Exempel på systemutformning från kalla kriget:
http://www.dunnspace.com/970410.html

Jag tror det är allmängiltiga resonemang som kan användas för
fler typer av vapensystem.

Det var dumt att lägga upp det kommentarslöst då texten
var bra men inte lysande.

Den handlar om ett förslag till optimering av USA:s kärnvapenstyrkor
när ICBM:en var ett nytt system.

Är det bäst att ha få väldigt kraftigt skyddade missiler, fler mindre
skyddade eller rörliga? Vad är svårast för fienden att bekämpa med
den lägsta egna kostnaden? Dvs så man inte spräcker den egna
budgeten och gör kapprustningen så dyr som möjligt för motparten.

Författaren kom på en innovativ idé. Han delade på ICBM:en i en billig
och en dyr del. Stor klumpig ointelligent raketmotor i en del.
Styrsystem, sista raketsteget med finjustering av banan och bomben
i en annan mycket mindre del. Den stora klumpiga delen skulle sedan
kunna masstillverkas av mindre sofistikerade företag.
Den billiga raketen placeras sedan i en silo med lättare övertryckskydd
med en liten bunker på toppen och boosterns topp i marknivå. Sedan
har man fordon som åker runt pseudoslumpmässigt mellan raketerna
och servicedepåerna och flyttar runt skarpa "rakettoppar".
Det blir oerhört mycket enklare än att flytta runt hela ICBM:er, speciellt
som man inte har några krav på liten vikt eller volym på de
massproducerade första stegen.

Sedan har kanske författaren ett horn i sidan till de som valde koncept
som han ansåg mycket dyrare. Eller så är det riktigt att motivet för att
välja de system som köptes var att de skulle kräva mer personal och
därmed ge mer prestige till chefen för styrkorna.

Idén borde gå att återanvända i framtida svenskt försvar om vi får ett
nytt hot i klass med sovjet.

Anta att det som då är modernt är eldpallar med div robotvapen och
sensorer. Givetvis blir de avsedda att fraktas med div fordon kors och
tvärs eller ställas ut i skogen med några skytteslodater som vakt.
Men det blir tokdyrt i drift under ett kallt krig eller en hög bereskap,
då vill man ha fasta installationer som är billiga i drift och
snabbmobiliserade, precis som kustartilleriet på sin tid.

En variant skulle då vara att bygga ett mycket stort antal små
"betongbunkrar" nedsänkta i marken med stållock, elanslutning och
optofibrer. Sedan kör man runt med de aktiva eldpallarna och små
moduler med reservkraftverk och sänker ned dem i slumpmässiga
"eldpallsvärn".
Då kan man bygga mångdubbelt fler billiga eldpallsvärn än man har
råd med bestyckade eldpallar och alla blir mål som fienden inte kan
ignorera och fiendes behov av relativt tung och dyr
precisionsammunition ökar snabbt.