Om det efterfrågas tycker jag det vore lämpligt för att garantera FN-personals säkerhet. Nödvändigt då dessa pirater ofta anfaller FN s hjälpsändningar(). En lämplig uppgift för Marin 08 tycker jag.

Lämplig uppgift för utlandsstyrkan. Vi kan nog göra det redan idag om FN ber om hjälp.

En ny ÖB.
En ÖB som inte ser som sin främsta uppgift att övertyga svenska folket om hur militärt ofarligt Ryssland är för Sverige.

Come again? Det där får du gärna utveckla.

Nu kan vi sluta spekulera. Det finns faktiskt folk som har som jobb att fundera på vad som kan tänkas behövas i framtiden. Det dom har kommit fram till kan läsas i Perspektivplan för 2007. Det är ett dokument där Försvarsmakten ger sin syn tre olika utvecklingsalternativ för framtiden.
Jag tycker personligen att alternativ B verkar vara en mycket bra kompromiss mellan tillgänglighet och numerär.

Trevlig läsning!

Perspektivplan 2007

Det beror ju som allt annat på politik: Riksdagen måste definiera vad vi ska ha försvaret till, sätta en budget och sedan får försvarsmakten försöka klara av sitt uppdrag. Problemet idag är väl att det går mycket diskussion kring HUR vi ska utbilda/utveckla/använda försvaret men inte mycket diskussion VARFÖR.

Om riksdagen vill satsa helhjärtat på internationella insatser, då kanske alternativ C är bäst, medan något av de andra alternativen är bäst i ett annat sammanhang.

Förövrigt tror jag du länkade fel, här är rätt länk: http://www.mil.se/attachments/perspektivplan.pdf
I planen finns några bra översiktstabeller som beskriver det hela rätt bra:

och


Försvarsmakten verkar ju ha rätt bra koll på hur de ska göra om uppdraget från riksdagen ändras, så nu är det upp till politikerna att välja.
/ignis

Vore kul att se de beräknade prisskillnaderna för alternativ A, B och C!

Tror att nästan alla här är eniga om att "B" är rätta vägen men vad tror ni det blir i realiteten? Vänsterblocket hade väl kört på C men nu lär det väl bli A (rätt liten risk att de väljer B..)

Det är lite som att köpa nya skridskor, ska man köpa kvalitégrejjer för mycket pengar(B), dugliga för mellanpengar(A) eller skitskridskor© där man ändå får köpa nya snabbt (och då lär det bli de dyra..)?

Av vad jag kan utläsa av perspektivplanen så finns det inget som säger att det kommer att vara någon skillnad i kostnaderna för de olika alternativen, det handlar bara om vad man ska lägga pengarna på.

Dessutom så skriver man ju uttryckligen att det handlar om olika extremalternativ, dvs det troliga är inte A eller B (eller C) utan kanske någonstans mellan A och B eller mellan B och C. Det hela handlar ju om att konkretisera olika valmöjligheter för beställarna. "Om vi gör så här, så kan vi göra detta men inte det här, och konsekvenserna blir..." osv osv. Det är inte något budgetunderlag med Försvarsmaktens förslag till hur regeringen ska skriva sin budgetproposition.

De gjorde sig ganska tydliga med att man ska fortsätta vara störst, bäst och vackrast i Östersjön.

Vad menar du?
Tala ur skägget och påvisa att du har något att tillföra debatten.

/Krook
Blågul

Se Perspektivplanen sid 67.

En kul tråd, får jag också vara med och leka enväldig statsminister med jättestort kreditkort?

Först skrotar vi värnplikten. Den har tillsammans med "alle-man-till-vapen-försvaret" spelat ut sin roll. Värnplikten kan inte leverera det som krävs. Och har inte kunnat det sedan 60-talet. Ett bevis därom är ju att alla svenska utlandsmisioner både måste specialövas och specialutrustas inför en mission. Annars duger inte de svenske i ett riktigt krig. Dags för omtag!

Ett proffsförsvar av Amerikans modell. Sjömän och soldater på 4 års kontrakt ( är det 4 år dom har i USA? ).
Allt baseras i 5-6 försvarsmaktsgemensamma stor-garnisoner. Armé-, flyg- och där det är möjligt marinbas i ett gemensamt basområde. Allt innanför samma staket, skyddas av samma säkförband och kvalificerade Lvförband ( bla Aster-30 med 100 km räckvidd ) med hög beredskap. Garnisonerna placerars om möjligt nära våra stora befolkningscentra som därigenom erhåller ett luftförsvar med hög beredskap redan i fredstid. Inga Bagdad-scener över Stockholm eller Göteborg!

