Instämmer fullt ut.

Köper vi in MLRS tillför vi ju samtidigt 2 förmågor, raketartilleri och markrobot (ATACMS.

Frågan är vad holländarna skulle ta för sina begagnade, men troligtvis mycket väl underhållna M270.

Som frågan är ställd så är det svårt att formulera ett svar... bara för att slänga ut ett köttben, och efter att ha tittat på hur senare tids konflikter har gått:

Någon stans runt tre millioner automatgevär (tänk ungefär ett per hushåll, kanske lite mer) av någon rudimentär typ med säj 200-400 ptr till varje i plomberade paket som inspekteras vid hot om gammaltestamentliga straff och påföljder för "borttappad ammunition" och ett system för övningsskjutning med, säj, ett 100-200 ptr per år och vapen, allt förvarat "hemma hos" med årliga, med tanke på vad jag skissar på här lämpliga skjutprov?

Därtill betydande mängder av något enkelt funkis pansarvärnsvapen, minor (ALLA sorter ur gamla handboken) och med ett öga på Kosovo för några år sen en respektabel mängd lätta en till tvåmansportabla luftvärnsrobotar.

Decentraliserad förvaring för detta, ihop med mer gevärsammunition.

Inget av detta skulle förstås hända i verkligheten, men jag inbillar mig att om man kan få till någon sorts gräsrots-försvarsvilja på toppen av det där, och en vettig utrikespolitik, så borde man få en betydande avskräckande effekt, utan att egentligen upplevas som speciellt hotfull.

Se det som ett diskussionsinlägg mer än ett förslag.

Försvara sverige mot vaddå?
Det behövs hotexempel eller i alla fall principer för att det skall
bli något intressant av det.

I våras när jag var på spånerihumör skrev jag ihop följande som
en sammanfattning och utvidgning av lite spånande på moderatbbs:en.
Texten vart ett fiasko, jag hittade inget bra debattforum för sådana
frågor, jag har inte helle fått tillfälle att använda den komiska
kontrollfrågan för att se om någon orkade igenom.
Orkade igenom är ett problem, den vart rätt lång.


En skiss på funktioner och principer inom ett framtida svenskt
totalförsvar färdigställd av Magnus Redin 2004-05-07.

Syfte.

Detta är en sammanfattning av en del av mina funderingar runt
försvarsfrågor. Syftet med denna text är att få kontakt med folk med
liknande intressen för att lära mig mer, spåna mer och om möjligt
bidra till en bättre försvarspolitik i sverige.

Jag börjar med min uppfattning om några viktiga trender och föreslår
sedan grundprinciper för en teoretisk förvarsmodell som sedan
exemplifieras i ett antal stycken med olika idéer och principer som
jag finner intressanta.

En mycket kort beskrivning är att halva upppgiften är internationella
insatser för att bidra till att lösa dagens konflikter och hot mot
sverige, EU och i förlängningen världens demokratier. Andra halvan av
uppgiften är att på ett flexibelt sätt hålla en god beredskap för
många olika framtida hot mot sverige. Jag föreslår en lösning som ger
en anpasslig struktur som klarar både upp och nedrustningar för att
möta olika sorters hot. Och idéer för att rikta in
försvarsinvesteringarna så vi får god flexibilitet och omedelbar eller
bestående nytta där det som är omedelbart nyttigt inte slängs bort
fören det inte längre är användbart för att möta okända framtida hot.

Innehåll:
Säkerhetspolitiska trender.
Teknologitrender
Inrikespolitiska trender
Grundprinciper
Områdesindelning

Ekonomisk viktning
Personalkategorier utöver enkla stödfunktioner
Materielflöden för krigsmateriel
Exempel på förbands och funktionstyper
Fysisk placering
Närliggande verksamheter att jämföra med.
Kunskapsflöden, styrning och politisk återkoppling.
Exempel på tekniska system som är principiellt intressanta.
Styrketillväxt vid växande behov av internationella insatser.
Styrketillväxt vid direkta militära hot mot sverige.
Styrketillväxt vid växande civil katastrofrisk.
Nedskalning vid minskande behov av internationella insatser.
Nedskalning vid minskande direkta hot mot sverige.
Nedskalning vid minskande civila hot.
Hur olika delar stödjer internationella insatser.
Hur olika delar stödjer militärt försvar av sverige.
Hur olika delar stödjer civilförsvar vid katastrofer i sverige.
Noter och småsaker.
Presentation av min bakgrund och utformningen av denna text.


Säkerhetspolitiska trender.

Jag tror att en viktig trend är att den svenska och andra
nationalstater minskar i betydelse och att det kommer att fortsätta
tills någon skadar oss allvarligt. Att bli utsatt för ett gemensmat
hot och sluta sig samman för att möta det är en psykologisk mekanism
som inte lär försvinna. Men det är inte säkert att området vi bryr oss
om på det viset kommer att vara begränsat till det som finns innanför
sveriges gränser och att det område som sluter sig samman för att möte
hotet kommer att begränsa sig till sverige, det kan mycket väl bli
större. Jämför med västvärldens reaktion på elfte i nionde attentaten.
Kanske kommer hela EU att reagera som USA om motsvarande sak händer i
Warszawa om 20 år.

Alliansfrihets och neutralitetspolitiken är död även om det finns
rester kvar av den. Vi har för mycket gemensamt med våra nordiska
grannar, EU grannar och för den delen med världens demokratier för att
inte bry oss om dem. Vi har gemensamma moraliska, kulturella och
ekonomiska intressen med dem. Det gynnar vår lokala trygghet i sverige
att hålla hoten mot vår rättsstat och vår demokrati på så långt
avstånd som möjligt och det konstruktiva sättet att åstadkomma det är
att hjälpa till där konflikterna finns.

Det humanitära intresset ökar vartefter i vår kultur, det blir mindre
och mindre acceptabelt att lämna människor åt ett grymt öde bara för
att de råkar leva i en diktaturstat. När människor är det viktigaste
är det inte längre lika viktigt att anse alla stater som suveräna över
alla som bor innanför deras gränser.

Vår kultur är väldigt duktig på att generera materiellt välstånd och
många olika kulturyttringar även om många tror att allt är skräp-tv.
Det är något som bryter ned gamla kulturmönster och som hotar
maktinnehav som bygger på att folk är fattiga och håller sig
lättstyrda. Vi är genom vår framgång ett allvarligt hot mot
traditionell överklass i slutna patrialkala eller teokratiska
samhällen. Det kommer att generera konflikter tills de länderna likt
Japan lånat in det som är bra med vår kultur, vitaliserat sin egen och
skapat sitt eget välstånd.

Även om det inte inträffar någon mycket ossanolik katastrof som
dramatiskt skadar världs eller europaekonomin så västländer blir
desperata och EU bryts upp eller något sannolikare som att Ryssland
drabbas av diktatur kommer vi tyvärr att fortsätta ha konflikter som
hotar oss.

Skall vi göra något effektivt måste konflikterna lösas gemensamt med
hela EU och gärna mer därtill. Den militära delen av det sammarbete
heter i praktiken fortfarande NATO men det kan komma att ändra sig.
Det är klokt att ha goda kontakter med världens alla demokratier och
sammarbeta mest med de som är fysiskt och kulturellt närmast. Närhet
och sammarbete ger bästa möjligehten till ömsesidigt stöd om det någon
gång skulle gå riktigt illa. Går det bra med världsutvecklingen kommer
det som räknas som riktigt nära att vartefter bli ett större område.



Teknologitrender.

Att sensorer och kommunikation snabbt blir dramatiskt mycket bättre
är en viktig trend.
Något som inte känns lika givet är förbättringar i att leda och snabbt
ta hyfsat riktiga beslut, där borde det under lång tid finnas mycket
att göra mjukvarumässigt och övningsmässigt.

Vapen får i allmänhet bättre precision, det räcker med att färre och
mindre når fram för att slå ut ett givet mål. All elektronisk
utrustning miniatyriseras i rask takt och mjukvaror kostar ungefär
lika mycket att utveckla oavsett om de används på fem fartyg eller av
5000 gruppbefäl. Eller om de används av hundra autonoma/kommandostyrda
torpeder eller hundra tusen autonoma/kommandostyrda minor.
Elektroniken som krävs för att köra den kvalificerade plattformens
program kommer efter några är inte att kosta mer än en mobiltelefon om
man bygger en stor serie.

Jag tror det här leder till att spridning som tidigare fortsätter att
bli en än viktigare taktik. Att det blir viktigt att dölja vitala
funktioner som tex ledning och underhåll genom att hålla dem fysiskt
små och blandade med övrig verksamhet och skenmål. Att inte ge en
fiende något enstaka militärt centrum att slå ut. Det är även ett sätt
att ge en modernt utrustad fiende många mål så det krävs maximal mängd
resurser för att anfalla.

