Någon som tjänstgjort på den aktuella ubåtstypen?
Kockums bygger om 2 ubåtar för export
#1
Posted Friday 04 November 2005, kl 11:50
Någon som tjänstgjort på den aktuella ubåtstypen?
#2
Posted Friday 04 November 2005, kl 12:02
verkar dock som att den blir mer och mer officell
har tjänstegjort på både västergötlands klass och den ombyggda varianten södermanland
riktigt kul att det blir något av de gamla västergötland som är kvar (HMS Västergötland och HMS Hälsingland)
#3
Posted Friday 04 November 2005, kl 13:27
Att Singapore som tidigare köpt Sjöormenklassen från oss kommer tillbaka och vill ha fler kan ju bara tyda på att de är mycket nöjda med det köpet. Det borde också säga ganska mycket om svensk ubåtsteknik och -taktik att Singapore på så kort tid har gått från att inte ha någon ubåtsflotta till att kunna hävda sig bra i internationella sammanhang.
Jag har själv aldrig tjänstgjort ombord på Söd-klass, men utifrån vad jag vet och vad jag har sett av dem så törs jag säga att det är mycket kompetenta ubåtar, fullt jämförbara med Gotlandsklassen (om än med mer eldkraft).
Det är bara att hoppas på att vi kan kränga torped 62 till dem också.
TILLÄGG: Det verkar som om singaporeanerna har valt att inte konvertera ubåtarna till Södermanlandklass: Pressrelease. Förhoppningsvis har de valt att spara de pengarna till en eventuell medverkan i A26-projektet.
Edited by mdn, Friday 04 November 2005, kl 17:43.
#4
Posted Saturday 05 November 2005, kl 21:41
#5
Posted Saturday 05 November 2005, kl 22:11
Näcken har varit "uthyrd" till Danska flottan ett tag och är nu i Sverige, har inte 100% koll men antar att den ligger i väntan på ev försäljning
Neptun/Najad ligger avrustade i väntan på skrot alt försäljning
tragiskt att se hyffsat bra/moderna ubåtar ligga och rosta oanvända :(
#6
Posted Sunday 06 November 2005, kl 07:59
#7
Posted Sunday 06 November 2005, kl 10:42
Fanns även en notis om köpet
Artikel om köpet
Som jag börjar tolka det nu så är det alltså "bara" en ombyggnad för tropiskt klimat som ska göras
känns lite trist att de inte gör en fullfjädrad ombyggnad till söd men det får vi nog ta
som någon sa så spar de förhoppningsvis pengar till A26 projektet
#8
Posted Monday 07 November 2005, kl 14:17
Quote
#9
Posted Monday 07 November 2005, kl 14:32
Apone, on Nov 7 2005, 14:17, said:
Quote
Sjöormen klass (SOR)
Edit: länk o citat
Quote
By the next year, the first team of would-be submariners had departed for the Swedish town of Karlskrona to receive training from the Royal Swedish Navy (RSwN).
Subsequently, the RSN's ownership of the Sjoormen-class submarines rose to four.
RSS Conqueror and RSS Chieftain were commissioned in Singapore in 2000 and 2002 respectively with fully operational crews, while RSS Challenger and RSS Centurion are still in Karlskrona, serving as training platforms for RSN submariners undergoing the final stages of their training.
http://www.mindef.go...ues_nov02_1.htm
Edited by lanrezac, Monday 07 November 2005, kl 14:35.
#10
Posted Monday 07 November 2005, kl 15:46
fogel02, on Nov 6 2005, 10:42, said:
Fanns även en notis om köpet
Artikel om köpet
Som jag börjar tolka det nu så är det alltså "bara" en ombyggnad för tropiskt klimat som ska göras
känns lite trist att de inte gör en fullfjädrad ombyggnad till söd men det får vi nog ta
som någon sa så spar de förhoppningsvis pengar till A26 projektet
Vad är A26-projektet för något?
#11
Posted Monday 07 November 2005, kl 16:02
Vad är A26-projektet för något?