Marksridsförband:
En Mekaniserad Division med ledn/undbat, Lvbat, Artbat, Ingbat, Uhbat. Tre MekaniseradeBrigader om vardera två mekbat 122/90, två mekbat 90, ledn/undbat, Lvbat, Artbat, Ingbat, Uhbat.

En fristående KavalleriBrigad med bla: fyra infbat (jägar), ledn/undbat, Lvbat-lätt, Artbat-lätt, Ingbat-lätt, Uhbat-lätt.
Brigaden är en sammanslagning av Amfibiebat (markstridsdelar ) och Luftburenbat och ska kunan landstiga med stridsbåt / svävare, helikoppterluftlandsättas eller skärmfällas. Brigaden kan klä sig i olika kostymer efter behov. Som lätt infanteri helt utan fordon, med terrängfordon typ HMMWV eller med stridsfordon typ Pandur ( kan simma ) eller strf90.

Ett SäkerhetsRegemente med tre säkbat och försvarets hundskola

Ett LvReg med tre fristående Lvbat ( skydd av storstäder och industricentra )

Ett SpecialOperationsRegemente

Ett Försvarsmaktsgemensamt grundutbildningsregemente

Garnison Boden/Luleå
Garnison Västerås/Enköping

Varför inte enheter som arbetar på deltidsbasis, nu när du har sånt fint kreditkort????



Charlie Spartan

FOI arbetade väl en tid med ett koncept som de kallade cellförsvar? Fruktansvärd eldkraft i indirekt form och en mindre mängd trupp. Någon som minns det jag pratar om? Kanske rent utav har tidningen kvar? Motsv. x antal artilleribataljoners eldkraft var som helst i Sverige, 24/7 även i fredstid, inom loppet av ett par minuter. Låter mumma i mina öron.

Det torde ju vara aktuellt även i dagsläget. Frigör ju resurser för utlandsverksamhet om inte annat.

Gått och grunnat lite på den här tråden och samtidigt en fundering kring Hv:s (obefintliga?) möjligheter att rekrytera ur minimala årskullar vpl. Nu blir väl det här en gnutta OT...

Min tanke är utöka uttaget vpl för endast den första terminen. Samtidigt med detta ändras dagens system med att vpl i sin helhet genomförs vid ett förband till ett system mer liknande t ex USA:s med basic training. Utöver dagens förband skapas ca två ytterligare utbildningsplattformar. Önskvärda kriterier är då ett gott upptagningsområde för vpl och sedermera placering i Hv samt tillräckliga övningsområden. Två spontana orter kan vara Göteborg och Strängnäs för att det helt enkelt bor mycket folk runt omkring. Vid varje av dessa "regementen" skulle 500 - 600 värnpliktiga genomgå termin ett. Delar av dessa vpl övergår efter den första terminen till fortsatt specialist- och förbandsutbildning vid de nuvarande förbandsproducenter, P4, P7, LG osv. En fördel är att minska resorna för vpl genom (kanske?) mer lokal GU/första termin. En annan är att nuvarande regementen kan kraftsamla mer till förbandsproduktion och termin två och tre. Nuvarande reg behöver ju även fortsätta utbilda på termin ett.

Jag är inte så pigg på att plikta in folk till Hv. Att sedan plikta in de som frivilligt har skrivit på vore dock trevligt.

För att då även knyta Hv till det utbildningssytem som nu har införts och för att ensa systemen och göra soldater och enheter kompatibla med varandra tror jag det kunde vara funkis att Hv omformas till att motsvara en termin två, fast på halvfart. Lite av den gamla delade ROK:en. Dessa enterminssoldater skulle då skriva kontrakt på t ex fyra år med Hv. De skulle då först utbildas motsvarande termin två och sedan vara färdigutbildade soldater ett tag. Därefter, eller kanske tidigare, skulle P4, P7, LG & Co kunna få tillbaka "korttidsutbildade" som de kan plocka in till en tredje termin och en insats utomlands. De två nya GU-regementen som skapas utgör ju också kompetenscentra för Hv och instruktörer där är ju tillgängliga för utbildning av Hv under i stor sett halva året när termin ett ej genomförs. Diverse utbildning som idag genomförs hos Försvarsutbildarna, andra avtalsorg, HvSS osv kan till viss del vara lämpligare att genomföra vid ett regemente med ordentliga övningsfält.

