Jump to content

Roliga barndomsminnen


Nestor

Recommended Posts

EN häftig koja??

 

Kojbyggen, Springa runt i kvarteret och busringa, Palla äpplen, Springa runt i skogen och leka krig, Vattenkrig på sommaren...

 

Men en sak som jag och kompisarna alltid gjorde, det va att bygga hopp och lite sånt på skogstigarna, sen tävlade vi om vem som hoppade längst med cykel...Många skrapsår blev det... :P

Link to comment
Share on other sites

Inte hopp för cykel... men däremot byggde kommunen en kulle (konformad, ca 5 meter hög, 12-15 meter i basen) på lekplatsen som man kunde åka vinterfarkoster utför. Att bygga hopp där var poppis. :D

 

/J

Link to comment
Share on other sites

En annan rolig sak som mina IQ befriade bröder gjorde var att slå sönder alla bänk fönster mina far föräldrar hadde kvar från sitt ner lagda trädgårds mästeri och sedan på vägen up till huset säger min ena bror till den andra att dom skulle skylla allt på honom och den mindre brodern som inte fatta ett jota höll själv klart med och fick sedan skulden för allting :lol:

 

 

Som tur är så e man ju lite smartare en sina två bröder :)

 

 

PingisÖga :baskerFN:

Link to comment
Share on other sites

Guest Lt. Payne

Jag och min bästa kompis Otto byggde en kanot med barnvagnshjul i hans rum på andra våningen.

När den efter flera raidföretag mot grannbygget var klar skulle vi ta ner den..

 

Som de lydiga och snälla barn vi var så skulle den ju naturligtvis provköras nerför trappan (När hans Mamma var på jobbet, så klart) som var riktad mot glasdörrarna till finrummet.

Med ett dån som lät som en Tiger1 stridsvagn på full gas brakade vi ner,vi missar glasdörrarna men träffar en skitdyr engelsk byrå bredvid och gör kaffe ved av både kanot och byrå! :Malaj:

 

Behöver jag säga att det dröjde länge innan vi fick leka igen..

Jo, vi hade också en hel del blåmärken.

Link to comment
Share on other sites

Leka krig och jaga varandra med fyrverkeri/smällare! :wub::wub::worthy::wub:

 

 

Eller varför inte "Daska Kyrkvägg", en gammal fin lek. En man ställer sig med ansiktet in mot en vägg, de andra (3-6 brukar vara lagom), ställer sig på ett led bakom. En av dessa daskar den första i röven med handflatan, och sen ska den slagne gissa vem som slog. Gissar man rätt får denne ställa sig, gissar man fel står man kvar! :P Denna lek gör man smartast med folk som man litar på... ;)

 

Edit: Lade till "Kyrkväggen"

Link to comment
Share on other sites

Jag kan kontra med lite valda barndomssynder:

 

Jag och en kompis lekte "Pyroman och brandman". Detta innebar att jag sprang omkring i en skog och tände eld på saker, som han sedan skulle hitta och släcka.

 

Jag och en kompis skulle palla äpplen. Äppelträden står precis vid infarten till huset, och när vi stod och plockade som bäst så kom ägarna hem. Vi, som var klädda i kortbyxor och kortärmade tröjor, flydde genom ett 20 m brett fält av brännässlor som är över 1 m höga. Det var inte så kul efteråt.

 

Jag och en kompis slog spikar i en planka, målade anordningen svart, och lade ut det hela på en väg. Vi gömde oss sedan i skogen. En bil kommer, ser (som tur är) plankan med dess uppåtriktade spikar, och stannar. Ägaren går ur bilen och tar tag i den nymålade plankan. Han blev säkert inte så glad.

 

Jag och en kompis fyllde en Pringlesburk med sand och ställde den mitt i vägen. Strax efteråt så kom en Mercedes med kjolar och blåste rakt in i den i hög fart. Vi hittade plastbitar på vägen efteråt, så kjolarna gick sönder.

 

Jag och en kompis la ut stockar på en väg precis efter en kurva. Jag är så här i efterhand verkligen glad för att det inte kom en motorcykel och körde in i dem. Senare under kvällen så kom en gubbe som sett oss göra det och skällde ut oss.

 

Jag tog en Colaflaska i kylen hemma, tömde den, och fyllde den med en blandning av soja, peppar och salt. Jag satte därefter tillbaka korken så att flaskan såg oöppnad ut. Min lillasyster kom hem, öppnade flaskan och tog en klunk ur den. Mina föräldrar var inte så glada. Jag sprang.