[/quote]
Samnordiskt ubåtsprojekt kallat "Viking". Bara Sverige kvar i projektet numera, tror jag, om det nu någonsin blir något av det hela.
#12
Posted Monday 07 November 2005, kl 16:40
Apone, on Nov 7 2005, 16:02, said:
Som kuriosa kan nämnas att alla svenska ubåtsprojekt sedan Draken I har haft ett projektnummer. Västergötland har A17 och Gotland A19. De nummer som saknas däremellan är projekt som lagts ned eller liknande. A står för attackubåt. B-projekt har också förekommit, där B har betytt minubåt.
/mdn
EDIT: Fippel.
Edited by mdn, Monday 07 November 2005, kl 16:40.
#13
Posted Monday 07 November 2005, kl 18:56
det innebär alltså att det funnits 8 olika projekt efter Gotland
ojoj
Någon som vet vilka mer än viking och varför de har lagts ner ?
#14
Posted Monday 07 November 2005, kl 22:01
A18 = Ubåtsprojekt med bränslecellesdrift
A19 = Ubåtsprojekt med syreoberoende diseldrift (Sterling)
A20 = Ubåtsprojekt med atomdrift
Tanken var att det mest effektiva systemet av dessa tre skulle sättas i produktion, de andra skulle läggas ner.
som ej tjusats in i döden av att detta land försvara.
#15
Posted Monday 07 November 2005, kl 23:57
fogel02 said:
eskil, on Nov 7 2005, 22:01, said:
A18 = Ubåtsprojekt med bränslecellesdrift
A19 = Ubåtsprojekt med syreoberoende diseldrift (Sterling)
A20 = Ubåtsprojekt med atomdrift
Tanken var att det mest effektiva systemet av dessa tre skulle sättas i produktion, de andra skulle läggas ner.
Dessutom så ingick aldrig utvärderingen av tillsatsmaskinerier i Gotlandsprojektet, utan var en separat utvecklingsdel. Prov av stirlingmotorer utfördes i Kraftmyggan i hamnen i Karlskrona. Därefter modifierades Näcken genom att man la till en stirlingsektion 1988. De goda erfarenheterna av den modifieringen var det som gjorde att man beslutade att även ge Gotlandsklassen ett sådant maskineri.
Bränslecellsdrift har jag aldrig hört talas om att Kockums m.fl. skulle ha tittat på, men det är mycket möjligt. Atomdrift tror jag dock inte ett dugg på att man skulle ha tittat på som luftoberoende maskineri. Dels så gjorde man det redan på 60-talet och dels så finns det inget behov av en atomdriven svensk ubåtsflotta. Dessutom så är det olagligt att på något sätt planera uppförandet av en kärnreaktor inom landets gränser. Om det är som Eskil säger så borde även studierna av ett väteperoxiddrivet maskineri ha fått ett projektnummer.
Slutligen, om A11-projektet (Sjöormen) inte fick ett nytt nummer då man skrotade de ritningar som inkluderade en kärnreaktor, så fick nog Gotlandsprojektet inget nytt nummer bara för att man la dit 12 meter rör.
Värt att tillägga angående ubåtsprojektnumren är att de alltid har varit förvillade och huller om buller. Till exempel så levererades den första A12-båten (Draken) 1962 och den första A13-båten (Abborren) 1963, medan den första A11-båten levererades 1968.
De numrerade projekt som realiserats är följande:
A1 - typ Draken I
A2 - typ Sjölejonet
A4 - typ Kustbåtar (Båtarna U1 - U9)
A10/2 - typ Hajen III
A11 - typ Sjöormen
A12 - typ Draken
A13 - typ Abborren
A14 - typ Näcken
A17 - typ Västergötland
A19 - typ Gotland
B1 - typ Delfinen II
B5 - typ Neptun
Källa: Häftet "Svenska ubåtar under 100 år"
/mdn
#16
Posted Tuesday 08 November 2005, kl 08:36
mdn, on Nov 7 2005, 23:57, said:
Om du har den tillgänglig så kan du väl titta igenom den en gång till, för jag är helt säker på att den atomdrivna ubåten finns med. Den hade groteskt stora stabilisatorfenor och var uppdelad i en aktre del (maskinrum), en mittendel (reaktor) och en förlig del (torpedrum, komandocentral mm). Reaktordelen var helt avskild från de båda andra sektionerna och delade av ubåten på mitten. Om den hade byggts så skulle den ha blivit världens minsta atomdrivna ubåt.
som ej tjusats in i döden av att detta land försvara.