För det tredje, för att snäppa upp befälsförsörjningen i Hv anser jag att man bör ta ut befälslämpliga efter termin ett och dessa sedan placeras i ett serg/Fk spå!? Detta då för säkerställa att plutch inte tillsätts med enda kriterie längst i tjänst/brinnande intresse. Hur dessa Serg/Fk ska kunna jacka i övriga Försvarsmaktens befäl/officersutbildning är väl oklart. Ett sätt kunde kanske vara just en delad ROK el motsvarande. Med en akademisering av officersprogrammet kanske det kunde fungera med fria (men obligatoriska) kurser som man läser när man har möjlighet.

Vet du VARFÖR man har termin 3 i utlandsstyrkorna?
Mycket av det som lärs ut i t3 är fullständigt onödigt. I US lär man sig om den lokala kulturen, man lär sig språk och man lär sig att överleva i tropiskt klimat. Fullständigt onödigt för nationell insats. Sedan håller man igen otroligt mycket i lumpen, så att det inte blir för lite att göra i just T3.

Jag är för värnplikten, eftersom att man kan försvara landet, utan att bli yrkesmilitär. Man får en bättre folklig förankring, och det möjliggör en framtida upprustning. Det skulle kosta så sanslöst mycket att ha 70 000 yrkesmilitärer, och en reserv på det.
Tråden handlar om vad som krävs för att försvara Sverige, och ett yrkesförsvar som klarar uppgiften skulle vara sanslöst dyrt. Det går i USA med sina 100 miljoner skattebetalare, men i Sverige, med våra kanske fyra miljoner skattebetalare?

Vi kanske inte ska blanda ihop missionsutbildning (som förövrigt inriktar sig på missionsspecifik utbildning som inte innebär att man lär sig klappa barn på huvudet och dela ut godis, största delen går ut på att repetera upp stridsförmåga och samöva förbandet om det gäller ett rotationsförband) och T3 som är en mer allmän påbyggnad av soldatfärdigheterna fast skillnaden är att du är anställd vid förbandet.

Finns mycket goda synergieffekter i detta då soldaterna dels lär sig mycket mer än en värnpliktig hinner med/klarar av och dels snabbt kan utföra ett jobb utomlands vid behov och att dessa soldater är kvalitetssäkrade till viss nivå. Att ha en massa utbildade soldater sittande i stugorna blir ingen gladare av, bättre att de används där de gör nytta.

har det inte bevisats i båda irakkrigen och på lite andra ställen att en mindre yrkesarme ofta sparkar rumpa med en större mindre bra tränad vpl-arme.. och ja jag anser att en vplarme inte når samma samträning som en dito yrkes som kan samträna och öva tillsammans i större förband under längre tid..


mina 5 öre vad det kan vara värt...

Det tror jag kan vara en mycket farlig slutsats för västliga nationer. Och dessutom en väldigt enkel och sannolik slutsats. I Irakkrig 1 är det ett faktum att hade inte Irak gjort halt och väntat i nästan ett år på att väst skulle bygga upp styrka och slå tillbaka så hade Irak lätt tagit hela saudiarabien. Vidare så finns nog inget mer vansinnigt än att gräva ned sin armé och vänta på att väst skall tröttna på att bomba. En armé som den Irak hade skall användas till anfall. Bättre hade varit att när han inser att väst väljer krig och flygkriget inleds då skulle Irak anfallit inte väntat.

Irak krig 2. Där så kan det starkt ifrågasättas om Irak hade någon numerär. De såg helt enkelt inte ut att ha det. Varför väntade inte 100 000 infanterister inne i Bagdad? Staden verkade försvarad endast av några hundra svarklädda Feedayeen. Nej i Irak krig två så hade troligvis Irak knappt någon numerär.

Lägg till detta planetens överlägset bästa terräng för den med liten numerär med hög teknologi och motsvarande, planetens sämsta terräng för den med stor numerär och sämre teknologi. Nej, att dra den slutsatsen är med största säkerhet fel.

Nu är du långt utanför topic och du drar märkliga slutsatser på samma gång.

Jag måste få fråga vad du menar med 'En armé som den Irak hade skall användas till anfall'? Kan den inte bedriva försvarsstrid? Har den inga underhållsvägar att ta hänsyn till? Hade inte Saddam Hussein övervägt möjligheten och riskerna med att anfalla Saudi tror du?

Gällade det andra kriget i Irak så är det mycket spekulerande och egna antaganden men lite bevisning för dina påstående.

