUOTE (Troppchefen @ May 11 2006, 12:09 )
Frågan kanske mer ska ställas såsom. På vilket sätt ses Hemsö som den största av kustförsvarets anläggningar ?.
Förmodligen därför att SFV inte räknar "totala anläggningsytor" utan tittar på den enskilda befästningen. Och då torde Hemsö vara den största i och med att det är en befästning med tre dubbelpjäser. Ett 12/70 är ungefär sex skilda befästningar - tre pjäser, s-plats och mätstationer. I vissa fall, som t ex Söderarm, så ligger dessutom varje befästning på en egen ö...
QUOTE (jonte72 @ Jul 19 2004, 11:46 )
1.Rörliga spärrbataljonen, Uppsatt 1969, KA2, Utgår 1994, Västervik
KA-batteriet tänktes gruppera med pjäsplats GRYTS CAMPING, spärrkompaniet i Tjusts skärgård. Enligt dåvarande pjäsplutonchefen.
hmm Gryts Camping?
samma som Eköns camping?
Där fanns (finns) rester av iaf 1 pjäsvärn
jag ska se om jag får möjlighet att ta en tur dit för att ta lite bilder på ev rester i sommar (glass är gott )
samma som Eköns camping?
Där fanns (finns) rester av iaf 1 pjäsvärn
jag ska se om jag får möjlighet att ta en tur dit för att ta lite bilder på ev rester i sommar (glass är gott )
QUOTE (rhdf @ May 29 2006, 14:46 )
hmm Gryts Camping?
samma som Eköns camping?
samma som Eköns camping?
Ingen aning. Han kan ha sagt "campingen i Gryt". Dock, campingen ska ligga nere vid vattnet eftersom 7,5/65 hade så flack projektilbana. Jag tror inte det finns färdiga värn till 7,5/65. Förbandet gjorde repmöte sent 80-tal på den aktuella platsen. Mobplats var Ringamåla i Blekinge.
12. KA-batteriet övade i området 1998.
Jodå, den här campingen ligger vid vattnet
och de värn jag syftar på var mer av typen för äldre fast KA
fast det ligger ju en jäkla bit från blekinge ;)
och de värn jag syftar på var mer av typen för äldre fast KA
fast det ligger ju en jäkla bit från blekinge ;)
QUOTE (rhdf @ May 29 2006, 16:19 )
Jodå, den här campingen ligger vid vattnet
och de värn jag syftar på var mer av typen för äldre fast KA
fast det ligger ju en jäkla bit från blekinge ;)
och de värn jag syftar på var mer av typen för äldre fast KA
fast det ligger ju en jäkla bit från blekinge ;)
"Bråviken" var ju planerad batteriplats för 15,2/37 och 21/42 men dessa batteriplatser låg väl inte vid strandlinjen utan någon/några kilometer innåt landet. Och förbandet mobiliserade i Ringamåla, men hade uppgifter i Tjust/St Annas skärgård. Jmf 12. KABATT som mobbade i södra Skåne och hade andrahandsuppgifter längs norrlandskusten...
Men, campingen är nog densamma. Värn som värn, ska du dit och kolla så hör av dig.
Den här tråden kanske passar för min gråga.
I Göteborgs södra skärgård ligger en ö som heter Kungsö, på toppen av den on ligger det en bunker, som jag vet har varit i bruk innan KA lades ner.
Men det jag vill veta är vad för typ av funktion den fyllde?
Hag tror att det kan vara en observations eller belysar-bunker, men jag är inte säker.
Är det någon kustartellerist som vet mer?
I Göteborgs södra skärgård ligger en ö som heter Kungsö, på toppen av den on ligger det en bunker, som jag vet har varit i bruk innan KA lades ner.
Men det jag vill veta är vad för typ av funktion den fyllde?
Hag tror att det kan vara en observations eller belysar-bunker, men jag är inte säker.
Är det någon kustartellerist som vet mer?
Efter lite luskande så hittade jag det jag letade efter
observationsbunker stämmer rätt bra
den har fungerat som mätstation för KA
mer info:
http://www.webvoter.net/se/webforum/treeth...&page=20&hpp=10
observationsbunker stämmer rätt bra
den har fungerat som mätstation för KA
mer info:
http://www.webvoter.net/se/webforum/treeth...&page=20&hpp=10
QUOTE (rhdf @ Jun 14 2006, 16:05 )
Efter lite luskande så hittade jag det jag letade efter
observationsbunker stämmer rätt bra
den har fungerat som mätstation för KA
mer info:
http://www.webvoter.net/se/webforum/treeth...&page=20&hpp=10
observationsbunker stämmer rätt bra
den har fungerat som mätstation för KA
mer info:
http://www.webvoter.net/se/webforum/treeth...&page=20&hpp=10
Då var det lilla mysteriet löst.