En annan möjlighet till skydd som jag tror kommer att bli viktigare i
ett senare skede när miniatyriseringen fortsätter är gammaldags pansar
för att tvinga en fiende att hålla en minimal storlek på vapnen och
deras bärare vilket minskar deras antal och gör dem till lättare mål
för egna sensorer och egen bekämpning.

Jag tror att utvecklingen kommer att gynna en väl förberedd försvarare
med nedgrävda kommunikationsnät och gott om sensorer och intelligenta
vapen. Om det skulle ske en kapprustning tror jag att resultatet av
ett ev krig blir ett mellanting mellan första världskrigets
skyttegravskrig och kalla krigets kärnvapenscenarier. Ingendera sidan
kan besegra den andra på något snabbt sätt men man kan heller inte
skydda den civila infrastrukturen från att slås sönder även om det
till skillnad från kärnvapenkrig blir mycket lättare att skydda
civilbefolkningens liv.

Internationella konflikter som vi behöver delta i för att med en aktiv
säkerhetspolitik lösa konflikter innan de kommer nära EU:s eller våra
egna gränser kommer troligtvis inte att ske mot teknologiskt
jämnbördiga motståndare. Det gör att system som är överlägsna där inte
automatiskt är allt som behövs för att försvara sverige om vi skulle
få ett allvarligt framtida krigshot.



Inrikespolitiska trender

Det är en långsam men pågående process att överge alliansfrihets och
neutralitetspolitiken. Den militära anpassningen med att anamma
natostandarder odyl går mycket snabbt och effektivt men det finns ännu
inget konsensus för vad vi skall ha efter den hyllade neutraliteten.
Processen försvåras nog lite av att vi under större delen av 1900
talet har haft en följugen och självisk säkerhetspolitik politik som
visserligen har hållit oss ur alla krig men det finns ingen stolt
historia av sammarbeten att tala om utöver ett visst stöd till
Finland.

Inrikespolitiskt är vi nog bara i början av den offentliga
budgetpressen om vi inte gör något radikalt politiskt skifte. En
uthållig försvarspolitik får inte vara beroende av att det lyckas
genomföras ett liberalt systemskifte, den måste fungera även om
socialdemokraterna lyckas behålla makten och sakta ned
förändringstakten. Detta gör det extremt viktigt att försvaret har få
och tydliga mål som alla stora partier kan ställa upp på vilket även
är ett signum för en bra och pålitlig säkerhetspolitik.

Tidigare budgetpress har även varit mycket destruktiv för
försvarsförmågan per satsad krona. Beredskapslagringspengar har gått
till att köpa in kläder och skor för att stötta hotade industrier när
inget behov fanns av sådan beredskapslagring. Regementen och flotiljer
har prioriterats efter var ytterligare arbetslöshet är det minsta
problemet och inte var det finns bra övningsmöjligheter och
verksamhet. Värnplikten har haft en huvudroll för att minska
ungdomsarbetslöshet och materielanskaffningar har ofta främst varit
industripolitik. Det är lite deprimerande att jag inte ser någon
anledning till att den här trenden skulle brytas annat än att det inte
längre finns så mycket att välja på när något skall läggas ned. Det
finns tom ett nytt hot med idén att pliktlagarna skall användas för
att beordra folk att arbeta i vård och omsorg vilket borde vara ett
säkert sätt att göra många pliktuttagna upprörda och sänka kvaliten på
vård och omsorg.

Kan inte dessa trender brytas kan de kanske lindras genom tydliga mål
för vad försvaret skall göra och att man anstränger sig att sätta
försvarsmålen främst när man klurar ut den praktiska politiken. I min
skiss finns det gott om verksamheter som kan missbrukas för andra
politiska mål utan att göra så stor skada så länge som man inte blir
för girig.



Grundprinciper.

Principen är inte som under kalla kriget lägga nästan hela budgeten på
att i 10-20 åriga projekt utveckla och ta i drift system som möter 10
år gamla hotförutsägelser. Det tar för lång tid och hoten är inte
lätta att förutspå. Och vår säkerhetspolitik har lagts om till att
betona internationella sammarbeten och insatser.

Jag har fem grundprinciper för den försvarsstruktur jag föredrar.

1. Att hela tiden underhålla och utveckla ett antal förmågor, främst
intrenationella insatser, territorialbevakning, och teknikutveckling
av försvarsteknologi och metoder.

2. Att utgå ifrån katastrofer och militära hot som har inträffat
historiskt och som i dag förekommer i andra länder och ha materiel och
organisation för att hyfsat klara de allvarligaste. Det bidrar till
samhällets förmåga att klara de katastrofer och typer av krig som
ingen har förutsett. Detta så vi inte bygger oss en "maginotlinje"
som även om den är till 100% framgångsrik på internationella insatser
lätt gås runt av en fiende som tar en annan väg som tom kan vara
använd tidigare i historien. (*)

3. Att använda frivilliga insatser och arv av materiel och
erfarenheter från det aktiva insatsförsvaret för att åstadkomma en
beredskap för nya hot som inte blir överdrivet dyr.

4. Vad det kostar att bygga upp en förmåga går hyfsat att planera och
vad det kostar att underhålla en befintlig förmåga går utmärkt att
budgetera. Men det är svårt att förutspå vad det kostar att använda en
förmåga, speciellt vid framtida internationella insatser. Alla större
internationella insatser behöver därför finansieras separat utöver den
löpande försvarsbudgeten för att den löpande verskamheten inte skall
störas och då ge mindre förmåga per krona. Denna princip illustreras
inte med några exempel nedan. Denna princip ger även en svag
upprusting om världen blir oroligare i stället för en nedrustning
genom uttröttning och störande av pågående investeringar.

5. Att många människor skall vara engagerade i försvaret för att ge en
politisk förankring så många kan tala om försvaret och rösta efter
egna erfarenheter.



Områdesindelning

Jag delar in min försvarsskiss i fem huvuddelar för att ge det en
tydlig struktur. Jag återanvänder en del vedertagna beteckningar i
liknande betydelser. Områdena är tankeexperiment, de är inget förslag
för att omorganisera myndighetsfloran.

Insatsförsvar
Internationellt gångbara förband med huvuduppgift att verka utomlands.
Utgör försvarets rörliga och slagkraftiga del vid direkta militära hot
eller angrepp mot sverige.

Territorialövervakning
Övervakning och patrullering för att kontrollera det svenska
territoriet.

Hemvärn
En aktiv reserv av utbildade människor som vid militära hot används
för bevakning och som reserv för förstärkning av insatsförsvar och
orörligt försvar. Vård av materielarv för att underlätta upprustning
av försvaret vid nya hot.

Skyddsutbildning
Massutbildning i livräddning och katastrofhantering samt grundläggande
försvarskunskap som även förbereder för tjänst i insatsförsvar,
hemvärn eller civilförsvar om man föredrar helt vapenfri tjänstgöring.

Civilförsvar
Beredskap för att stödja det civila samhället och minimera förlust av
liv och egendom vid små och stora katastrofer.

Forskning och utveckling
Stödjer övriga områden.



Ekonomisk viktning.

Detta är inga exakta siffror, det spelar för principens skull
ingen roll om säg civilförsvaret har 5 eller 15% av budgeten.

Insatsförsvar
Ca halva totalförsvarsbudgeten.

Territorialövervakning
Hemvärn
Skyddsutbildning
Civilförsvar
Forskning och utveckling
Ca en tiondel av totalförsvarsbudgeten var.



Personalkategorier utöver enkla stödfunktioner.

Insatsförsvar
Fast och kontraktsanställd personal i insatsförbanden.
Låg medelålder pga stor andel kontraktsanställd personal
och att tjänsten kräver den bästa fysiska förmågan.

Territorialövervakning
Fast och kontraktsanställd personal. Personalutbyte med
i första hand insatsförbanden.
Hög medelålder är inget problem så länge det finns en pågående
personalomsättning. En liten detalj är att en andel trotjänare med god
lokalkännedom utöver vad GIS systemen har är en fördel.

Hemvärn
Övervägande del "fritidskontrakterade", reservofficerare,
kvalificerade "reservmeniga" och tekniker från tidigare
insatsförsvarskontraktering. Mindre mängd fast anställda.
Hög medelålder är inget problem så länge det finns en pågående
personalomsättning.

Skyddsutbildning
Övervägande del genomströmning av folk under kort utbildning.
Givetvis är behovet av skyddsutbildning helt oberoende av kön. Det
borde vara lätt beroende av etnicitet då dåligt integrerade invandrare
borde ha extra mycket nytta av utbildningen.
Fast anställda och inlånad personal från insatsförsvaret.
Åldersblandning kan vara en fördel men det är inte givet att ungdom
garanterar förmåga att utbilda unga.

Civilförsvar
Övervägande del anställda i närliggande organisationer för sjukvård
osv.
Frivilliga resurspersoner.
Fast anställda.
Hög medelålder är inget problem så länge det finns en pågående
personalomsättning.