 

Under min pyroperiod så tänkte jag göra ett romerskt ljus av salpeter och socker i ett stålrör. Det var runt 2 kg laddning, ena ändan av röret var helt tillslutet och andra ändan något tillslutet. Tanken var att den senare ändan, som var uppåtriktad, skulle ge efter när laddningen antändes. Eftersom det hela inte skulle explodera, så brydde jag mig inte om att en äldre man som rastade sin hund stod cirka några tiotal meter bort när jag tände. Jag stod själv cirka 10 m från laddningen. Jag hade tillslutit den övre ändan för hårt, vilket ledde till att laddningen exploderade och det cirka 1.5 mm tjocka stålröret brast på mitten. En 30x20 cm stor förvriden stålbit for med rejäl fart cirka 1 m över mitt huvud och mannen men hunden såg ut som han skitit på sig. Efteråt så kommenterade föräldrar till kamrater som bodde på rejält avstånd från laddningen att något låtit mycket och fått rutorna att skallrna.

 

Under min pyroperiod så skulle vi bygga en laddning med kaliumpermanganat, socket och svavel i ett kopparrör. Eftersom vi inte hade riktigt svavel, så tog vi tändstickhuvuden. När vi skulle packa laddningen i vårt garage, så packade vi för hårt, vilket ledde till att laddningen gick av. Vårt garage blev fyllt av lila prickar (kaliumpermanganatet), kompisen fick skit i ögat och jag undrade om han blivit blind och/eller mina föräldrar hört smällen. Han fick lyckligtvis inga skador, och mina föräldrar hörde inte smällen. Vi städade med en fart som skulle fått alla rikets befäl att lysa av glädje.

 

Under min pyroperiod så slöt jag vid många tillfällen stålrör som innehöll svartkrutsladdningar på flera kg. Detta skedde genom att först lägga in tidningspapper i röret och sedan dra igen det i ett skruvstycke. Jag var väldigt paranoid, och då särkilt angående statiskt elektricitet, när jag hanterade dessa laddningar, och kan kanske tacka detta för att jag fortfarande lever och har alla kroppsdelar kvar. Det blev dock imponerande smällar som resultat av laddningarna.

 

Vi hade en sur gammal gubbe som granne, och vi brukade alltid kasta snöboll på hans verandatak. En gång, när vi hade lekt pyro, så kastade vi syrarester på hans husvägg. Den var av tegel och resultatet blev inte direkt vackert. Jag hamnade att försöka städa bort det hela, men jag kommer inte ihåg om det var för att jag faktiskt blev upptäckt, eller om det var för att han antog att jag var inblandad och mina föräldrar höll det som troligt.

 

En kompis hade en "Black Widow" slangbella. Det var en modell med gummislangar istället för snören och handledsstöd. Den var urgrym. Vi var ute och sköt med den en kväll, och sköt då bland annat sönder ett villafönster och en neonskylt.

 

Mitt barndomshem ligger några hundra meter från europaväg 61. På vintern brukade vi kasta snöbollar på bilarna. Jag minns en gång när jag gjort en frusen slaskboll som var fylld med grus och skit och större än en tennisboll. Jag lyckades träffa framdörren på en bil med denna med bra kraft och det lät "BONG!". Vi såg att bilisten vände bilen för att komma efter oss, så vi började springa allt vi orkade. Vi kom undan.

 

En kompis hade med sig hagelpatroner till skolan på mellanstadiet. Jag fick två av dem, och gick hem med en kompis och började ta isär dem med en skruvmejsel för att se hur de såg ut innuti. När vi väl fått isär dem, så blev vi upptäckta av mina föräldrar och fick en rejäl utskällning och lektion om det dumma i vad vi höll på med.

 

Jag kan trösta er med att jag även gjorde en del snälla saker när jag var ung, och att jag har lärt mig mycket av de dumheter jag gjorde som liten. :baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

Stoppade kinaskott i ett metallrör som var förslutet i ena änden med handtaget till en gammal lödkolv, och kraftigt fastsurrat. Tände eld på kinaskottet, stoppade snabbt ner det i röret och slängde ner en nickelkula och tog sikte mot en träplanka. Kinaskott + Anordning + Nickelkula = Smäll och hål i plankan.

Detta gjorde jag en gång i början av 90-talet med en kompis.

 

Mot slutet av 80-talet hade en "bekant" fått tag i en 22 long-patron och stoppade den i en hög frigolit eller vad det nu var och tände eld på det, efter ett tag small patronen och en kille fick kulan i låret. Jag var med vid händelsen och satt i skydd när det hände, men öronen pep ett tag.