QUOTE (jonte72 @ Jul 3 2004, 17:56 )
Jag fortsätter med det lätta fasta artilleriet, och då endast 7,5 cm kanon m/57.....
7,5 cm Fast tornpjäs m/57
Fast kustartilleripjäs tillverkad av Bofors, tillförd det Svenska kustartilleriet mellan åren 1960-1975 ( Även i ett mindre antal till Norge).
Ett batteri 7,5/57 består av 3 pjäser med pansartorn plus eldledning. Pjäsen har en praktisk skottvidd på 12000 meter med en eldhastighet på ca 25 skott per minut. För Sverige byggdes totalt 30 batterier i tre olika serier mellan 1961-1975.
Serie 1 har pjäser, sammanställningsplats (S-plats) och eldledning grupperade i linje med en gemensam tunnel mellan de olika komponenterna (ca 400-500 meter lång - förläggning,matsal mm ryms i den drygt 75 meter långa central tunneln). Vissa batterier såg annorlunda ut pga av terrängen). grupperingen blir därför ganska tät. Vissa batterier är dock utspridda på flera öar vilket omöjligör sammanhängande gruppering. Det byggs totalt 8 st Serie 1 batterier.
I serie 2 batterierna har man separata bergrum för pjäser och S-plats. Batteriets gruppering sprids därför ut på ca 1000-1500 meter. Grupperingen kan därför även bättre passas in i naturen. En pjäs och S-platsen ( och en mindre centraltunnel) byggs dock i en sammanhäng enhet. Det byggs 10 st serie 2 batterier.
Både serie 1 och 2 använder eldledning Arte 710. Den består av radar PA 39 och optiskt periskop (2 st - eldledning och observation) grupperade ovan S-platsen. Nere i S-platsen finns centralinstrument 710 som räknar ut skjutvärderna som sänds ut till pjäserna med kabel. Som reserv finns separat befästning med optisk lodbasmätare m/13. Den byts på 1970-talet ut mot en lasermätare AML 701.
Serie 1 och 2 var byggd för kärnvapenhotet, men skulle troligtvis skadas/slås ut av de kraftiga markskakningar som uppkommer vid kärnvapenexplosioner.
Serie 3 är fullständigt atomskyddat ( och EMP-skyddat) där varje enskild enhet består av en stor stålcylinder (innanför ett tjockt betångskal omslutet av urberget) som står på kraftiga stålfjädrar. De kraftiga ståldörrarna manövreras med hjälp av hydraulik. Batteriet har liknande konstruktion som det modernare 12/70. Batteriet består av pjäserna som har ett inbördes avstånd på ca 200-500 meter, och av S-platsen som ofta ligger 500-1000 meter från pjäsgrupperingen och består av en stor anläggning som rymmer hela batteriets personal.
Serie 3 har eldledning Arte 719 och batteriet har 2 st mätstationer grupperade i egna befästningar: Mätstation 1 som ligger grupperad 2-5 km från pjäserna i eget bergrum och har radar PS 71, TV-sikte och laseravståndsinstrument AML 701 i en fjärrstyrd pansarkupol.
Mätstation 2 (reservstationen) ligger i pjäsgrupperingen med AML 701 och kikare under en liten pansarkupol bemmanad av två man.
12 st serie 3 batterier byggdes.
Man planerade med försvarsbeslutet 1992 att behålla 18 st batterier. Av dessa skulle tio tillföras Arte 727 som tages från KA bataljon 80 (12/80) när dessa tillförts Arte 740. Övriga 8 batterier skulle behållt Arte 719.
Försvarsbeslut 1996 upphävde tidigare moderniseringsbeslut, och man avsåg att endast behålla 6 st batterier efter år 2000.
Men Försvarsbeslutet 2000 innebar att Kustartilleriet helt läggs ner, och samtliga batterier utgår som krigsförband år 2000.
Batterier serie 1 (Färdigställda 1961 till 1965):
Ljugarn KA3 LN Klar 1961, Utgår 1995, Avvecklat 2000, Pjäs nr 1-3.