Forskning och utveckling
Annställda inom företag som får utvecklingskontrakt.
Anställda på foi och korttidsarbetskraft typ examensarbetare.
Organisationsomsättning kan vara viktigt, det är bra med nya förmågor
och leverantörer.



Materielflöden för krigsmateriel.

Insatsförsvar
Övervägande andelen av alla materielinköp skall ske för
insatsförsvarets behov. Hög omsättningstakt av materiel för att ge
yppersta kvalitet och modernitet och ett arv till hemvärnet.
En del förbrukningsförnödenheter ärvs från civilförsvaret.

Territorialövervakning
Nyinköp av specialiserad utrustning.
Få arv men gemensamma inköp med insatsförsvaret.
Materielen har en stor spridning över landet och består till
stor del av fasta installationer.
En del förbrukningsförnödenheter ärvs från civilförsvaret.

Hemvärn
All tyngre materiel ärvs från insatsförsvaret.
Förrådshållning av begagnad materiel som kan vara till nytta vid ev
framtida brådskande rustning.
Nyinköp av lättare materiel, reservdelar och ev uppgraderingar.
En del förbrukningsförnödenheter ärvs från civilförsvaret.

Skyddsutbildning
Behöver enbart lätt materiel som nyinköps samordnat med insatsförsvaret.

Civilförsvar
Kontinuerliga inköp av livsmedel, nödhjälpsutrustning,
materiel för att ta emot stora mängder flyktingar, reservkraftverk,
osv. Ingen ambition att lagra halvfabrikat eller förnödenheter för
industriproduktion förutom enkla energiråvaror och reservdelar för
drift av överlevnadsviktiga funktioner.
Förbrukningsförnödenheter förs kontinuerligt över till andra delar
av försvaret samt internationella hjälpinsatser vars
materielförbrukning ger lageromsättning.

Forskning och utveckling
Servetter och kulspetspennor för att skissa briljanta idéer.
Samt de lite dyrare prylar som behövs.
(Lite humor, det är lätt att räkna upp så många punkter att det blir
löjligt. )



Exempel på förbands och funktionstyper.

Insatsförsvar

Alla förband som skall kunna användas internationellt skall finnas i
tre kopior. En som kan vara ute på uppdrag, en hemma under vila och en
under uppbyggnad inför insats. Det är självklart att de är utformade
efter västlig, dvs NATO standard.

Beredskapen skall vara hög då en liten snabb insats har större
praktiskt och diplomatiskt värde än en mycket stor om ett kvartal.
Vi har inte råd med en stora insatser med stormakternas mått mätt
men vi kan göra oss värdefulla genom att vara snabba och då kan vi
inte vänta på att det enda förbandet av en typ skall fyllas på
färdigt. Likaså är det värdefullt att vara uthållig i sina åtaganden.
Heller en mindre insats som får ta tid tills den är färdig än att vi
måste avbryta i förtid och då måste det alltid finnas avlösning.

Tripplar av polisiära förband.
Stort behov i oroliga områden som saknar fungerande rättsväsende.

Tripplar av lätta beväpnade förband med lätt eldkraft
och flygtransport.
Materielt relativt billiga, för uppgifter där det manuella arbetet
är det viktigaste.

Tripplar av lät pansrade förband med medeltung eldkraft
som delvis kan flygtransporteras.
Kan göra samma saker som de billigare förbanden men med mindre risk
för personalen vid allvarligare hot och de är användbara rörliga
förband vid försvar av sverige.

Tripplar av sjöförband.
Tripplar av flygförband.
Tripplar av tungt pansrade förband med tung eldkraft
som enbart kan sjöfraktas eller vägmarschera.
Värdefullaste förbandstyperna vid aktiva insatser mot diktaturer, vid
ömsesidiga försvarssammarbeten och vid militära hot mot sverige.

Tripplar av obeväpnade humanitära förband väl inövade på att
sammarbeta med beväpnade militära förband. Personaldelning med
civilförsvaret. Behovet är stort och specialkunskapen är att kunna
sammarbeta med de beväpnade styrkorna. Behövs inte det i ett lugnt
område typ vid en klimatkatastrof i ett land med fungerande rättsstat
kan helt ideella organisationer göra ett lika bra arbete.

Tripplar av ledningsförband.

Stödfunktioner, stab, skolor, etc.

Territorialövervakning
Uppbyggand och drift av fasta sensornät som radar, hydrofoner,
sjöövervakningskameror, osv. Rörliga sensorer sköts
huvudsaklingen av insatsförsvaret.
Uppbyggnad och drift av fasta kommunikationsnät.
Rörliga kommunikationsnät sköts huvudsaklingen av insatsförsvaret.
Nödvändiga vaktstyrkor för skydd av fasta försvarsinstallationer och
förråd.

Hemvärn
Förband för övervakning och skydd av fasta skyddsobjekt.
Flexibla personalgrupper för stöd av civilförsvaret.
Förband som med låg budget vidmakthåller äldre system som
tex skulle kunna användas i bildande av spärrförband vid en hamn.

Skyddsutbildning
Skolverksamhet, "värnplikt" och extra frivillig utbildning.

Civilförsvar
Skolverksamheten ligger inom skyddsutbildningen.
Små kontor och många lager.

Forskning och utveckling
-



Fysisk placering.

Insatsförsvar
Koncentrerad verksamhet på få orter. Givetvis vid
befintliga övningsfält, flotiljer och marinbaser.

Territorialövervakning
Utspridd verksamhet, personal på större orter, fast
materiel överallt. Optofibrer, gamla kopparkablar,
master, radaranläggniningar och annan övervakningsutrustning
och skyddade utrymmen för teknisk utrustning, reservdelar, osv.
Gärna samordnat med helikopterstationer över landet om det
krävs för bevakningen av installationerna.
Patrullbåtar stationerade där det är lämpligt samt lån av
insatsförsvarets flygförband för luftövervakning.

Hemvärn
Mycket utspridd verksamhet, den följer var det finns frivillig
personal för att få största möjliga nytta per krona och utnyttja det
engagemang som finns, Transporttid tär på engagemanget.

Skyddsutbildning
Utspridd verksamhet på större orter för att få rationell
skolverksamhet med inakordering.

Civilförsvar
Mycket utspridd verksamhet, alla kommuner.

Forskning och utveckling
Koncentrerad verksamhet, alla störe universitets och
högskoleorter.



Närliggande verksamheter att jämföra med.

Insatsförsvar
Nu år 2004 fullt aktiva förband.

Territorialövervakning
Sjöövervakning och luftövervakning.
Försvarets telenät.
FRA

Hemvärn
Hemvärnet
Avvecklingsorganisationen för överbliven materiel.
Det ej repövade mobiliseringsförsvaret som nu till stor del
är avvecklat.
Reservofficersverksamheten.

Skyddsutbildning
Lumpen, speciellt kort "gröntjänst" i marinen och flyget.
Civilförsvarsutbildningar.

Civilförsvar
Civilförsvaret.
Krisberedskapsmyndigheten.
Räddningsverket.
Sjöräddning.

Forskning och utveckling
FOI
FMV



Kunskapsflöden, styrning och politisk återkoppling.

Insatsförsvar
Erfarenheter från internationella insatser är den viktigaste
kunskapskällan för taktisk och teknisk utveckling och för erfarenheter
som skall styra den egna organisationsutvecklingen. Rotation av
personal mellan försvarets olika delar sprider kunskapen inom
totalförsvarsorganisationen. Jag förväntar mig att den stora numerären
kontraktsanställda påverkar det civila samhället. Detta borde
långsiktigt vara en av de viktigaste återkopplingarna för att styra
försvarets inriktning och omfattning. Åt andra hållet ger åter och
nyvärvande av lite äldre personal en kunskapsöverföring från civil
verksamhet till den militära.

Territorialövervakning
Viktigt för den dagliga kollen på läget men mindre viktigt för den
politiska styrningen. När FRA genom analys av radiotrafik hör ett hot
i vår närhet är det för sent för att börja ge försvaret större budget
för att få större förmåga.

Hemvärn
Intressant då en väl utvecklad verksamhet håller ett stort antal
människor engagerade och ett gott arbete bidrar till en
försvarspositiv opinion. Verksamheten borde ge en del kunskapsöverföring
från civil verksamhet till militär.

Skyddsutbildning
Måste vara mycket seriös och meningsfull för att motivera en pliktlag.
Jämför man med värnplikten har utbildning av låg kvalitet med
föråldrad utrustning troligtvis gett ett mycket dåligt intryck.
En viktig kontaktyta med det civila samhället men borde ge begränsat
med nya kunskaper.

