4 replies to this topic

[A2Keltainen]

Inspirerad av traden Flygbaser och basbataljoner i LUFT;

http://forum.soldf.c...showtopic=20636

sa ar jag nyfiken pa liknande information, fast for flottan. Exempelvis: Var fanns, numera icke hemliga, baser (ja, jag kanner till Musko... ) , krigsfortojningsplatser, och liknande? Hur sag narskyddet, och i synnerhet da markforsvaret, ut pa dessa platser? Vilken hotbild sag man mot dem, och hur utvecklades den under aren? Hur skulle forsorjning och underhall skotas i krig? Fanns det nagon overlappning mellan fartygstyperna vad galler detta, eller hade varje typ av fartyg, exempelvis da ubatarna, sina egna forband pa land for det?

[A2Keltainen]

Sparkar igang traden med lite bilder (inte mina) pa en krigsfortojningsplats:

http://www.pixbox.se...5464_page0.html

[Noname]

Kan rekommendera boken "Kustflottan" för den som är intresserad av ämnet.

Där framgår bl.a. att flottan hade 8 st utbyggda s.k. operationsbaser under Kalla kriget. Dessa var:
Gullmarsbasen på västkusten från Göteborg upp till Lysekilstrakten
Blekingebasen mellan Karlshamn och Karlskrona
Fårösundsbasen på Gotland
Orrfjärdsbasen norr om Västervik (Östergötlands skärgård)
Södertörnsbasen Ingaröområdet och Hårsfjärdenområdet som även var Kustflottans huvudbas i fred och krig
Saxarfjärdsbasen Stockholms norra skärgård
Gräddöbasen vid Norrtälje
Hemsöbasen mellan Härnösand och Örnsköldsvik

[A2Keltainen]

Noname, on Jan 28 2010, 23:13, said:

Kan rekommendera boken "Kustflottan" för den som är intresserad av ämnet.

Tackar for tipset! For ovriga, sa verkar den ga att bestalla har:

http://mlf.org.se

[A2Keltainen]

Den tidigare namnda boken ar klart lasvard for oss/de med intresse for flottan under kalla kriget. Tyvarr sa ar den ratt tunn pa mer detaljerad information om basorganisation; totalt sett sa innehaller den nagra sidor om det. Sammanfattning: Allt eftersom kalla kriget fortskred, sa ansag kustflottan att hotet fran fientliga (mini)ubatar och attackdykare mot de formodat kanda basomradena och krigsfortojningsplatserna okade allt mer. Man overgick da fran planen att anvanda dessa, till att istallet ha fartygen mer eller konstant gaende, dar de under aterhamtning skulle glida fram pa lag hastighet, med korta stopp i vilken hamn som helst, d.v.s. inklusive vanliga civila sadana, for att lamna av sarade och fylla pa mat, vatten, bransle, och vapen.