Mörtö-Bunsö KA1 MB Klar 1962, Utgår 1995, Avvecklat 2004, Pjäs nr 4-6.
Hemsö KA5 HÖ2 Klar 1963, Utgår 1994, Museum, Pjäs nr 7-9.
Karlshamn(Sternö) KA2 KM2 Klar 1964, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 10-12.
Oxelösund(Femörehuvud) KA1 OD Klar 1963, Utgår 1997, Museum, Pjäs nr 13-15
Holmsund(Bredskär) KA5 HO3 Klar 1964, Utgår 1995, Avvecklat 1997, Pjäs nr 16-18.
Kolgårdsholmen KA1 KN Klar 1965, Utgår 1995, Avvecklat 1998, Pjäs nr 19-21.
Simrishamn(Gladsax) KA2 SI Klar 1964, Utgår 1988, Avvecklat 1993, Pjäs nr 22-24.
Batterier serie 2 (Färdigställda 1965 till 1969):
Råstensudde KA1 RN2/RU Klar 1966, Utgår 2000, Kvar, Pjäs nr 25-27.
Arkösund(Bergön) KA1 AD Klar 1966, Utgår 1995, Avvecklat 1998, Pjäs nr 28-30.
Ystad(Svarte) KA2 YD2 Klar 1967, Utgår 1995, Avvecklat 1999, Pjäs nr 31-33.
Malmö(Lernacken) KA2 MÖ Klar 1967, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 34-36.
Galterö KA4 GÖ Klar 1967, Utgår 2000, Kvar, Pjäs nr 37-39.
Sundsvall KA5 SL4 Klar 1967, Utgår 1994, Avvecklat 1998, Pjäs nr 40-42.
S:t Olofsholm KA3 SE2 Klar 1968, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 43-45.
Långskär KA1 LÅ Klar 1968, Utgår 1997, Avvecklat 2000, Pjäs nr 46-48.
Hambergsudden(Härnön) KA5 HÖ3 Klar 1969, Utgår 1994, Avvecklat, 1998 Pjäs nr 49-51.
Lysekil(Kornö) KA4 LK Klar 1968, utgår 1995, Avvecklat 2002, Pjäs nr 52-54.
Råstensudde modifierat till m/57-95, detta innebar att alla ovan jord liggande anläggningar försetts med skyddsgrindar och vattendimanläggningar som aktivt skydd. Sedan så har elektroniken till en Arte 727 installerats i S-platsen, sensorenheten med radarn är en vanlig rörlig 727 som grupperas utanför batteriområdet för att undvika röjande strålning.
Avsikten var att batterierna Råstensudde och Örstensudde (serie 3 batteri) skulle slås samman till ett 6 pjäs batteri, men blev aldrig klart.
Öresundsbron fick delvis annan sträckning pga batteri Malmö - lades sedan ner lagom till broinvigningen......
Galterö modifierades 1996 med ballistikräknare 719 för att kunna använda övriga 719 inom spärrbataljonen.
Batterierna serie 3 (Färdigställda 1970 till 1975):
Gisslingö KA1 GI Klar 1970, Utgår 1997, Avvecklas 2000, Pjäs nr 55-57, Mätstation 719 på ön Håkanskär.
Örstensudde KA1 RN4 Klar 1971, Utgår 1997, Avvecklas 2000, Pjäs nr 70-72, Mätstation 719 på ön Måssten.
Yttre Gården KA1 MS4 Klar 1972, Utgår 1997, Avvecklas 1999, Pjäs nr 76-78, Mätstsation 719 på Järflotta sydudde.
Bråviken(kungshamn) KA1 BÅ Klar 1973, Utgår 2000, Avvecklas 2002, Pjäs nr 79-81, Mätstation 719 på ön Risskäret.
Båtskären KA1 SA2 Klar 1974, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 82-84, Mätstation 719 på Österskär ( norra sidan av leden).
Korsö(Vindalsö) KA1 KO2 Klar 1975, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 88-90, Mätstation 719 på ön stora Hästeskär (3 km SO Vindalsö).
Ellenabben(Aspö) KA2 EN Klar 1972, Utgår 2000, Museum?, Pjäs nr 58-60, Mätstation 719 på Bollö.
Järnavik(Tärnö-Harö) KA2 JV Klar 1973, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 67-69, Mätstation 719 på Tärnö sydspets.