Exempel på en kursskiss skulle kunna vara följande:
Grundläggande överlevnadskunskap, värme, vatten, reaktioner på svält.
Första hjälpen med hjärtlungräddning. Brandsläckning med enklare
medel. Teori om hur folk reagerar vid stress som trafikolyckor,
bränder och krig. Folkrätt i teorin och vad som har skett i verkliga
konflikter. Skillnaden mellan vapen på film och i verkligheten med
mycket enkel skyttekurs. Information om insatsförbandens verksamhet
som allmänbildning och för värvning. Det finns troligtvis ingen tid
till "drill" så man lär sig genomföra de olika momenten reflexmässigt.
För sådan träning skulle det exempelvis kunna vara lämpligt med
hjärtlungräddning då det är tidskritiskt, civilt användbart och
illustrerar funktionen med militär drill.

Civilförsvar

Ganska anonym verksamhet om man inte räknar med fredsmässig verksamhet
som räddningstjänst. Borde ge begränsat med nya kunskaper. Den mest
synliga delen blir den som deltar i internationella insatser vid
naturkatastrofer och tex inbördeskrig.

Forskning och utveckling
Skall ge mycket nya kunskaper, annars är något allvarligt fel.



Exempel på tekniska system som är principiellt intressanta.

IT på längen och tvären är självklart på alla nivåer. En käpphäst är
att samma mjukvaror borde gå att använda på många plattformar och över
många år vilket kräver kontroll över all källkod på samma sätt som
försvaret alltid har varit noga med att ha ritningar på allt. Jag
hoppas den funderingen var att slå in en öppen dörr. Det som utvecklas
för att stödja ledningen för ett mindre fartyg borde efter några år
rymmas i ett litet stridsfordon och efter några år till kunna användas
av ett gående befäl.

Insatsförsvar
Lätt flygtransporterbar utrustning.
Lätt, kompakt och lite billigare utrustning för de lätta förbanden är
intressant planeringsmässig då den är lämplig för förstärkning av
hemvärnet om vi skulle få behov av det. System som kan utnyttja samma
kvalificerade ammunition är intressanta, tex en minimal 155 haubits
till lätta förband och en tung bandgående med maximala prestanda för
de tunga förbanden.
Relativt billigt fysiskt skydd av stål och betong för materielen är
intressant då den aktivt använda materielen finns i ganska litet antal
och bör skyddas mot sabotage.

Territorialövervakning
Optofiberkommunikation, bör med tiden bli ett lika tättvävt nät som
koppartrådstelefonen på sin tid då jag antar att det fanns en telefon
på varje kobbe och i varje värn. Underlättar inforamtionsövertag och
större andel radiotystnad för en försvarare.
Fasta sensorer av alla sorter.
Samordning med civila optofibernät och mobilkommunikationsnät.

Hemvärn
Billighetsvarianter av insatsförsvarets tekniska system men med samma
programkod för att fylla ut organisationen med tex kommunikationsmateriel.
Lite tveksam idé, längre serier och hårdare prisförhandling borde bli
lika bra eller bättre. Och kanske är det ungefär lika bra att
parallellt använda flera civila och halvmilitära system. (**)
Haubitsexemplet ovan är valt för att sådan utrustning borde kunna bli
relativt billig och är hanterbar med enkla civila dragfordon
och den ryms i normalstora garage och är därför lämpliga för ev
styrketillväxt. Vid en hög ambitionsnivå skulle sådan utrustning kunna
direktanskaffas till hemvärnet.
Vapenskåp med larmfunktion.
Tjockväggiga vapengarage med larmfunktion.

Skyddsutbildning
Simulatorer, för att ge ett gott intryck är det viktigt att de ger mer
än vad man kan få ut av en vanlig PC med standardspel.

Civilförsvar
Skyddsrum, inget nytt men kontinuerligt byggande är bra för
kompetensen och de kan behöva kompleteras. Snart är en optofiber med
bredband lika självklar som telefon och radioantenn då bekanta medier
ger trygghet och den ger möjlighet att sköta en hel del arbeten.
Reservkraftsystem för vitala delar av det civila samhället och för
att hindra "inlåsning" av resurser som logistik och butiksförråd.
Stöd för att göra civila kommunikationssystem tåligare mot skador.
Lagerhållning av nödhjälpskitt.
Utrustning och förmåga att ta emot flyktigströmmar.

Forskning och utveckling
(Kan ta många exempel från pågående projekt och spåna en massa men det
är inte speciellt intressant. )



Styrketillväxt vid växande behov av internationella insatser.

Insatsförsvar
Utökade beställningar av förnödenheter och materiel.
Vid långsamma förändringar av världsläget en långsam utökning av
antal trippelförband och deras storlek och de fylls mestadels på med
yngre nyrekryterade personal och ny materiel.
Vid snabb förändring av världsläget utökas förbanden med begagnad
förrådsställd material och materiel i bruk av hemvärnet och bemannas
mestadels av återrekryterad äldre personal.

Territorialövervakning
Ingen större förändring.
Förstärkning om de internationella insatserna kan ge en större risk för
terrorist eller kommandoangrepp för att försena insatser eller vända
en svensk opinion. Om det behöver mötas av bättre polisarbete eller
territorialövervakning beror på omständigheterna.

Hemvärn
Ingen förändring, övergående utglesning vid snabb förstärkning av
insatsförsvaret är inget problem om inte de direkta hoten mot sverige
ökar samtidigt.

Skyddsutbildning
Större budget och mera betoning på förberedelser för ev kontrakt i
insatsförsvaret.

Civilförsvar
Ingen förändring.

Forskning och utveckling
Större budget vid förändringar som förväntas vara långsiktiga.



Styrketillväxt vid direkta militära hot mot sverige.

Insatsförsvar
Utökade beställningar av förnödenheter och materiel.
Vid långsamma förändringar av världsläget en långsam utökning av
antal trippelförband och deras storlek och de fylls mestadels på med
yngre nyrekryterade personal och ny materiel.
Vid snabb förändring av världsläget utökas förbanden med begagnad
förrådsställd material och materiel i bruk av hemvärnet och bemannas
mestadels av återrekryterad äldre personal.

Territorialövervakning
Utökade beställningar av förnödenheter och materiel.
Förtätning av sensornät och kommunikationsnät med fler parallella
länkar och knutpunkter.
Utökad bemanning i samverkan med hemvärnet.
Vid långa förvarningstider kompletering med fast monterade vapen i
sammarbete med hemvärnet. Jämför med det gamla fasta kustartilleriet
men tänk LEMUR, VLS som på fartyg och torpeder som lurpassar som minor.

Hemvärn
Utökade beställningar av förnödenheter och materiel.
Byggande av bombskyddade garage för materielförvaring nära förband.
Flyttande av materiel närmare personalen, i extremfallet när man
väntar sig omedelbart krig har man all handburen kvalificerad
materiel i vapenskåp i hemmen.
Vid långa uppbyggnadstider kan man köpa in kommandostyrda minor odyl
som lämpar sig för relativt orörligt försvar. Rörlig förmåga gör mest
nytta som förstärkning av insatsförsvaret som så att säga är den
"riktiga" armen.
Om hotet är stort och som kalla kriget pågår under låg tid bygger
man upp ett klassiskt mobiliserat försvar då det ger mindre
störningar av den civila vardagen.

Skyddsutbildning
Utökning av utbildningen med fler moment, i praktiken blir det ett
gradvis återinförande av dagens värnplikt eller längre beroende på
hur hoten förändras.

Civilförsvar
Utökade beställningar av förnödenheter och materiel.
Och givetvis övningar, gäller alla delar.

Forskning och utveckling
Större budget vid hot som förväntas vara långstiktiga.



Styrketillväxt vid växande civil katastrofrisk.

Insatsförsvar
Ingen förändring eller överföring av personal och materiel till
hemvärn och civilförsvar.

Territorialövervakning
Ev förtätning av sensornät och kommunikationsnät med fler
parallella länkar och knutpunkter.

Hemvärn
Större budget för att engagera och aktivera personal.

Skyddsutbildning
Större andel av befolkningen genomgår utbildningen, mer
repetitionsutbildning.

Civilförsvar
Utökade beställningar av förnödenheter och materiel.
Utökad personal och fler övningar.
Förstärkt beredskap för reservel, förstärkningar av civila
telenät, osv beroende på vad hotet är.

Forskning och utveckling
Större budget vid hot som förväntas vara långstiktiga.



Nedskalning vid minskande behov av internationella insatser.

Insatsförsvar
Minskning av förbandens storlek och ev avskaffande av typer av
förband. Att minska beredskapsnivån men låtsas att man har kvar
förmågan är ett otyg.

Territorialövervakning
Ingen förändring, ev minskning av stöd till terrorismskydd.

Hemvärn
Ingen förändring.

Skyddsutbildning
Ingen förändring utom vid nedskalning från hög nivå.
Den kan efter en upprustning förkortas ned till ursprungsidén.