För att få en yrkesarmé av samma storlek som idag (som jag som tidigare sagt anser redan är för lite), måste man mångdubbla försvarsbudgeten. En människa vill inte leva så billigt som man gör under värnplikten då man gör karriär. Man kommer vilja leva i lägenhet eller kanske till och med villa, äta bättre mat och tjäna en bra slant i slutet av månaden. Jag är inte insatt i vad en soldat i US tjänar, men föreställ dig om man ska betala ut löner i den storleksordningen till minst 30 000 soldater, istället för att betala ut de summorna till 3 000 man i US (som i min mening kan klassas som yrkesmilitärer), och sedan betala ut 2500 kr/mån + gratis mat och boende på kassern till ca 8 000 man, ha ytterligare 20 000 man redo att mobiliseras, och därutöver ha en saftig utbildningsreserv.
Går man över till yrkesförsvar är det praktiskt taget kört att gå tillbaka.

Sen vet jag inte om Irak hade någon kvantitet på något plan alls. Det är i min mening självklart att många yrkesmilitärer med utrustning i världsklass i terräng som kräver just detta smiskar en liten, dåligt motiverad värnpliktsarmé med föråldrad utrustning.
Men detta har aldrig varit fallet här. Vi har en terräng som gynnar infanteri, de värnpliktiga vi har är bra på vad de gör och har vid ett antal övningar gjort livet surt för bl a SEALS, och mycket av den matriel vi har är i världsklass. Om kriget kommer, så lär patriotismen infinna sig, vilket ger oss bra motivering.
Det du har rätt i är att dagens värnpliktiga inte får samöva i större förband under längre tid. Detta beror dock på att det tydligen ska vara för dyrt att göra detta. Slutövningen som var förra året fick kortas ner med två dygn eftersom att det skulle vara för dyrt. Att införa yrkesförsvar skulle antadligen inte ändra på detta.

Alltså, diskussionen i den här tråden är märklig på många sätt och vis. Enbart grundfrågan.....Vad behövs för att försvara Sverige? .....är riktigt luddig. Har sett några förklaringar varför detta är en omöjlig fråga. Trots detta fortsätter man envist att diskutera storlek, antal, typ, anfall eller försvar, personalförsörjningssystem etc. På vilket vis besvarar detta ovanstående fråga?
Grundfrågan måste kompletteras med, mot, var, vem och varför?.......för att kunna besvaras. Eftersom det inte finns entydiga svar på detta........skall man tolka idérna i tråden som fantasier och önsketänkande? Undrande!

Då jag talar, så syftar i alla fall jag på en storskalig kränkning av Svenskt territorium, av exempelvis ryssen.
Men jag håller med dig, det är en underlig debatt, och det finns ingen som kan få rätt här. Det kommer vara mycket spekulationer, men det är ju det försvaret bygger på i fredstid. Spekulationer OM det blir krig, VEM vi ska kriga mot, om BARA VI ska invaderas, vilket truppförsörjningssystem som kommer funka bäst, om vår matriel i praktiken är lika bra/dålig som vi hittills uppskattat.

Fel tråd kanske?

Ur TT citat;
14:58 Kriget skärper försvarsdebatt i väst

Kriget i Kaukasus tros nu blåsa nytt liv i Europas och Sveriges säkerhetspolitiska tänkande. Ordföranden för riksdagens försvarsberedning, moderaten Karin Enström, är oroad av vad som nu händer.Slut citat

Tänk att politikerna alltid tänker några steg efter befolkningen.

Har vi nått den punkt där det är dags att rusta upp igen?

Lite om cellförsvar:
http://www.foi.se/FOI/templates/Page____4816.aspx

Låter ju rätt intressant

Är det någon mer som tror att vi kommer få se mer sånt här nuhttp://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1551493.svd?

Jag vågar nästan satsa en slant på att FM kommer bli en av de hetaste valfrågorna. Är det rimligt att fortsätta
diskussionen om det ena eller andra regementet skall läggas ned? I mina ögon står det utom allt rimligt tvivel att sveriges riksdag inte är
kompetent nog att sörja för svensk säkerhet på ett trovärdigt sätt. Man har år efter år kohandlat om våra krigsförbands vara eller inte vara.
Riksdagen i allmänhet, och försvarsutskottet i synnerhet har tappat allt trovärdighet i mina ögon. Klimathot.....jooooo pyttsan. Det är en gång för alla bevisat att det inte finns en överskådlig framtid.

Ingen kan väl längre på allvar hävda att europeeisk och svensk säkerhet bäst säkerställs av några hundra svenska soldater i Afghanistan?

Trådens rubrik och dess frågeställning är omöjlig att svara på. Det kan inte bli annat än spekulationer om olika detaljer. Jag anser att frågan bör lyda......behövs det en försvarsmakt i Sverige?

Försvaret är aldrig en het potatis i valen.
Finns inga partier som har någon riktigt avvikande åsikt om det numer då moderaterna abdikerat från tronen som försvarsvänner.