Trelleborg(Maglarp) KA2 TE2 Klar 1972, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 73-75, Mätstation 719 - 2 km NNO batteriet.
Fårö(Ryssnäs) KA3 FÅ Klar 1970, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 61-63, Mätstation 719 - Visnäsända (1,5 km norr om batteriet).
Kappelshamn KA3 KP Klar 1971, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 64-66, Mätstation 719 vid Saxrev ( 2 km NO nordligaste pjäs).
Marstrand(Koön) KA4 MD Klar 1974, Utgår 2000, Avvecklat 2003, Pjäs nr 85-87, Mätstation 719 vid skallen Marstrandsön.
Kungshamn hade pjäs 1 och 2 vid Ålbäck samt pjäs 3 vid Kungshamns fyr.
Båtskär hade pjäs 3 på Tyklova.
Vindalsö hade en mätstation 719 med höj och sänkbar rr-mast.Prototyp till Arte 724 på bla 12/70 batterierna.
Ellenabben hade Aml 701 i f.d. pjäsplats inom batteri hyttorna på Aspö.
Järnavik hade pjäs 1 på Tärnö sydspets samt pjäs 2 och 3 och Aml 701 på Harö.
7,5 cm Fast tornpjäs m/57
Fast kustartilleripjäs tillverkad av Bofors, tillförd det Svenska kustartilleriet mellan åren 1960-1975 ( Även i ett mindre antal till Norge).
Ett batteri 7,5/57 består av 3 pjäser med pansartorn plus eldledning. Pjäsen har en praktisk skottvidd på 12000 meter med en eldhastighet på ca 25 skott per minut. För Sverige byggdes totalt 30 batterier i tre olika serier mellan 1961-1975.
Serie 1 har pjäser, sammanställningsplats (S-plats) och eldledning grupperade i linje med en gemensam tunnel mellan de olika komponenterna (ca 400-500 meter lång - förläggning,matsal mm ryms i den drygt 75 meter långa central tunneln). Vissa batterier såg annorlunda ut pga av terrängen). grupperingen blir därför ganska tät. Vissa batterier är dock utspridda på flera öar vilket omöjligör sammanhängande gruppering. Det byggs totalt 8 st Serie 1 batterier.
I serie 2 batterierna har man separata bergrum för pjäser och S-plats. Batteriets gruppering sprids därför ut på ca 1000-1500 meter. Grupperingen kan därför även bättre passas in i naturen. En pjäs och S-platsen ( och en mindre centraltunnel) byggs dock i en sammanhäng enhet. Det byggs 10 st serie 2 batterier.
Både serie 1 och 2 använder eldledning Arte 710. Den består av radar PA 39 och optiskt periskop (2 st - eldledning och observation) grupperade ovan S-platsen. Nere i S-platsen finns centralinstrument 710 som räknar ut skjutvärderna som sänds ut till pjäserna med kabel. Som reserv finns separat befästning med optisk lodbasmätare m/13. Den byts på 1970-talet ut mot en lasermätare AML 701.
Serie 1 och 2 var byggd för kärnvapenhotet, men skulle troligtvis skadas/slås ut av de kraftiga markskakningar som uppkommer vid kärnvapenexplosioner.
Serie 3 är fullständigt atomskyddat ( och EMP-skyddat) där varje enskild enhet består av en stor stålcylinder (innanför ett tjockt betångskal omslutet av urberget) som står på kraftiga stålfjädrar. De kraftiga ståldörrarna manövreras med hjälp av hydraulik. Batteriet har liknande konstruktion som det modernare 12/70. Batteriet består av pjäserna som har ett inbördes avstånd på ca 200-500 meter, och av S-platsen som ofta ligger 500-1000 meter från pjäsgrupperingen och består av en stor anläggning som rymmer hela batteriets personal.
Serie 3 har eldledning Arte 719 och batteriet har 2 st mätstationer grupperade i egna befästningar: Mätstation 1 som ligger grupperad 2-5 km från pjäserna i eget bergrum och har radar PS 71, TV-sikte och laseravståndsinstrument AML 701 i en fjärrstyrd pansarkupol.
Mätstation 2 (reservstationen) ligger i pjäsgrupperingen med AML 701 och kikare under en liten pansarkupol bemmanad av två man.
12 st serie 3 batterier byggdes.