Civilförsvar
Ingen förändring

Forskning och utveckling
Mindre budget om det är en långsiktig trend.



Nedskalning vid minskande direkta hot mot sverige.

Insatsförsvar
Minskning av förbandens storlek och ev avskaffande av typer av
förband. (Att minska beredskapsnivån men låtsas att man har kvar
förmågan är ett otyg. )

Territorialövervakning
Utglesning av mindre viktiga redundanta kommunikationsnät i takt med
att de förfaller.
Återställningsbar plombering och förrådsställning av ev fasta
försvarsanläggningar tills de ej kan motivera förrådskostanden
räknad med hemvärnets normer för ärvd materiel från insatsförsvaret.

Hemvärn
Centralisering av känslig utrustning till färre förråd. Bombskyddade
garage går till civil användning vilket ger ett bibehållande av
anläggningarna. (***) Överblivna kvalificerade vapenskåp går till civil
vapenförvaring. Tunga system som förrådshålls skrotas i
stället för att underhållas när der de behöver renoveras för att
bibehållas i förråd.

Skyddsutbildning
Den kan efter en upprustning förkortas ned till ursprungsidén.

Civilförsvar
Mindre lagerhållning och personal.

Forskning och utveckling
Mindre budget om det är en långsiktig trend.



Nedskalning vid minskande civila hot.

Insatsförsvar
Ingen förändring.

Territorialövervakning
Ev utglesning av redundanta kommunikationsnät i takt med att de
förfaller.

Hemvärn
Mindre budget för allmänt engagemang av folk.

Skyddsutbildning
Förenkling, tex ingen övning av skyddsrumsanvändning eller vad
som var relevant för det tidigare existerande hotet.

Civilförsvar
Mindre lagerhållning och personal.
Minimal takt i systembibehållande som skyddsrumsbyggnation.

Forskning och utveckling
Mindre budget om det är en långsiktig trend.



Hur olika delar stödjer internationella insatser.

Insatsförsvar
Huvudverksamheten.

Territorialövervakning
Liten roll.

Hemvärn
Håller en personalreserv aktiv som kan återrekryteras för
internationella insatser.

Skyddsutbildning
Ger grundkunskaper som underlättar värvande av personal till
insatsförsvaret.

Civilförsvar
Har en stor roll vid humanitära insatser.

Forskning och utveckling
Utveckling av kunskap och system.



Hur olika delar stödjer militärt försvar av sverige.

Insatsförsvar
Huvudverksamhet, är den rörliga och slagkraftiga delen i
ett försvar av sverige.

Territorialövervakning
Huvudverksamhet, ger oss informationsövertag jämfört med
en fiende som bara har rörlig utrustning.

Hemvärn
Personal och utrustningsreserv för insatsförsvaret.
Huvudverksamhet för allt orörligt eller svagt rörligt
lokalförsvar av typ hamnar, flygfält och infrastruktur.

Skyddsutbildning
Mycket viktig för styrketillväxt.

Civilförsvar
Huvudverksamhet för att lindra krigsskador.

Forskning och utveckling
Utveckling av kunskap och system.



Hur olika delar stödjer civilförsvar vid katastrofer i sverige.

Insatsförsvar
Jag antar att de i allmänhet har fel fokus för sin träning och finns
på för få platser för att ha en större betydelse. Undantaget bör vara
helikopterförbanden som kan vara till mycket stor nytta vid
fartygsförlisningar odyl om tillgången till piloter är god.

Territorialövervakning
Vital funktion för att upprätthålla kommunikation.

Hemvärn
Mycket viktig snabbmobiliserad personalresurs.

Skyddsutbildning
Mycket viktig för folks förmåga att själva klara en kris
eller inte förvärra den. Bas för rekrytering till hemvärn och
civilförsvar.

Civilförsvar
Huvudverksamhet.

Forskning och utveckling
Laboratorier och personal som snabbt kan utvärdera nya problem.



Noter och småsaker

(*)
Jag vet att det är lite udda att använda något orörligt för att
kritisera risken med något rörligt. Felet med maginotlinjen var inte
att den var orörlig. Den fungerade utmärkt men den var för kort och
den rörliga huvuddelen av den franska armen vars arbete gjordes
enklare av linjens existens hade för dålig taktik. Det kan kanske
skyllas på maginotlinjen att man litade för mycket på den och slutade
tänka efter. Pängen jag är ute efter är att en dyrbar huvudlösning med
det bästa som finns att köpa för pengar kanske inte täcker hela
behovet och alla situationer.

(**)
Tex genom att bära med sig vanlig GSM, en 3G och en Tetratelefon i var
sin tunn knytbar gummiblåsa med torkmedel och låta dem prata bluetooth
med en liten laptop med krypteringsprogram.

(***) Detta måste förberedas vid byggnation av garage/vapenförråd. Tex
måste tunga stålportar kunna fällas undan så de inte skärs bort vid en
nedrustning. Jämför med civila skyddsrum. Jag föredrar att det byggs
många mindre skyddade anläggningar som ger möjlighet till spridning
och som kan användas civilt och då göra nytta och bevaras i stället
för få extremt bra anläggningar som fylls med grundvatten.

Jag har inte skrivit så mycket om olika vapenslag. Jag finner inte
indelningen i arme, flotta och flyg så intressant för de här
funderingarna. Armen är det centrala då det är där det stora antalet
individer finns som kan göra det praktiska arbetet med att kontrollera
ett territorium, allt annat är egentligen stöd för det arbetet. Att
det finns olika vapenslag är ett historiskt faktum beroende på
fördelarna med specialisering och för flygets del även för att
underlätta nytänkande. Jag tror att skillnaderna mellan olika
vapenslag kommer att suddas ut vartefter IT användningen ökar och
vapnen blir intelligentare. Samma robot kan användas för att slå ut
ett fordon, en båt eller en helikopter och den kan skjutas från en
nedsprängd behållare, en simpel ställning, en lastbil, en båt, en
helikopter eller ett flygplan om man offrar lite prestanda för
flexibilitet och ekonomi.



Presentation av min bakgrund och utformningen av denna text.

Detta är en sammanfattning av en del av mina funderingar runt den
praktiska försvarsfrågan. Syftet med denna text är att få kontakt med
folk med liknande intressen för att lära mig mer, spåna mer och om
möjligt bidra till en bättre försvarspolitik i sverige.

Min bakgrund är allmän nyfikenhet på teknik och naturvetenskap. Jag
har ingen militär skolning utöver en vanlig lumpartjänst som
flygplansmekaniker, kunskapskällorna är det vanliga mediabruset, FOA:s
sedermera FOI:s tidningar, lite blandade försvarstidningar samt
olika diskusionsforum på nätet och mycket är återuppfunnet från
blandade allmänna principer.

Denna text får gärna leta sig ut från moderat BBS:en odyl så det kan
vara bra att påpeka att jag är en hobbypolitiker som älskar att
reagera på sådant som jag uppfattar som misskött. Speciellt om det är
principiella eller tekniska problem som kanske kan lösas med lite
kunskap, lyhördhet för idéer och kreativitet och inte personproblem
där någon person behöver ersättas med någon ny.

Jag har delat upp funderingarna i korta stycken för att göra dem
lättare att kommentera var för sig. När jag anger procentsatser och
exempel så se dem inte som exakta procentsatser och kompletta listor
utan som exempel på ungefärliga viktningar och exempel på typer av
förband och verksamheter. Jag skulle kunna fylla på med mängder av det
jag har läst och jag kan hitta på detaljer på längden och tvären men
det skulle efter ett tag lämna vad som är rimligt och det skulle dölja de
intressanta principerna om jag grävde ned mig i skojiga teknikaliteter.

Det finns mycket stora likheter mellan min text och hur försvaret har
fungerat under 1900:talet och hur det fungerar och organiseras om just
nu. Det beror på att det i stort har använts och används klocka
principer och idéer. Det jag anser vara det största felet med dagens
försvarspolitik är att målen inte är tydligt formulerade och
verksamheten inte har resurser eller styrning så de kan uppnås.
Viktiga funktioner verkar glömmas samtidigt som listan på vad som
skall finnas verkar sakna rimlighet jämfört med vad som finns.

Min egen personliga uppfattning om försvar är att jag helst vill sitta
hemma och vara välrustad och bara göra något när hotet är omedelbart
och övertydligt. Att eventuellt bruka dödligt våld känns personligen
för allvarligt för mig för att jag skall anmäla mig till FN tjänst och
kanske är jag även feg. Tyvärr finns det ingen rimlighet att göra en
bra säkerhetspolitik och därmed försvarspolitik av den inställningen
så jag får leva med att det jag själv kan ställa upp på för egen del
och det som är bäst är två olika saker i den här frågan. För att det
inte skall bli olidligt moraliskt sett vill jag absolut inte att
pliktlagar skall användas för att skicka folk på uppdrag utanför
sveriges gränser. Det här är allvarliga frågor som skall skötas med
respekt och inte användas för kortsiktig arbetsmarknadspolitik eller
snabba ogenomtänka utrikespolitiska poönger.