Skola, Vård, Omsorg, Arbete etc är det som gäller oavsett vad Ryssland gör om det inte går så långt som att invadera baltikum och finland. Då skulle det vara svårt att ignorera men som det är nu kommer politikerna som vanligt stoppa huvudet i marken och leka strutsar.

Intressant fråga. På det goda 80-talet så trodde Sverige på det traditionella invasions-försvaret, vi byggde bunkrar & fortifikationer mm och hade en armé med 800 000 man i olika fördelningar och brigader. Då var tankegången att vi skulle stoppa och kasta ut fienden, slå fi som det kallades. Man sa aldrig i klartext vem som var fiende utan att fienden kommer från öster...

Idag har vi kapacitet att "om möjligt hejda", vi får inte ihop en brigad ens. För att få kapacitet att slå en fiende måste vi upp på brigadnivå, då krävs lite olika förbandstyper inom brigaden: Pansar, inf, Art, Lv, Träng osv. Vi saknar stora delar av detta då förbanden inte existerar längre. A9 i Boden förfogar över 6 st Haubits 77B... 6 st.... Inte ens ett batteri. Luftvärnet finns väl knappt kvar... Det finns mycket att ta igen på den fronten.

Så har vi marinen med sina begränsningar, antalet fartyg minskar stadigt, dess förmåga vet jag inte men det lär finnas en hel del som saknas där också.

Flygvapnet saknar också stora delar pga nedläggningar. Några flottiljer finns väl kvar..

Då alla dessa stora förbandsdelar har försvunnit så har även kunskaper och färdigheter på högre chefsnivåer också försvunnit. Idag finns inga repetitionsövningar med stora förband som uppträder i brigadstorlek. Det tar tid att utbilda bataljonschefer och brigadchefer.


Så svaret på frågan är mer förband och mer utbildning på högre chefer som kan hantera dessa förbandstyper som ska samverka. Repetitionsövningar är också något som måste tillbaka.

Sverige är ett stort land, vi måste ha en viss numerär för att kunna försvara landet. Idag kan vi inte det. Så enkelt är det.

@Fältjägaren:Nu ska man väl skilja på vad som används idag till värnpliktsutbildning(ditt exempel med A9) och vad som finns i realiteten. Bara för att det finns 6 pjäser inne på regementet betyder inte det att det är de enda som finns..

Det enklaste och billigaste sättet att öka den nationella beredskapen är enligt mitt synsätt att utnyttja det som faktiskt finns idag, men tillsätt struktur, ordning och reda och planering, detta upplever jag saknas idag, det tog ju hur länge som helst innan man hade fått ut all personlig mtrl i NBG t.ex! Låt P7, P4 och I19 sätta upp en varsin MekB, låt LG sätta upp en lätt MekB/IB som är specialiserad på SIB. LedR, TrängR, LV6, A9, Ing2 ansvarar för för sina respektive förmågor inom de olika brigaderna. Ansvarsfördelningen inom förbanden finns ju redan, men vad jag vet så finns ingen struktur att Sold A är stf skyttegruppchef, 2 skyttegrupp, 1a plut, 3 skkomp i bataljon Y som tillhör Mekb4 t.ex. Denna struktur och ordning och reda fanns förut, man har gått förlorad. Det är väl därför det tar så hiskeligt lång tid att mobilisera dagens krigsförband.

Om man nu inte vill/kan/tycker det är omodernt(hur kan man tycka det, om man har mtrlen kan man väl göra det bästa av det, istället för att slänga bort resurserna genom oreda) att förrådsställa hela kompletta förband med fordon vapensystem osv kan man åtminstone förrådsställa den personliga materielen, det är just denna som jag tror/upplever är den största akilleshälen när man rustar ett förband. Låt varje soldat packa ner all sin materiel i en låda/sj-pall vid muck, märk med namn och ställ i ett förråd. Då är mycket tid vunnen vid en mobilisering! Inget krångel med storlekar, mtrl som inte finns osv..

Jag tror man kan åstadkomma mycket med små medel, materielen och personalen finns, det är bara resten som fattas... Sedan om 4 brigader plus lite amf och jägeri räcker för att försvara Sverige är en annan fråga, men det är vad jag anser att vi kan ställa upp/organisera idag med lite god vilja.