Man planerade med försvarsbeslutet 1992 att behålla 18 st batterier. Av dessa skulle tio tillföras Arte 727 som tages från KA bataljon 80 (12/80) när dessa tillförts Arte 740. Övriga 8 batterier skulle behållt Arte 719.
Försvarsbeslut 1996 upphävde tidigare moderniseringsbeslut, och man avsåg att endast behålla 6 st batterier efter år 2000.
Men Försvarsbeslutet 2000 innebar att Kustartilleriet helt läggs ner, och samtliga batterier utgår som krigsförband år 2000.
Batterier serie 1 (Färdigställda 1961 till 1965):
Ljugarn KA3 LN Klar 1961, Utgår 1995, Avvecklat 2000, Pjäs nr 1-3.
Mörtö-Bunsö KA1 MB Klar 1962, Utgår 1995, Avvecklat 2004, Pjäs nr 4-6.
Hemsö KA5 HÖ2 Klar 1963, Utgår 1994, Museum, Pjäs nr 7-9.
Karlshamn(Sternö) KA2 KM2 Klar 1964, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 10-12.
Oxelösund(Femörehuvud) KA1 OD Klar 1963, Utgår 1997, Museum, Pjäs nr 13-15
Holmsund(Bredskär) KA5 HO3 Klar 1964, Utgår 1995, Avvecklat 1997, Pjäs nr 16-18.
Kolgårdsholmen KA1 KN Klar 1965, Utgår 1995, Avvecklat 1998, Pjäs nr 19-21.
Simrishamn(Gladsax) KA2 SI Klar 1964, Utgår 1988, Avvecklat 1993, Pjäs nr 22-24.
Batterier serie 2 (Färdigställda 1965 till 1969):
Råstensudde KA1 RN2/RU Klar 1966, Utgår 2000, Kvar, Pjäs nr 25-27.
Arkösund(Bergön) KA1 AD Klar 1966, Utgår 1995, Avvecklat 1998, Pjäs nr 28-30.
Ystad(Svarte) KA2 YD2 Klar 1967, Utgår 1995, Avvecklat 1999, Pjäs nr 31-33.
Malmö(Lernacken) KA2 MÖ Klar 1967, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 34-36.
Galterö KA4 GÖ Klar 1967, Utgår 2000, Kvar, Pjäs nr 37-39.
Sundsvall KA5 SL4 Klar 1967, Utgår 1994, Avvecklat 1998, Pjäs nr 40-42.
S:t Olofsholm KA3 SE2 Klar 1968, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 43-45.
Långskär KA1 LÅ Klar 1968, Utgår 1997, Avvecklat 2000, Pjäs nr 46-48.
Hambergsudden(Härnön) KA5 HÖ3 Klar 1969, Utgår 1994, Avvecklat, 1998 Pjäs nr 49-51.
Lysekil(Kornö) KA4 LK Klar 1968, utgår 1995, Avvecklat 2002, Pjäs nr 52-54.
Råstensudde modifierat till m/57-95, detta innebar att alla ovan jord liggande anläggningar försetts med skyddsgrindar och vattendimanläggningar som aktivt skydd. Sedan så har elektroniken till en Arte 727 installerats i S-platsen, sensorenheten med radarn är en vanlig rörlig 727 som grupperas utanför batteriområdet för att undvika röjande strålning.
Avsikten var att batterierna Råstensudde och Örstensudde (serie 3 batteri) skulle slås samman till ett 6 pjäs batteri, men blev aldrig klart.
Öresundsbron fick delvis annan sträckning pga batteri Malmö - lades sedan ner lagom till broinvigningen......
Galterö modifierades 1996 med ballistikräknare 719 för att kunna använda övriga 719 inom spärrbataljonen.
Batterierna serie 3 (Färdigställda 1970 till 1975):
Gisslingö KA1 GI Klar 1970, Utgår 1997, Avvecklas 2000, Pjäs nr 55-57, Mätstation 719 på ön Håkanskär.
Örstensudde KA1 RN4 Klar 1971, Utgår 1997, Avvecklas 2000, Pjäs nr 70-72, Mätstation 719 på ön Måssten.
Yttre Gården KA1 MS4 Klar 1972, Utgår 1997, Avvecklas 1999, Pjäs nr 76-78, Mätstsation 719 på Järflotta sydudde.
Bråviken(kungshamn) KA1 BÅ Klar 1973, Utgår 2000, Avvecklas 2002, Pjäs nr 79-81, Mätstation 719 på ön Risskäret.