Med hopp om att få kommentarer.

Ett Försvar!
Det som skulle behövas för att försvara Sverige är en helt ny regering.

Det är lite svårt att svara på om man inte bestämmer vilket hot som gäller, NATO/EU försvar mm

Men om man nu accepterar nerdragningarna så anser jag att det är VANSINNE att skrota matriel i den omfattning vi gör nu. I ett läge där hotet mot Sverige ökar är det stora problemet inte att utbilda soldater utan att anskaffa tung och teknisk mtrl.

jag tycker att man borde förrådsställa mtrl för ca 3 fördelningar. Nu kommer säkert någon att hävda att det blir för dyrt men finessen är att den här matrielen inte behöver kunna användas inom 24 timmar som under invasionsförsvarets tid utan man kan acceptera att det tar tre månader att få fram, fördela och få iordning på prylarna. vad gäller ammunition så skulle man istället för att lagra ammunition, förådsställa produktionslinjen så man snabbt vid kris kan nyproducera AM

exempel på mtrl som skulle kunna förrådställas är:
Haubits 77a
Strv 121
BMP1
MTLB
IKV91
PBV302
RB70/PS70
Hawk
Bandvagnar
U-båtar
12/80
Tung Kustrobot

För att bemanna och utbilda dom här fördelningarna i kris/krig skulle man dels slå ihop HV-FBU-Mflr till ett Territorialförsvar som får uppgift att bevara kompetens inom dom här systemen och bilda kader vid uppsättning, dels i början använda dom vapenföra som har grundutbildats inom respektive system.

matriellt så behöver man bara några enheter av varje system för att kunna köra 1-2 veckorskurser på systemen varje sommar

Armen i övrigt behöver ha inriktingen att varje soldat ska utbildas mot GC/stf. Det för att kompensera det låga antalet som som utbildas varje år, dvs kvalitet isf kvantitet (jmfr den Tyska 100 000manna Armen där varje pluton bildade stomme för ett kompani vid upprustningen)

En kort reflektion,

Det är en bra tanke med tillväxtfas och och nerminskning men historiskt sett blundar man för en hotfull omvärld (selektiv varseblivning). Det gäller nog att få en folklig förankring för att väljare ska ha en förståelse varför ett försvar ska existerar överhuvudtaget. Det gäller att sätta in kostnader i sina rätta proportiner, idag är försvarbudgeten mindre än Stockholms läns landstings budget men allmänheten har nog den uppfattningen att försvaret är enormt dyrt (att pengarna i dagens läge är uppbunda är en annan femma).

Den 30 juni 1945 framförde Gustav V sitt tack till krigsmakten. Han avslutade talet på följande sätt:

"Vapenskiftet i vår närhet har upphört för denna gången. Vi veta föga om framtiden. Visserligen hoppas en plågad mänsklighet på bättre och ljusare tider. Men de, som ofärden gått fram över, äro förvisso medvetna om vart vapenlöshet leder. Vi har sett en skrämmande verklighet tätt in på våra gränser. De erfarenheterna ge oss anledning nog att även framgent se om vårt hus och hålla vårt försvar berett".

Tänkvärt i diskussionen om FB04?

Kul att mitt ämne skulle beröra så många!!( det trode jag aldrig)
Kom igen nu ni andra som inte svarat på tråden men har tankar om vårat försvar och dess framtid...45 milijarder är gänsen.
kravet är FÖRSVARA Sverige!

Mvh

Opps..glömde att säga att en av mina grundpelare är ett starkt hemvärn med kapacitet för Pv och flyg bekämpning.
Men hur detta skall rymmas inom en budget av 45 mrd/kr vet jag ej.....

Kul att det här lever. Magnus Redin har ju gjort ett formidabelt arbete.
@Doktor Demento, Hemvärnet idag kostar totalt, inklusive allting från hyror (vapen, fordon, förråd etc.) till utbildningspremier etc. 600 miljoner kronor. En tillförsel av 400 miljoner till skulle ha en enorm effekt.

Vad lever? Jag har iofs inte lagt ned min själ i det men jag lyckas inte få någon kvalificerad respons på mina funderingar. Just nu försöker jag få ur mitt partis försvarspolitiska grupp hur de har tänkt om arvet och vad de har för planer för att ordna en försvarspolitik som ger handlingsfrihet för olika omvärldsutvecklingar.

Jag har skivat samma typ av fundering i två olika formulerade debattartiklar, borde redan ha lagt in dem i forumet någonstans. Om någon är intresserad kan jag maila dem.

Det är som att spela schack med sig själv och nu kommer jag inte på fler intressanta varianter som överraskar mig när jag försöker analysera dem.

En MÖPs våta dröm kanske?

http://platsbanken.ams.se/direkt/99/051014...71,674599.shtml

Jag har fått uppfattningen att de flesta MÖPar inte delar Vänsterpartiets syn på försvaret. Och eftersom ett av kraven är att man delar partiets värderingar skulle jobbet kanske inte attrahera så många sådana... :P


(Hm, det här kanske ligger lite nära politik, hoppas att BG har överseende.)

Ööö, tack, men nej tack.

Jag citerar SvD:



Det var som fan. Vad tror ni svenska folket tycker om det?

Just nu verkar det som om svenska folket inte verkar bry sig så värst mycket...

Är väl ungefär som att rekrytera en pyroman
till bensinmacksföreståndare..

Det behövs ingen FM.
Vi ställer upp lite "solidariskt" i div. PFP-övningar
och dylikt.
Sedan kan vi räkna med att alla länder ställer upp "lojalt"
om det börjar ryka i buskarna..
Kalla det för inofficiellt NATO-medlemskap or whatever.
Låt militären få samma status som scoutkåren där
dom som vill kan engagera sig på fritiden.
Typ åka strif, skjuta, tälta mm. till självkostnadspris.
(Inget ont menat mot HV).

Jag tycker fortfarande att sveriges största försvarsbrist är avsaknad av toppmoderna attackhelikoptrar. Egentligen underligt med tanke på våran terräng, och den gamla hotbilden.
Dom kan snabbt sättas in över stora ytor och kan operera i(eller över) all terräng.

Det vore om något en smart framtids satsning.

Får man välja fritt så ska vi naturligtvis ha ett värnpliktsförsvar kompleterat med frivilligförband och yrkesförband. Det viktigaste är dock att inhämta en strategiskt offensiv kapacitet i Krigsmakten via Gotland kan man med moderna vapensystem behärska hela Östersjön detta bör utnytjas för att ge amfibiekåren möjlighet till operationer även på andra sidan Östersjön.
Som ett litet land kan man inte sitta och hoppas på att fienden tröttnar i ett krig då är det oundvikligt att man förlorar man måste besitta en offensiv förmåga att vid gynnsamma tillfällen skada fienden så allvarligt att han vill söka fred.

Man behöver därför ett starkt flygvapen som är fullt integrerat med ett starkt luftvärn.
När det gäller flottan ska man satsa på ubåtar dom är svårbekämpade och kan med dagens vapensystem orsaka ytfartyg stora förluster. Ytstridsfartygen skall vara av primärt defensiv karaktär mycket luftvärn ECM osv huvudtanken är att flygvapnets attackförband ubåtar och landbaserade sjömålsrobotförband kan förinta en fiende på den relativt begränsade yta som Östersjön utgör. Fartygens huvuduppgift är att försvara våra amfibiestyrkor som alltid ska finnas som ett reelt hot mot fientlig kust.
Armén skall ha 4 brigader yrkessoldater att disponera oavsett beredskapsläge hemorterna skulle troligtvis vara rikets tre största städer samt Boden. Utöver detta finns det 4 brigader med något lägre beredskap som dock bemannas av frivilliga som sökt dom tjänsterna dessa hamnar av naturliga skäl nära befolkningsrika områden i landet. Utöver detta har armén 22 brigader i klassiska mobiliseringsförband som man tar till när det krisar samtliga förband skall ha en offensiv karaktär sverige är ett stort land där det är möjligt att manövrera till priset av terräng för att uppnå seger detta måste utnytjas.

Krigsmakten skall därför han den materiel som doktrinen kräver.

Tycker att du i framtiden borde använda "punkt" och "komma", så att läsarna lättare förstår vad du skriver...

För övrigt känns 4 yrkesanställda brigader + 22 mob.-brigader, samt en offensiv amfibiekår som ganska avlägset just nu...

Årets ironi på forumet!
Nästan som när någon föreslog morse för att kommunicera med fransmän.

Äh det bästa försvarslösningen skulle väll vara att skaffa kärnvapen...Eller sprida ryktet att vi har några och bygga ett par tomma silos.

"Hur ska ni försvara er? We gots teh bomb....."