 

:baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

Jisses A2Keltainen, jag vet inte om jag ska vara imponerad över att du lever eller att du inte sitter inspärrad?... :baskerPa:

 

Inser snabbt att mina dumheter inte kommer i närheten av dina, men...

 

Cykeltävling som liten spinkig 10 åring, tävlade mot en 13 årig tjej (och i den åldern är det inte bara obra att förlora mot en tjej (oavsett ålder), det är otänkbart!), missade att sätta ner foten i en kurva, drasar självklart omkull och glider 2-3 meter på asfalten, över en liten gräsplätt (0.5-1m) in i en vägg.

Endast iförd gympaskor och kortbyxor, visste inte att det gick så mycket blod i en så liten kropp...

 

Pallade äpplen (vem gjorde inte det som liten?), utom på en gård (där det bodde en gammal tant), hon hade satt ut en skylt där det stog "Varsågod att plocka äpplen".

Vi upptäckte att om vi hjälpte henne att plocka äpplen så fick vi äppelpaj och mjölk, mums!!

 

Scouterna, behöver jag säga mer?

 

Sen (som de flesta andra på det här forumet?) så byggde jag egna små vapen av stålrör som var förslutna i ena änden. borrade ett hål, in med en kinapuff, ner med en ståldank och lite papper för att hålla det på plats, sen ut och skjuta äpplen.

AK:n är f-n så mycket lättare att sikta med :D

Link to comment
Share on other sites

Mer elakheter, dumheter och allmäna minnen från min barndom:

 

Jag och en kompis slängde smatterband i ett brevnedkast i en lägenhet. Ägaren fick fast oss och vi fick en rejäl utskällning.

 

Jag hade lånat en kompis cykel för att åka och palla äpplen. Jag blir upptäckt och flyr springandes från platsen. Får förklara till min kompis att husägaren tagit hans cykel i förvar. Jag får gå och ringa på dörren, försynt be om ursäkt, förklara att det är min kompis cykel och be att få tillbaka den.

 

En kompis bodde vid en speditionsfirma. Vi var där ett antal nätter på Ninjauppdrag och stal porrtidningar ur lastbilarna. Speciellt de tyska tidningarna lärde mig en hel del nytt. :baskerPa:

 

Under min pyroperiod så lyckades jag göra en rökbomb som täckte nästan hela kvarteret i tjock smutsgrå rök. Det såg maffigt, om ej så vackert, ut.

 

Under min pyroperiod så försökte jag göra TNT. En gång så skulle jag nitrera toluen i trädgården, vilket resulterade i att ett tjockt moln av svavelsyra och salpetersyra drev in över grannarnas tomter.

 

Var ute i skogen med min far när jag var riktigt ung. Det var mycket mygg, så jag tänkte hugga ihjäl dem med min fars morakniv. Skar honom i ansiktet av misstag.

 

Under högstadiet så hade vi en riktigt urusel fysiklärare som även var vår klassföreståndare. Han var en riktig mes och eleverna hade ingen respekt alls för honom. Under en lektion så var det extremt pratigt. Han försökte få tyst på klassen genom att nervöst säga saker som "Nej, nej, nu får ni faktiskt vara tysta.". Ingen brydde sig. Till slut så flippade han, hoppade upp i luften och slog en glasfiberpekpinne i bordet. Det flög glasfibrer åt alla håll. Det var tyst i cirka två sekunder, sedan började stora delar av klassen gapskratta åt honom.

 

Under högstadiet så hade vi en även en riktigt urusel datalärare (åkte senare i fängelse för hustrumisshandel). Några episoder från lektionerna:

 

Jag och några till staplar ett berg av stolar mot dörren när läraren gick ut för att röka. Han fick ett intressant ansiktsuttryck när han öppnande dörren.

 

Jag med flera går med i skolkören, som i övrigt är fylld av små snälla flickor, för att reta dataläraren, då körövningarna var under hans timmar. Det lyckades enligt vad jag hörde av dem som var på lektionerna.

 

Två av de riktiga dräggen sitter i två timmar och kallar honom "momma" (hans namn var Mohammed) på ett riktigt retsamt sätt. Tills slut så flippar han helt och börjar skrika åt dem att "Mitt namn är Mohammed." och visar sitt körkort åt dem så att de ska kunna se namnet. När de ändå fortsätter så kallar han på klassföreståndaren. Jag och en klasskompis gömmer oss under ett bord för att höra samtalet mellan de två eleverna och de två lärarna. De blir de vanliga tillsägelserna men, efter att klassföreståndaren gått, så säger dataläraren pekandes till de två eleverna: "Vi ses uppe vid det hörnet ålderdomshemmet efter skolan." Detta var en plats cirka 100 m från skolan. Efter skolan så beger vi oss dit. Scenen är helt underbar och hur bisarr som helst. Dataläraren säger bland annat följande till de två eleverna, som också är där:

 

"Jag känner folk i Edane. De ska fixa er. Jag ska ge en back öl till dem och de ska fixa er."