Båtskären KA1 SA2 Klar 1974, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 82-84, Mätstation 719 på Österskär ( norra sidan av leden).
Korsö(Vindalsö) KA1 KO2 Klar 1975, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 88-90, Mätstation 719 på ön stora Hästeskär (3 km SO Vindalsö).
Ellenabben(Aspö) KA2 EN Klar 1972, Utgår 2000, Museum?, Pjäs nr 58-60, Mätstation 719 på Bollö.
Järnavik(Tärnö-Harö) KA2 JV Klar 1973, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 67-69, Mätstation 719 på Tärnö sydspets.
Trelleborg(Maglarp) KA2 TE2 Klar 1972, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 73-75, Mätstation 719 - 2 km NNO batteriet.
Fårö(Ryssnäs) KA3 FÅ Klar 1970, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 61-63, Mätstation 719 - Visnäsända (1,5 km norr om batteriet).
Kappelshamn KA3 KP Klar 1971, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 64-66, Mätstation 719 vid Saxrev ( 2 km NO nordligaste pjäs).
Marstrand(Koön) KA4 MD Klar 1974, Utgår 2000, Avvecklat 2003, Pjäs nr 85-87, Mätstation 719 vid skallen Marstrandsön.
Kungshamn hade pjäs 1 och 2 vid Ålbäck samt pjäs 3 vid Kungshamns fyr.
Båtskär hade pjäs 3 på Tyklova.
Vindalsö hade en mätstation 719 med höj och sänkbar rr-mast.Prototyp till Arte 724 på bla 12/70 batterierna.
Ellenabben hade Aml 701 i f.d. pjäsplats inom batteri hyttorna på Aspö.
Järnavik hade pjäs 1 på Tärnö sydspets samt pjäs 2 och 3 och Aml 701 på Harö.
Njaaaa...som fd batterichef på Gisslingö så vill jag bara påpeka att mst719 låg på INRE Håkanskär, inte Håkanskär. Det var en trevlig liten ö. Tyvärr var det dålig maskering av 719-antennen.
Är det någon som vet exakt var batteri UT3(Södra Utö) ÅL(Ålö) och RÅ(rånö) låg och om det finns något kvar av dem idag?
Är UT3 bunkrarna vid Stora sand?
Är UT3 bunkrarna vid Stora sand?
Någon som vet vad detta var till för.? Kan tänka mig att det var till att "ställa in" siktet på 7.5cm på Galterö men har inte fått det konfirmerat ännu.
QUOTE (bbb_thor @ Aug 10 2006, 01:39 )
Någon som vet vad detta var till för.? Kan tänka mig att det var till att "ställa in" siktet på 7.5cm på Galterö men har inte fått det konfirmerat ännu.
Hittade Du detta på Galterö eller på angränsande ö?
QUOTE (lhansson @ Aug 16 2006, 09:11 )
QUOTE (bbb_thor @ Aug 10 2006, 01:39 )
Någon som vet vad detta var till för.? Kan tänka mig att det var till att "ställa in" siktet på 7.5cm på Galterö men har inte fått det konfirmerat ännu.
Hittade Du detta på Galterö eller på angränsande ö?
Denna ligger på Galterö i rak linje till pjäsen ut mot Böttö (1:a pjäs?) hittade även ett likadant "kors" i linje mot den västligaste pjäsen (2:a pjäs?) mot Stårholmen. Har dock inte hittat ett 3:e kors som skulle kunna ha varit för den 3:e pjäsen
Har lagt upp 125 blandade bunkerbilder i ett album mp.net!
http://media.militaryphotos.net/photos/regelbau
http://media.militaryphotos.net/photos/regelbau
@Stridspitt
Är det nyligen som de bilderna togs ute på Landsort?
Var det öppet eller hade du tillgång med nyckel?
Är det nyligen som de bilderna togs ute på Landsort?
Var det öppet eller hade du tillgång med nyckel?
QUOTE (KA2 @ Sep 19 2006, 20:29 )
@Stridspitt
Är det nyligen som de bilderna togs ute på Landsort?
Var det öppet eller hade du tillgång med nyckel?
Är det nyligen som de bilderna togs ute på Landsort?
Var det öppet eller hade du tillgång med nyckel?
De är både från 2005/06, nyckel användes för att komma in!