Jag tror MP och V skulle älska det förslaget.

Alt. 1 : Där ser man. Då kan vi ju införa maxtaxa inom barnomsorgen!

Alt. 2 : Burp! Ge ma en öl te!

Alt. 3 : Uschiamej. Tänk på ryssen. Jaja, tur att I11 är kvar i alla fall! *

*Det sistnämnda är en alltför utbredd uppfattning i södra Småland. När jag i egenskap av hemvärnssoldat bistod det civila samhället efter "Gudrun" så undrade många "när di kommer från I11" alt. "e du från I11? Äntligen köm ni". Så det finns ingen utbredd kunskap att hela försvaret är skrotat, åtminstone är det min uppfattning.

Förmodligen blir det en kombination av alla tre. Den tredje tror jag är mer utbredd i södra Sverige än i mitten och norra Sverige.

J.K Nilsson

För att försvara Sverige behövs det en möjlighet att klara nya hot, det kan tex ordnas genom:

* Införande av bättre ledning osv beskrivet med modeförkortningen NBF.

* Proffsdelen av försvaret med stående insatsförband utbildas så alla hyfsat klarar av att utbilda och fungera i en tjänst över sin befattning för förståelse i vardagen och snabb befodran vid utvidgning av försvaret.

* Insatsförsvarets budget regleras upp eller ner beroende på världsläget, det är en god chans att det stämmer med lokala hot vilket ger en automatisk upprustning i hyfsat god tid.

* Arv av materiel och personal från insatsförsvaret lagras samt används i HV för territorialförsvar och "personalpool" att rekrytera ur vid ev upprustning/utvidgning av insatsstyrkorna.

* Pengar styrs från teori och administration till praktiskt arbete som ger direkta erfarenheter, fler insatssoldater än analysmänniskor bakom dem.

* Kortare materielanskaffningscykler med aktivt användande av "inköpsmakt" för enkel och medelkomplicerad materiel. Bra grejer ger leverantörer snabba och enkal affärer, var det kasst åker de snabbt ut i kylan i några år, inga projekt får vara så stora att de inte får misslyckas.

* Organisationen behåller så lånmgt det är möjligt samma struktur vid utvidgning och krympning så folk får ro att bli duktiga och bygga "företagskultur".

Skit samma om försvaret blir 25% större eller mindre eller vi får ett stort materielprojekt mer eller mindre så länge som grundtankarna för funktionen är på plats. Egentligen finns grunden i säkerhetspolitiken och den och försvarsplaneringen bör ta hänsyn till att data och analys kan vara felaktiga.

Värnplikt eller Yrkesförsvar, Magnus?

Mer än 50% av budgeten till yrkesförsvarets insatsstyrkor.

Om det går att behålla politisk acceptans för det är det fördelaktigt att behålla en värnpliktsutbildning, det borde göra en rejäl skillnad för rekryteringsunderlaget till insatsstyrkorna som åker utomlands, är kuppförsvar och är kärnan i en ev upprustning.

Men värnplikten leder bara till frivillig värvning till insatsförsvaret, (frivillig) menig i hemvärnet eller frivillig i civilförsvarsorganisation och givetvis att folk får lättare att hantera olika katastrofer. Mer än det blir slöseri med resurser. Stridsvagnar och annan kul och dyr materiel dyker bara upp för inormation och som lockbete för att skriva kontraklt.

Det skulle troligtvis vara effektivare att att utbilda direkt till insatstyrkorna om man inte får avhopp och tillräckligt med sökande. Jag tror inte det kommer att fungera tillräckligt bra för det. Det förefaller osäkert att vara beroende av frivillighet som står sig när folk fortfarande snickrar på sin personlighet. Jag tror mer på en bra plikttjänst som inspirerar än PR kampanjer som lyckas varje år.

Men om det måste vara ett antingen eller val väljer jag yrkesförsvar eftersom det inte är rimligt att plikta folk till insatser utomlands utom när landet står inför omedelbar invasion.

Som sagt tidigare.
Det enda vettiga idag är ett yrkesförsvar. Inget land som har ambitionen att kunna agera utomlands på något sätt använder värnpliktiga då det är omoraliskt att tvinga ungdomar till det.

Förövrigt vad som behövs för att försvara landet... Tja... Vad ska det försvaras mot?
Enligt mig 3% av bnp, yrkesförsvar, 3 armebrigader (+6 "national" gardes brigader) totalt 3 divisioner (en armékår). Ett amfreg (3 bataljoner), 8-12 flyg div på 3 baser.
Lite grovt det men det har man råd med på 3% av bnp vilket är en rimlig siffra.
Självklart är det krav på att gå me di nato dessutom.

Tja, ett halvfånigt förslag inspirerat av vad jag läst om gerillakrigsföring i diverse krig i historieböcker är att se till att varenda människa i Sverige (män, kvinnor, invandrare) från början indoktrineras i att tycka om försvaret och redan i skolan får lära sig sådant som kan vara bra om Sverige invaderas (men som inte på något sätt faller under kategorin "barnsoldater") som att lära sig hitta i skogen där hemma, anordna demonstrationer mot ockupationen, sjukvård etc. Sedan när de har åldern inne blir det obligatorisk värnplikt för alla, där man, förutom de typer av utbildningar som finns och behövs idag, utbildar den stora massan som blir över till någon typ av gerillakrigare som får lära sig det nödvändiga för att kunna jävlas så mycket som möjligt med en framtida ockuperande fiendestyrka. De som inte vill ta i vapen får gå en speciell "fredlig demonstrant"-utbildning, lagom uppretade folkmassor kan i dagens informationsvärld ställa till med rejäla problem (tänk "Massakern på Himmelska Fridens Torg") för ockupanten om den vill slippa internationell kritik. De övriga får varsin AK-5 eller liknande att ha hemma tillsammans med ammunition och kanske en stridspackning om kriget kommer. Dessutom ska man på nytt urholka hela landet med underjordiska gångar och bunkrar så att flyktvägarna blir oändliga.

Jag vet inte vad kostnaden skulle bli, men jag tror inte att en jävel skulle vilja attackera ett land där varje invånare är tränad att utföra sabotage mot fienden och dessutom försvinner som små råttor ner i hål varje gång man försöker slå tillbaka. Speciellt inte i ett sådant skogsbevuxet land som Sverige.

Förslaget faller naturligtvis på det faktum att det är en ren omöjlighet (om man nu inte skulle använda synnerligen tveksamma "övertalningsmetoder" redan från barnsben) att få varenda svensk att göra sig beredd på att leva skogsliv och offra allt för sitt land i en krigssituation. Ni som har större erfarenhet av militära spörsmål än jag (som inte har någon erfarenhet alls, än på några månader) kan säkert hitta massor med fel i mitt förslag, men jag tycker det är småfestligt ändå, och det fungerade ju hyfsat för exempelvis Vietcong och Vietminh...

Jag gillar doktrinen i Skalmans förslag.
Dock så känner jag visst tvivel när det gäller möjlighet till att upprätthålla lag och ordning i landet över tiden.
Betänk alla extremistgrupper och att dessa skulle ha tillgång till både utbildning och utrustning för gerillakrigföring och allmänt oordnat uppträdande.
Betänk Stockholmsderby och järnkaminer i knästående skjutställning i vattengraven på kortsidan av Råsunda mot BA:s första echelong stående knä-i-knä på långsidan... alla utrustade och utbildade av FM.


Jag skulle inte vilja vara polis i det läget.

/K

Nej, det är ju det som är problemet. Det bygger ju på att alla är snälla och tycker om varandra och är jättefredliga i största allmänhet, tills dess att någon ger sig på oss, för då jävlar! I verkligheten fungerar det ju inte så...

Nej, det visas ju av laglöshetens högborg Schweiz, där varenda vapenför man har en automatkarbin i garderoben.

Det var en nyhet för mig i så fall. Min moster med make bor i Schweiz, och han har mig veterligen ingen automatkarbin i hemmet. Men så är jag också osäker på om han är svensk eller schweizisk medborgare, men han har ju bott där i stort sett hela sitt liv, så jag tippar på det senare. Fast han har ju inte gjort schweizisk värnplikt, vilket kanske förklarar saken.

Du får gärna förklara vidare om hur det fungerar där, för det verkar intressant om det är så att alla vapenföra män där har ett gevär hemma, och hur det fungerar rent praktiskt, och hur man då skulle göra för att få det att fungerar här.

Principen är enkel. Alla män gör GU, och efter GU så får man med sig sin personliga utrustning hem. I alla fall var det så fram tills för några år sedan, har hört vissa rykten om att även Schweiz håller på att förändra sitt system.

edit: Länk. Hade visst rätt i att de har reformerat sitt system och minskat storleken på sin armé. Men de har fortfarande vapen och ammunition hemma...