Invasionsförsvar är ett skällsord idag. Borde inte...Både Och.....gälla på den här punkten också? Är det inte en gång för alla bevisat att en kris
kan eskalera till krig med spridningsrisk på mindre än några dygn? Nu har det lyckligtvis inte gått så långt att Sverige blandats in i stridigheter, men Ryssland har grannar på våran kant också. Vad är då våra politikers ord om förvarning etc. värda? Är det en ansvarsfull säkerhetspolitik som bedrivs, eller bör Sverige även ha ett visst mått av förrådsställt försvar som kan väga upp våran röst i närområdet? Jag vet inte, men just nu präglas sveriges säkerhetspolitik av en fördummad naivitet utan motstycke i historien.

Försvarsberedningens ordförande tycker händelserna i Georgien är oroande, men det påverkar inte gjorda bedömningar???????? Man är förvånad över Rysslands arroganta militära agerande trots att någon expert uttalat sig om att man under sju års tid noterat att Ryssland fjärmar sig från väst.
Man undrar vad som måste ske innan svenska politiker ändrar kurs?

Jag tror att vi först och främst bör syna säkerhetsdoktrinen innan vi diskuterar enskilda militära förmågor. Vi måste utveckla doktrinen till att även omfatta det omfallet att internationella insatser trots allt resulterar i ett konkret militärt hot mot territoriet. Det saknas idag, om man bortser från det snillet som tyckte att vi skulle "kalla på FN". Vad FN betyder för svenska medborgares säkerhet har vi bevittnat de senaste dygnen.
Just nu nöjer man sig med att kunna avvisa enskilda kränkningar mot svenskt territorium, samt utgöra en nål i en höstack i övriga delar av världen. Med full respekt för vad våra US soldater åstadkommer i de enskilda fallen, så anser jag att det inte uppväger de konsekvenser det får för den direkta nationella integriteten och säkerheten.

Skall vi ha 1,2 eller tre pansarbrigader hemma, eller 5000 man i US? Ja, det beror ju på vad vi teoretiskt vill kunna åstadkomma i en viss situation, militärt, ekonomiskt, politiskt samt säkerhetsmässigt. Den stora frågan är....vad vill vi svenskar ha egentligen? När vi vet det återstår att speca upp vilka militära förmågor som är nödvändiga.

Enmeningsvarianten....Sverige köper blandat för en femma, stoppar huvudet i sanden och hoppas på solsken i morgon.

Vi kan sitta och önska ihop hur stora förband som helst... Men det är som den gode 23:e komp säger... Vi är inte längre i en sits när vi kan dimensionera försvaret för några som åker ut och i stora världen och säkrar Sverige på bortaplan.

Det värsta med att vi inte har något Lv, Art mm att tala om, är väl att kunskapen om hur man arbetar med dessa går förlorad. Att köpa pjäser, Lvrb mm går väl mer eller mindre att fixa... men att kunna samordna dessa ute i busken är en annan femma. Det ska ju inte behöva vara så att när väl kriget står för dörren... ja då får vi hämta kompetensen hos någon pensionerad gammal major som sitter och följer oroligheterna från Blåsippans ålderdomshem.

Och på frågan om att vad som krävs för att försvara... På A svara jag B, och på C svarar jag 5-7 infanteribrigader och 2-4 Mekbrigader.... gärna någon pansarbrigad bara för ett det är lite mer pulver i dessa

Flyget vill väl ha fler kärror och flottan vill väl ha något dom med... harom kan jag dock inte yttra mig då jag är infanterist.

Egentligen, varför är det inte bra med ett invasionsförsvar? Hade det gjort någon skillnad om Georgien hade haft ett invasionsförsvar på 100-500.000 man?
Jag börjar mer och mer luta åt att ett invasionsförsvar kan vara bra. Sveriges modell med "korsfarare" som skall påtvinga våra värderingar runt om i världen kan innebära en risk i sig. Inte bara för att eget territorium är oförsvarat, men också för att omvärlden kan uppfatta oss precis så som vi uppfattar
Ryssland just nu. I det perspektivet är vi lika goda kålsupare som ryssarna.

Jag är inte motståndare till att vi i samförstånd med världssamfundet ingriper i vissa situationer, men vad sjutton gubbar bidrar Afghanistanengagemanget med för min personliga säkerhet?

Den gamla tanken att göra Sverige dyrbart(alla aspekter) att angripa är bättre än gratis tycker jag. En försvarsmakt som kan möta t ex det Georgien
utsattes för bör iaf vara ett minimum.

Nu svär du väl lite i kyrkan i alla fall 23:e!!!

Men visst,,, jag tycker precis som du, och har alltid tyckt så (beror kanske på att jag aldrig har varit insatt i insatsförsvaret, och dessutom aldrig trott på ideén att värna Sverige genom att jaga terrorister i Tora-Bora).