#17
Posted Tuesday 08 November 2005, kl 09:02
Sitter med boken framför mig
Det var inför Sjöormen som man projekterade olika framdrivningssystem. ASEA föreslog bränsleceller (A11FC), Motala Verkstad ett "kretsmaskineri basererat på en ottomotor" (A11C), Kockums atomdrift (Neptun) m fl. Det slutade dock med den konventionella Sjöormenklassen (A11B).
#18
Posted Tuesday 08 November 2005, kl 12:56
OK, jag var alltså bara ute och seglade i fel tidsperiod.
som ej tjusats in i döden av att detta land försvara.
#19
Posted Tuesday 08 November 2005, kl 17:24
#20
Posted Tuesday 08 November 2005, kl 22:27
SERGB. said:
@eskil och BJE
Ett litet förtydligande rörande min källa: Häftet jag nämner är inte detsamma som den bok som ni talar om. Jag känner till boken och kan bekräfta att den innehåller ritningen på atomversionen av A11. Jag vill minnas att reaktoravdelningen var separerad från resten av båten med ett vattenfyllt skott. För att komma dit bak skulle man vara tvungen att krypa genom en gång.
Häftet är i A5-format och på ungefär 40 sidor. Varje svensk ubåtstyp finns redovisad på en sida var med fakta och bild. Jag köpte det för en symbolisk summa i samband med ubåtsvapnets 100-årsfirande i Göteborg då det begav sig.
/mdn
#21
Posted Wednesday 09 November 2005, kl 01:43
mdn, on Nov 8 2005, 22:27, said:
Tittade just i boken som nämns ovan, och ja, reaktoravdelningen var tänkt att vara separerad på det sätt du nämner. Enligt uppgift ser det ut på motsvarande sätt även på stormakternas atomubåtar, reaktorn med ånggeneratorer är avskiljda och är normalt sätt inte tänkta att nås annat än för kontroll, underhåll mm. Genom en gång förbi reaktoravdelningen når man maskinavdelningen. Åtminstone är det den bilden man får av de lite halvvaga beskrivningar som finns i öppna källor.
Undrar just hur tidig ritningen är, har en känsla av att slutprodukten bör kunnat se mer ut som Sjöormen då det mesta vad gäller Sjöormens skrovform är betydligt mer lik framför allt amerikanska ubåtar än senare svenska konstruktioner.
#22
Posted Tuesday 16 June 2009, kl 20:28
nyteknik.se: Kockums sjösätter Singapores nya ubåt
Om man jämför med gamla bilder av västergötlandsklassen så framgår av bilden på RSS Archer att hon har blivit förlängd akter om tornet, och det är mycket troligt att hon försetts med tillsatsmaskineri av Kockums' Stirlingtyp. Därmed kommer den singaporeanska marinen att bli den fjärde i ordningen som opererat med ubåtar som försetts med luftoberoende tillsatsmaskineri av Stirlingtyp (efter den svenska, danska och japanska).
/Per
Edited by Perman, Tuesday 16 June 2009, kl 20:37.
Med svenskar förhåller det sig som med vissa gamla pumpar: man måste hälla något i dem för att få något ur dem.