Jag missade tyvär när den gamla anläggningen stod öppen under ett par dagar förra året och det bara var att knalla rakt in i centraltunneln
QUOTE (johanp @ Mar 6 2006, 11:27 )
QUOTE (Probos @ Feb 27 2006, 23:30 )
QUOTE (rhdf @ Jan 31 2006, 22:10 )
kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida
jag hade förhoppning om att www.kustartilleri.nu skulle komma igång, men det verkar ju aldrig ske
Jag är också inne på att göra någon typ av KA-sida men stora ambitioner och lite tid går inte ihop.
En idé är att skapa en Kustartilleri-portal där all information om KA-samlas, kanske ska man rikta in sig på något wiki-baserat så vi entusiaster kan uppdatera information och gradvis bygga upp något som kan bli riktigt bra utan för den skull ta för mycket tid för den enskilde. Någon som har åsikt om detta?
Det vore ytterst skoj och intressant!
En liten "push-up" får tråden. Är det någon som funderat vidare på att samla information eftersom det verkar finnas stora kunskaper här på Soldf? Blir det av så ställer jag upp med det som jag vet. Även om jag som båtchef ligger utanför eldrörens (underbara?) värld så kanske jag kan bidra med något.
tanken lever vidare, tyvärr så har jag inte hunnit komma länge än just "papper o penna" stadiet ännu
men nån vacker dag när jag råkar få lite fritid så kommer jag kanske sätta igång ;)
men nån vacker dag när jag råkar få lite fritid så kommer jag kanske sätta igång ;)
QUOTE (KA2 @ Nov 17 2006, 13:00 )
QUOTE (johanp @ Mar 6 2006, 11:27 )
QUOTE (Probos @ Feb 27 2006, 23:30 )
QUOTE (rhdf @ Jan 31 2006, 22:10 )
kanske dags att vi "KA-nördar" slår våra kloka skallar samman och sammanställer all fakta vi har på en Websida
jag hade förhoppning om att www.kustartilleri.nu skulle komma igång, men det verkar ju aldrig ske
Jag är också inne på att göra någon typ av KA-sida men stora ambitioner och lite tid går inte ihop.
En idé är att skapa en Kustartilleri-portal där all information om KA-samlas, kanske ska man rikta in sig på något wiki-baserat så vi entusiaster kan uppdatera information och gradvis bygga upp något som kan bli riktigt bra utan för den skull ta för mycket tid för den enskilde. Någon som har åsikt om detta?
Det vore ytterst skoj och intressant!
En liten "push-up" får tråden. Är det någon som funderat vidare på att samla information eftersom det verkar finnas stora kunskaper här på Soldf? Blir det av så ställer jag upp med det som jag vet. Även om jag som båtchef ligger utanför eldrörens (underbara?) värld så kanske jag kan bidra med något.
På FortForum finns det en wiki på försök som har som mål att ha all information om kustartilleriet i Sverige, vet dock inte hur det är med uppdateringarna.
Är det någon som har en bra bild av kustartilleri anläggningar och organisation i Sundsvallsområdet. Är det något av detta som är kvar? Känner till Storholmen och Åstön. Vet också att det fanns värnkanoner på Lörudden och Alnö.
QUOTE (Marines @ Nov 30 2006, 20:33 )
Är det någon som har en bra bild av kustartilleri anläggningar och organisation i Sundsvallsområdet. Är det något av detta som är kvar? Känner till Storholmen och Åstön. Vet också att det fanns värnkanoner på Lörudden och Alnö.
Ett tips: www.expatonline.se/fort - forum om just det du frågar.
Fotogalleriet uppdaterat med en massa bilder från bla. Korsö, naturligtvis med fototillstånd (fortfarande militärt område med landstigningsförbud!)
linky to pix
http://media.militaryphotos.net/photos/regelbau
linky to pix
http://media.militaryphotos.net/photos/regelbau
När man pratar KA så slås man ibland av att det är otroligt svårt
att hitta bra filmer med svenska pjäser i. Speciellt vad det gäller
skjutningar.
Om någon figur här sitter på sådana vore det uppskattat med länkar
(eller PM
) om någon vänlig själ vill dela med sig!
Det vore otroligt uppskattat.
Nu har ju hela KA:t tyvärr gått i graven och kunskaperna om det
försvinner fruktansvärt fort, vilket några besök på våra museér
även visat. Inte ens guiderna är insatta i alla olika system.
att hitta bra filmer med svenska pjäser i. Speciellt vad det gäller
skjutningar.