Och hur är det med antal brott som begås med de vapen som delas ut, få/många relativt mot antalet vapen? Det borde ju inte vara så många eftersom systemet levt kvar, och i så fall kan man ställa sig frågan varför det fungerar där, men förmodligen inte skulle fungera här, där det (om man läser tidningar) verkar finnas problem med folk som inte borde ha vapen men som ändå har det inom t.ex. HV. Att då, som Krook sade, låta medlemmarna i diverse huliganfirmor eller gatstenskastande organisationer, ha varsin AK-5 hemma, känns ganska långt borta för mig i nuläget. Så vad gör Schweiz rätt, som vi gör fel, i din mening? Kanske undantas de klara "psykfallen" från GU och de som senare uppvisar olämpliga tendenser kanske också blir av med sin utrustning?

Men det är ju en intressant tanke, att varenda värnpliktig svensk skulle få med sig utrustning hem efter avslutad värnplikt...

Ett svenskt exempel är de värnpliktiga på Gotland. Under flera år så fick värnpliktiga GB och uppåt som var fast bosatta på Gotland med sig sin personliga utrustning inklusive vapen hem efter muck. Det upphörde någon gång på 70- eller 80-talet, då säkerhetsaspekterna värderades högre än beredskapen. Hur många brott som begicks med dessa vapen har jag dock ingen aning om.

Va extrema alla skall vara.. Jag hade ju tänkt mig nått i väg med ööhh..

Kämpar glädje å ett friskt humör.. ?

vad behövs för att försvara Sverige? 1- En försvarspolitik som lever i verkligheten,annars kan det vara svårt för FM,ska inte behöva gå till riksdagen med tiggarstaven.Det ska vara tvärtom riksdagen ska komma till FM. 2-Medlemsskap i NATO? 3-Vilken styrka och organisation ska FM ha.
T ex 3 MD 4-5 PB,8-10 IB,15-25 infbat,6-8 artavd,6-8 lvavd,och K,T,S samt ING förband som räcker
för den organisationen.Lokalförsvar ska bestå av 24-36 minibrigader på ca 2500-3500 man,huvuddelen i dessa brigader ska bestå av inf,lv och ingkomp.Vårt kära gamla HV ska ha kvar de gamla uppgifterna men ska nya som t ex samband underhåll säkra återtaget område.Återkommer senare med marin och flygvapen.

hehehe... jag har väntat på den här tråden länge...

Armén:

12 Mekaniserade brigader organiserade i tre mekdivisioner. Varje brigad ser ut så här:

Brigadstab: Patgb 203, stripbv 90

3x mekbat: Strv 122 el 121, Strf 9040

två mekskyttekompanier med Strf 9040
två Stridsvagnskompanier med Strv 122 el 121
Lvkv pluton med lvkv 90
Stabs och trosskompani med Bv 309 och SEP

Underhållsbataljon inklusive lvpluton TRIka: Tgb ny, Bv 309 och SEP

Artilleribataljon: FH 77BD Archer el. Bandhaubits 151(AS 90 braveheart), SEP, Tgb ny och Lvpluton TRIKa


Ingenjörsbataljon: Tgb ny, Fältarbetspbv, SEP och lvpluton TRIKA


två luftvärnskompanier med uppgraderade Rb 90 monterade på SEP


vidare får armén ha två luftburna bataljoner, tolv divisionsbataljoner, sex stadsskyttebataljoner och två fristående mekaniserade skyttebataljoner. Hemvärnet byter namn till Teritorialinfanteriet och förses med ny matriel som Rb 70,Rb 56, Rb 57 och SEP eller Patgb 203 till insatsplutonerna.
Ny pansarbrytande ammunition till Grget köps in med tandemladdning som biter på fordon med ERP. Stridsfordon 9040 uppgraderas alla till Cesarstandard och med det aktiva skyddssystemet AAC och strf 90120 skyddsystem. Stridsvagn 121 plockas ut ur förråden och uppgraderas till 122 standard. Stridsvagn 121 0ch 122 uppgraderas med ERP, AAC och samma skyddsystem som strf 90120 som förövrigt anskaffas. All stridande personal förses med kroppsskydd 94. Det äldre kroppsskyddet tilldelas hemvärnet. Stort antal Rb 57(MBT-LAW) köps in till hela FM. Militär områderna återskapas.


Marinen

sex jagare av norsk amundsen klass,

fem korvetter av Visbyklass,

åtta robotbåtar av finsk Rauma två klass,

fyra korvetter av göteborgklass,

två korvetter av stockholmklass,

tre ubåtar av Gotlandsklass,

två ubåtar av Södermanlandsklass,

fyra ubåt typ Ny, av Delfinen IV klass.

fyra Amfibiebataljoner organiserad i en Amfibiebrigad, tre kustartilleribataljoner med 12/80 i Archerchassin, fasta minlinjer i skärgården och Amfibiekåren byter namn till Kustartilleriet.


Flygvapnet

åtta divisioner med sammanlagt 128 JAS 39 Gripen.

fyra flottiljer:F 4, F 7, F 17 och F 21

tio Basbataljoner.

40 Hkp 15

25 Hkp 14

25 stridshelikoptrar typ ny



Det utspridda Flygbassystemet tas i bruk igen.

det är allt jag kommer på nu.


/ mvh Erik Gustav

@Erik Gustav

Varför?

@Erik Gustav

Herrejösses, nu är jag också lite intresserad att veta hur du tänker..

Återupprätta F4 bla. Jajjamen.. halva Armén måste återuppbyggas med ditt förslag.
Men behövs detta för att försvara Sverige i dagsläget enligt dig, eller är det bara så som du vill ha det?

Ja verkligen i och med att den startades i maj 2004. I övrigt, vad menar min herre? Månne solsting?

vad menar min herre? Månne solsting?

nej, snarare att jag har velat haft en sådan här diskussion innan jag blev"upplyst" och hittade soldF. com men ni har rätt,Jag tog i lite väl mycket. Läs mitt inlägg min gör en tänkt nerskärning på 30-50 %

/ Erik Gustav

Min fråga kvarstår...

Min fråga kvarstår...
[/quote]

ärligt talat förstår jag inte vad du frågar om. Mitt nick,inlägg eller uppfattning?

har man lagt ner mer än halva armén kan man väl sätta upp en viss del iallafall.

/Erik Gustav

Men vi är några som undrar vad du ska med allt detta. Tror du att det är bästa sättet att använda resurser för att trygga Sveriges säkerhet?

Jag undrar varför du anser att FM ska se ut just som du föreslår. Vad är syftet? Är det bara att du tycker att det vore kul med några divisioner? Eller har du ett resonemang typ "vi måste kunna möta en MEU som landsätts i Göteborg, därför ska vi ha..."?

Jag tycker att så mycket helt enkelt är nödvändigt för att försvara Sverige mot ett anfall med Strategiskt överfall (Specialförband och flyg) och anfall med kort förvarning( begränsat angrepp 10 - 30 divisioner, 200 - 300 000 man, marin flyg och Kärnvapen)min uppfattning är att mina skissade brigader ska användas ungefär så här:

MekB 1 försvarar upplands kusten och större delen av uppland mot Luftlansättning och landstigning

MekB 4 försvarar infallsporten östergötland mot Luftlandsättning och Landstigning

MekB 5 försvarar Nedre Norrland och vid behov Övre Norrland

MekB 7 försvarar skåne

MekB 8 Försvarar Skåne

MekB 9 Försvarar Västergötland

MekB 10 försvarar Sörmland och därimed Stockholm

MekB 12 försvarar Smålandkusten mot lanstigning och Luftlandsättning

MekB 18 Försvarar Gotland

MekB 19 Försvarar övre Norrland

MekB 20 Försvarar övre Norrland

MekB 21 försvarar övre Norrland

/ Erik Gustav

Om jag fick använda alla pengar ditt försvar kostar tror jag nog att Sveriges säkerhet skulle bli mycket högre om du utgår från dagens försvar, repövar så att vi ständigt har en bataljon gripbar och inom en vecka kan mobilisera tio, höjer beredskapen i incidentflyget, formar en civil underrättelse- och säkerhetstjänst med dubbla anslag relativt MUST och Säpo, samt satsar resten av pengarna på (i) att alla högstadieelever lär känna en polis, (ii) att utveckla och vidta relevanta åtgärder för att avskräcka och återanpassa tonårsbrottslingar samt (iii) att genomföra breda offensiver mot kriminella grupperingar.

Med de miljarder ditt försvar kostar skulle det vara enkelt.

Jag håller med att det finns roligare sätt att spendera pengar på än att köpa kulor och krut för men jag tycker att vi behöver ett starkt försvar, med Brigader och där Bataljoner inte anses vara "Högre förband". Åtta mekaniserade bataljoner plus HV räcker inte riktigt enligt mej. Berätta mer om ditt "drömförsvar" så håller vi nog oss något närmre trådens ämne.

//Erik Gustav