Jag håller med... det är dax för ett mindre tekniskt nerlusat invasionsförsvar med 100.000 soldater i välordnade skyttebrigader... uppställda på slaglinje

En tanke.
Vilka länder har gjort en stormobilisering vid anfall, historiskt sett?
Fungerade det?

1.Vet ej
2.Förmodligen bättre än att ha styrkorna på andra sidan jordklotet. Om andra har misslyckats kan det ju bero på att man inte haft de verktyg(FRA), och den analytiska förmåga som nu Sverige säger sig bygga upp. Bäst i världen enl. många. Det bör betyda att vi har universalverktyget för att kunna anpassa våran beredskap på ett flexibelt sätt. Det är just detta man motiverar FRA med. Inte många som kan säga emot mig där.

Vad skall vi ha detta verktyg till om vi inte kan dra nytta av slutsatserna. (Läs gärna Hakelius krönika på baksidan av AB den 13/8)

Jag noterade att Georgien ganska omgående drog hem sina US. Jag intecknar det för att en viss numerär fortfarande är en viktig variabel att räkna med.

För Sveriges del tycker jag nog att det största preblemet kommit lite i skymundan. BÅDE OCH......lanserades vitt och brett för att tysta den
inhemska, och till viss del utländska, opinionen. Tyvärr har man bara realiserat BÅDE......vi väntar fortfarande på vad OCH:et skall betyda.

Just nu betyder det att kaffekokaren står laddad med några mått Gevalia.

Ett invasionsförsvar är bra i två aspekter:

1: Avskräcka fienden från att anfalla oss då det kostar för mycket för dem.
2: Om de väl anfaller ska vi vara berädda och ha kapacitet att slå tillbaka anfallet

Sverige har gjort det två gånger, en gång i modern tid. Det var den 11 April 1940. Det fungerade mycket bra. Tyskland hade inte en tanke på att fortsätta sitt fälttåg också in i Sverige efter det. En intressant detalj är att trots att Norge blev invaderande den 9 April så utlöste de faktisk full mobilisering först några timmar efter Sverige den 11 April. Missförstånd och misstag från Norges regering och militära ledning var orsaken. Före den 11 April så utförde Norge endast partiell mobillisering och dessutom kallades de värnpliktiga via brev och inte radiosändingar. Trots den sena norska mobilisering så tycker jag nog att Norge visade att det fungerade hyfsat. Norge blev ett mycket svårare krig än Tyskland trott. Norge invaderades innan Tyskland anföll Frankrike och faktum är att när Norge slutligen kapitulerade så stod det redan klart att Tyskland slagit Frankrike.

Jag kan för övrigt varmt rekomendera Michael Tamelanders bok "Den nionde April". Mycket läsvärd bok.

Hade de för avsikt att fortsätta fälttåget in i Sverige innan den svenska mobiliseringen?

Dock håller jag med i att en invasionsförsvar avskräcker från anfall, men om det är ett annat typ av hot vi står inför? Vad händer om vi ställs inför hot av WMD från en annan makt, t ex?

Spelar det någon roll? Det funkade att mobilisera, det var det vi pratade om, om sen Tyskland hade en tanke på att invadera eller inte spelar ju ingen roll, mobiliseringen lyckades.

Fast det var ju långt ifrån nån A-mob under beredskapen och där i ligger en av värnpliktsarméns stora svagheter. Vågar politikerna trycka på knappen? En A-mob under den gamla onda tiden hade ödelagt Sveriges ekonomi under flera decennier framöver.

Eftersom det var jag som relanserade tanken på någon typ av förmåga att värja sig mot en invasion, så får jag väl utveckla vad jag var ute efter innan
det spårar ur. ÖR(A)!

Vi kan väl vara eniga om att Ryssland genomfört någon form av invasion i Georgien? Mmm....då bör vi själva ställa oss frågan om vi är
beredda att råka ut för samma sak, då det bevisligen är en metod som tillämpas av våran granne för att uppnå vissa mål. Är vi inte det måste någon form av ominriktning(igen) vidtas. Garderar vi oss mot detta genom att sända trupper till Afghanistan och Tchad? Jag tror inte det. Hjälper det om vi utvecklar och dimensionerar förmågor avsedda att hävda våran suveränitet? Jag tror det. Åtminstone är det intressant att resonera om saken.

Jag skiljer på förrådsställt och invasionsförsvar. Det senare behöver med nödvändighet inte betyda det förstnämnda så som vi är vana att betrakta det.
Tidigare låg allt i malpåse, nu ligger inget, tack vare att man fokuserat på US/NBG. Gökungar som sakta men säkert skuffar undan dem som i första hand(med all respekt för våra duktiga US) hör hemma i boet.(läs försvararna av svenskt territorium)

Kanske har riksdagen rätt i att våra US minimerar risken för invasion, och då skall vi naturligtvis satsa på det. Men jag är inte alls säker att politikerna just nu
valt den säkraste vägen. Krävs det en viss volym och typ av stridskrafter i Sverige för rikets försvar, och har vi det just nu?