Om någon figur här sitter på sådana vore det uppskattat med länkar
(eller PM
) om någon vänlig själ vill dela med sig!Det vore otroligt uppskattat.
Nu har ju hela KA:t tyvärr gått i graven och kunskaperna om det
försvinner fruktansvärt fort, vilket några besök på våra museér
även visat. Inte ens guiderna är insatta i alla olika system.
QUOTE (stridspitt90 @ Jul 18 2007, 13:53 )
(fortfarande militärt område med landstigningsförbud!)
Är inte landstigningsförbudet hävt på Korsö? (sade en liten fågel senast i fredags..)
QUOTE (Apone @ Sep 25 2007, 08:33 )
QUOTE (stridspitt90 @ Jul 18 2007, 13:53 )
(fortfarande militärt område med landstigningsförbud!)
Är inte landstigningsförbudet hävt på Korsö? (sade en liten fågel senast i fredags..)
Nej, det stämmer inte med vad AMF har sagt till mig!
Försvarsmakten påminner om restriktioner vid skyddsobjekt
Publicerad: 29 juni 2007 kl 19:08
Så här i semestertider är det många som beger sig ut i Sveriges skärgårdar, därför vill Försvarsmakten påminna om vissa restriktioner som fortfarande gäller.
Även om skyddsområden ligger vilande efter ett regeringsbeslut, så gäller fortfarande tillträdesförbud för vissa skyddsobjekt. Exempel på skyddsobjekt med tillträdesförbud är Korsö och Yttre hamnskär på Ostkusten. Respektera skyltningen på öarna.
Vid andra ställen råder fiske- och dykförbud, där Försvarsmakten fortfarande har anläggningar under ytan. Förbuden är angivna i sjökorten.
Vänligen respektera förbuden och om osäkerhet råder kontakta Vakthavande befäl vid Marintaktiska staben, VB MTS, telefon 08-788 95 50.
http://www.amf1.mil.se/index.php?lang=S&am...ws&id=37904
Publicerad: 29 juni 2007 kl 19:08
Så här i semestertider är det många som beger sig ut i Sveriges skärgårdar, därför vill Försvarsmakten påminna om vissa restriktioner som fortfarande gäller.
Även om skyddsområden ligger vilande efter ett regeringsbeslut, så gäller fortfarande tillträdesförbud för vissa skyddsobjekt. Exempel på skyddsobjekt med tillträdesförbud är Korsö och Yttre hamnskär på Ostkusten. Respektera skyltningen på öarna.
Vid andra ställen råder fiske- och dykförbud, där Försvarsmakten fortfarande har anläggningar under ytan. Förbuden är angivna i sjökorten.
Vänligen respektera förbuden och om osäkerhet råder kontakta Vakthavande befäl vid Marintaktiska staben, VB MTS, telefon 08-788 95 50.
http://www.amf1.mil.se/index.php?lang=S&am...ws&id=37904
QUOTE (Flak @ Sep 24 2007, 01:17 )
När man pratar KA så slås man ibland av att det är otroligt svårt
att hitta bra filmer med svenska pjäser i. Speciellt vad det gäller
skjutningar.
att hitta bra filmer med svenska pjäser i. Speciellt vad det gäller
skjutningar.
Om du köper boken "Kustförsvar-från kustbefästningar till amfibiekår" så får man med en DVD där det pangas friskt med KA-kanoner!
Utmärkt! Lyfter telefon och beställer bums imorron!
Visst är detta skylten som satt utanför 1:a fanatiskas barack??? Synd att se den i det skicket. 
Vart kan man köpa boken "Kustförsvar-från kustbefästningar till amfibiekår"?
QUOTE (JBT @ Oct 3 2007, 21:04 )
Vart kan man köpa boken "Kustförsvar-från kustbefästningar till amfibiekår"?
Prova här....
Vaxholms Fästnings Museum
Kastellet
SE-185 99 Vaxholm
SWEDEN
Tel. +46-(0)8-541 721 57
Fax. +46-(0)8-541 723 80
E-post vfm@telia.com
Om du inte hittar den där finns den även här...
http://www.amf-film.se/ se under rubriken erbjudanden.
http://www.amf-film.se/ se under rubriken erbjudanden.
This is a "lo-fi" version of our main content. To view the full version with more information, formatting and images, please click here.