8 replies to this topic

[LRRP]

Vad det var som väckte objektet från törnrosasömnen diskuterades efteråt, en teori var att det luktade bensin av en av SF gubbarnas handskar. Resultatet beövdes inte dinte diskuteras i all fall. Objektet sprätte upp som ett SAAB mål. Han hann att sträcka sig efter ett vapen, för att finna platsen där det skulle vara tom, då det lyfts bort av en av Local soldaterna. Efter detta inträffade en orättvis brottningsmatch där den nu ytterst vakne knarksoldaten fick 5 personer över sig, en ödesdiger spark träffade dock ett pottliknade föremål som flög över rummet och small i väggen (korrugerad plåt) med en smäll. Det fanns ett 20tal personer i anslutning till skjulet som ryckte till vid det ljudet, tyvärr även 2st som helst inte skulle ha gjort det. De två arbetarna ute på fältet stannade upp, tittade bort mot skjulet vände sig mot varandra, sa något, vände sig tillbaka mot skjulet och fort6satte prata sinsemellan. De var vid detta ögonblick omedvetna om att ett tämligen stort antal pipor med 5,56mm stora hål i var riktade mot dem, och att ett lika sort antal hjärnor endera funderade på vad som skulle ske nu eller endera redan visste men höll inne ordern. En av de två på fältet ropade nu in mot skjulet, men fick inget svar. Irritationen och nervositeten steg ute på fältet, tanken att det var FN/US/Brit styrkor som fanns i närheten fanns kanske, mer troligt var nog att de fruktade att det var ett anfall av plundrare. Dessa plundrare var fruktade då de hade en otrevlig vana att hänga upp sina offer i träden, tyvärr för offret så räckte en kropp till ett antal träd och är bland det vidrigaste jag sett. Plundrarna var ibland ”frilans”, men även lejda av någon person eller organisation som ville skicka ett budskap eller sänka konkurrenskraften hos en kollega. Det märktes att de båda inte visste vad de skulle tro, höll något ohälsosamt på att hända eller hade pappskallen därinne bara tappat något? En av dem höjde sin machete och började närma sig skjulet, den andre följde efter, under häftig diskussion.

Go!

Få personer, ytterst få personer gör något dumt då de hör en mycket kraftfull röst basunera ut att de är omringade, att deras chef är neutraliserad och att en attackhelikopter är sekunder från platsen. För att bekräfta detta poppade DAPen som nu rest sig över träden en flare som lyste upp den dess silhuett. De båda stannade, den mindre beslutsamme som tidigare följt efter machete mannen öste glåpord över sin kollega, i något som verkade vara ett ”vad var det jag sa” tal. På order vände de sig mot djungeln, bort ifrån skjulet. Ifrån träden kom 8 soldater ut, 6 stycken med vapnen i färdigställning, medan de andra två bar karbinen på magen, hängande i remmen. När de var på 10 meters håll kommenderades de två arbetarna ned på marken av den osynlige mannen med megafon. De säkrades med buntband.

De andra skjulen hade under hela denna process varit täckta av ett antal pipor, nu snabbkollades innehållet av dem. Då området bedömdes som säkrat flögs slicksen in för avtransport av fångarna. När de anlände till campen skulle de tas om hand avfolk från D CO (Delta Company), som hörde till samma bataljon som oss LRSD/Lurps. Detta var språkfolk, Psyops, förhörsledare osv.

Då slicksen lämnat platsen blev det åter lugnt, kvar fanns två LRRPs, som nu fick den roliga uppgiften att dels säkra platsen tills en undersökningsenhet kom till platsen, dels skulle vi leta efter tänkbara förvarngskällare, så kallade ”dens”, som kunde ligga upp till en kilometer från huvudplatsen. Dessa var ofta ”gömda” på det viset att inträdet till den stig som ledde dem doldes. Här fick min patrull äntligen gör sig värda våra dollar då vi fann en sådan den som innehöll för mig oidentifierbar materia ,mat och bränsle, där fanns även en  väl inpackad engelsk L85 karbin med tillhörande ammunition, samt 7,62mm am.
Folk var uppåt och såg ljuset i tunneln, att lämna Colombia och vända åter till Hunter resp Campbell. Detta ledde till att patrullC började mana till lugn och koncentration och bla bla. Detta efterlevdes till ganska stor del, men jag är tämligen säker på att jag såg någon/några ligga ovanpå ett av skjulen i ett desperat försök att få en solbränna före hemfärden, jag var självklart ingen av dessa, oh nej. Situationen var ju sådan att enda sättet att nå oss utan att vi direkt skulle få koll på dem var genom djungeln och även där fanns system för upptäckt.

Det snabba stampet av svartfalk indianer kom närmare och tjugo minuter senare överlämnades ansvaret till en undersökningsledare. Då hade jag redan suttit och häckat i en Blackhawk i tio minuter då jag fick ansvaret att få in packningarna. Flygningen hem gick väldigt lätt, men något festande vid landning blev det aldrig, utan man gjorde det man skulle, efter det blev det en dusch, en samling i lunchbaracken över en bit mat, sedan slocknade allihop. En och en halv vecka senare packade vi ihop och drog hem. För mig och en kollega och min flickvän väntade två veckors semester som spenderades vandrandes i Yosemite, en gång Lurp alltid Lurp, men maten blev ruskigt mycket dyrare under den vandringen.

Det var väl det hele…..

[Fu Kjellberg]

Ok. Då får man väl tacka för denna följetongen. Det har varit intressant att läsa.

[granQ]

jo det har varit trevligt.. vad jag noterar är dock bristen på kommentarer trots det gått nästan 2 timmar.. var är alla medlemar?

[Aron]

Tack tack. Mycket trevligt att du delar med dig av detta. Ännu en gång; tackar för trevlig läsning.

/Aron

[Max]

Man får ta och buga och bocka för ännu en stunds spännade läsning!

[Nifelhel]

Håller med de övriga, tackar o bockar för en mycket intressant läsning :thumbs:

[Fu Frippe]

Tack för all intressant läsning! Lycka till med det nya livet och så vidare! :thumbs:


Bättre sent än aldrig!