Bernt Eriksson
#23
Posted Wednesday 17 June 2009, kl 11:06

Av någon anledning så verkar det som om den nya singaporeanska Archer klassens ubåtar endast har två st 400 mm tuber. De svenska VGD och SÖD klasserna har tre st 400 mm tuber i den nedre raden av bogtuber. De två kvarvarande 400 mm tuberna verkar oxå ha flyttats något åt styrbord mot centrumlinjen om man jämför med bilder av VGD och SÖD klasserna i boken "Från Hajen till Södermanland". Nån som har en kvalificerad gissning varför man gjort en så omfattande ombyggnad av bestyckningen på de singaporeanska båtarna? Kanske för att få ett utrymme för attackdykare?
En aktiv minjaktssonar har uppenbarligen också placerats i bogen ovanför torpedtuberna, men jag tror även SÖD klassen har denna nu. Till sist så har man även försett Archerklassen med nån slags utbyggnad mellan de bägge 400 mm tuberna, eventuellt för att skydda minjaktssonaren ovenför.
/Per
Med svenskar förhåller det sig som med vissa gamla pumpar: man måste hälla något i dem för att få något ur dem.
Bernt Eriksson
#24
Posted Friday 19 June 2009, kl 09:25
Grymt kul att min gamla båt fått nytt liv och önskar det all lycka där borta
#25
Posted Sunday 21 June 2009, kl 10:53
fogel02, on Jun 19 2009, 10:25, said:
Grymt kul att min gamla båt fått nytt liv och önskar det all lycka där borta
Quote
The combat and sensor systems have also been modernised, and France's DCNS is believed to have supplied weapon control and tactical data modules from its SUBTICS combat system. Other upgrades include new Thales flank array sonar equipment, new Kollmorgen periscopes and the integration of the WASS Black Shark heavyweight torpedo.
#26
Posted Sunday 21 June 2009, kl 11:29
PB-Syte, on Jun 21 2009, 11:53, said:
Quote
The combat and sensor systems have also been modernised, and France's DCNS is believed to have supplied weapon control and tactical data modules from its SUBTICS combat system. Other upgrades include new Thales flank array sonar equipment, new Kollmorgen periscopes and the integration of the WASS Black Shark heavyweight torpedo.
Enligt Combat Fleets 2003-04 så kan Challenger-klassen (dvs. gamla Sjöormen-klassen) också ha fått det franska stridsledningssystemet UDS International SUBTICS vid moderniseringen på 90-talet. Det är nog ganska troligt att man vill ha samma stridsledningssystem på alla sina ubåtar. Däremot så är det lite förvånande att man inte har köpt Saab Underwater Systems' TP 2000 (dvs. exportversionen av TP 62). Challenger-klassen verkar i alla fall använda svenska torpedtyper (TP 613 resp. TP 431 enl. Combat Fleets). Om det nu stämmer att man köpt italienska Black Shark torpeder - betyder detta månntro att man inte avser använda 400 mm tuberna på Archer-klassen?
/Per
Edited by Perman, Sunday 21 June 2009, kl 11:35.
Med svenskar förhåller det sig som med vissa gamla pumpar: man måste hälla något i dem för att få något ur dem.
Bernt Eriksson
#27
Posted Saturday 20 August 2011, kl 22:44
Fartyget skall tjänstgöra vid Singapores flottas 171 Squadron.
http://www.straitsti...ory_703352.html
http://www.defense-a...od=128014&cat=3
#28
Posted Sunday 21 August 2011, kl 02:35
/Per
Med svenskar förhåller det sig som med vissa gamla pumpar: man måste hälla något i dem för att få något ur dem.
Bernt Eriksson
#29
Posted Sunday 21 August 2011, kl 11:13
Edited by Dimmack, Sunday 21 August 2011, kl 11:18.
#30
Posted Friday 26 August 2011, kl 16:02
Ett youtubeklipp som visar lite av verksamheten ombord på RSS Archer (eller är det systerbåten HMS Östergötland?)
/Per
Med svenskar förhåller det sig som med vissa gamla pumpar: man måste hälla något i dem för att få något ur dem.
Bernt Eriksson
1 user(s) are reading this topic
0 members, 1 guests, 0 anonymous users
