EDIT; Och att inte ha denna förmåga kan ju också ödelägga svensk ekonomi. Det handlar lika mycket om svårigheten att trycka på knappen för att ge klartecken till ett försvar värt namnet.

Allmän och total mobilisering berodrades i Sverige 11 April 1940. Rapporter från bland annat svenska ambassaden i Berlin gjorde att man i Sverige bedömde att Tyskland skulle inleda invasion av Sverige den 12 April. Regeringen övervägde också att anfalla in i Norge för att sveriges militära situation bedömdes som hopplös om Norge kapitulerade.

Kort efter att tyska soldater landstigit i Norge på morgonen den nionde April så fick sverige ett krav från tyskland att sverige inte skulle företa någon mobilisering och att vi inte fick bistå Norge. Gradvis svensk mobilsering vidtogs dock omedelbart och vi övergick till Allmän mobilisering den 11 April.

Finland mobiliserade 12 oktober 1939. Sovjetunionen anföll Finland 30 november.
Jag vet inte om man kan säga att mobiliseringen skedde 'vid' anfallet, men ja, det fungerade. Att man lyckades mobilisera i såpass god tid som sex veckor innan anfallet hjälpte nog till.

Men det hade, som någon sa innan, antagligen inte någon idag vågat 6 veckor innan. Man hade väl antagligen inte vågat mobiliseran innan anfallet är ett faktum.

Läste en skrivelse från Tolgfors nyligen där han skrev att vi i Sverige kan skaka fram 10000 man i insatsorganisationen...inom ett år!!!

"Idag utgör insatsförbanden ungefär en tredjedel av insatsorganisationen. Det innebär att Sverige kan ha cirka 10 000 man tillgängliga inom ett år.
Övriga förband representerar 20 000 man - utav sammanlagt 30 000 man i insatsorganisationen, därtill kommer hemvärnets ytterligare 30 000. Det finns inga krav på att dessa övriga förband ska kunna sättas in samtidigt som insatsförbanden. Det finns inte heller några krav på vad de ska kunna göra, utan de utgör istället enbart grund för produktion av insatsförbanden."
Läs gärna talet "Försvarspolitik - hur ska morgondagens militära försvar se ut?" daterat 9 juli från Almedalsveckan

Någon mer än jag som drar slutsatsen att Sverige har soldater bara för sakens skull? Vi vet inte vad vi skall ha dem till. Vi utbildar soldater utan
klart definierade uppgifter. En sådan definierad uppgift kan vara att slå tillbaka ett angrepp på Sverige, men då måste de sättas in i ett större sammanhang.
Problemet är bara att vi inte har några större sammanhang att sätta in dem i.

Vi kan inte enbart stirra oss blinda på numerären. Det där med PersQ är också ganska intressant. Hur är det med den statusen just nu?

har något land genomfört full mob?
Ja Israel har gjort det så vitt jag vet -73. Med ett system som är en kopia av det svenska. Resultatet. Tja Syrien tog inte tillbaka golan och Egypten tog inte heller tillbaka Sinai

Jag skulle vara väldigt försiktig med att jämföra Israels system med Sveriges.
I min värld så spelar inte länderna i samma division när det gäller truppers färdighet och beredskap och har aldrig så gjort.
Ja, visst har Israel ett värnpliktssystem men de har ett med flerårig grundutbildning och som faktiskt används. De har en långt högre svansföring än vad Sverige har.

När det gäller kriget 1973 så är det många faktorer som spelade in för att det skulle bli som det blev. Min uppfattning är att det var ledarskap, tur och relativ överlägsenhet (förmåga och vilja) som gjorde att man kunde mota numerärt större motståndare.

/K

Som jag ser det (och som jag tycker verkar vara ganska vettigt) är att man vill grundutbilda ett visst antal soldater per år. De får lära sig grundläggande saker som att skjuta, gräva grop i marken, sova i tält, första hjälpen, prata i radio etc. När det sedan dyker upp en uppgift som vi behöver soldater till så har vi redan en grupp grundutbildade soldater att ta av. Då kan man utbilda direkt mot den nya uppgiften utan att först lära beväringarna att skjuta, gräva grop i marken, sova i tält etc.

Var inte frågan om det fanns ett land som mobiliserade i farans stund och kom undan med det?

J.K Nilsson