 

Den ena av de två eleverna springer upprepade gånger mot läraren, skrattar gnäggande som en get, och flyr undan när läraren försöker få tag i honom. Läraren står och slår allt han orkar med knytnävarna i en tegelvägg och svär åt de två eleverna.

Link to comment
Share on other sites

Ah, hur kunde jag glömma dessa kära minnen:

 

Jag och en kompis hoppar studsmatta hemma hos honom. Vi hoppar enligt följande skiss.

 

Landa här - Studsmatta här - Dörrkarm här - Ta fart härifrån

 

Jag tänker mig inte för, utan springer i motsatt riktning och hoppar. Mitt pannben träffar dörrkarmen med full fart, jag ramlar ned på rygg, tappar luften och det sprutar blod över mitt ansikte och golvet. Kompisens föräldrar kommer upp, blir helt panikslagna av synen som möter dem och kör mig till akuten. Jag är helt omtöcknad och fattar inte vad som händer. Jag blöder rejält i ansiktet. Blir liggande hemma i sängen i en vecka.

 

Jag ska operarea bort mina polyper. Detta är en standardoperation och absolut inget märkvärdigt. Jag får konstiga och stora blödningar. Läkaren glömmer en tampong inne i mig så de får öppna mig på nytt för att plocka ut den. Min far är något panikslagen när läkaren kommer till honom och säger att operationen gått snett och att jag nu ligger på intensiven. Jag blev liggande på intensiven i en vecka, men dubbla slangar ned i halsen via näsan. Jag kunde knappt pissa trots att jag hur pissanödig som helst. Jag mådde extremt illa.

Link to comment
Share on other sites

Jisses A2Keltainen, jag vet inte om jag ska vara imponerad över att du lever eller att du inte sitter inspärrad?... :D

hmmmm efter all underbar läsning här så börja jag undra om du igentligen borde vara 6 feet under.......jag menar..ingen kan överleva en sådan barndom :baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

Liksom A2 så kastade jag en slasksnöboll mot en bil i min ungdom, dock så siktade jag och träffade vindrutan. Bilen tvärnitar, jag springer, bilen förföljer. Försöker komma undan via diverse hustomter, över tågspåret osv. Men vart jag än sprang så dök den där bilen upp. Riktigt jävla rädd var jag, en människa så beslutsam vill man inte möta öga mot öga. Nåväl, efter ca 20 min springande, gömmande och smygande så verkar det som att bilen (en rostfärgad 245:a btw, och alla vet ju att rostfärgade 245:or enbart framföres av Hin håle himself och hans likar) äntligen gett upp. Jag pånörjar min färd hemmåt, på tå och rejält trött efter allt springande.....tror ni inte mannen med bilen dyker upp springandes då!

Antagligen hade han fått soppatorsk efter allt körande, mer troligt är iofs att han bytte taktik, från vagnsstrid till avsutten strid. I alla fall så är jag, trött och rädd, ingen match för den onde och min enda utväg så som jag ser det då är att springa upp till närmsta hus och plinga på. Samtidigt med detta så kommer mannen ifatt mig och börjar skälla ut mig å det värsta, skakar om mig och är väldigt hotfull. När jag är sekunder från att ta till lipen så öppnas dörren som jag plingat på av en äldre dam som ser något förvånad ut. För mig såg hon ut som räddaren i nöden, men icke! Mannen ryter åt damen att hon inte har med saken och göra och hon är inte sen att följa hans uppmaning och stänger dörren. Så nära räddningen men endå så långt borta!

Efter än mer utskällningar, örfilar och omruskande så släpper mannen äntligen mig, kommer än idag ihåg hur han såg ut, rödhårig, buskig och med en stor mustach! :baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

Jisses A2Keltainen, jag vet inte om jag ska vara imponerad över att du lever eller att du inte sitter inspärrad?... :baskerPa:

Jag har faktiskt bara blivit tagen av polisen en enda gång. Det var när jag för cirka fem år sedan cyklade på en motorväg här i Linköpingstrakten. Eftersom jag inte har körkort, så hade jag ingen aning om att det var förbjudet. De ville ge mig böter, men jag slingrade mig undan genom att påpeka att jag inte visste bättre, och att jag var en fattig studerande i teoretisk filosofi, vilket jag var då. Det slutade med att de gav mig skjuts in till stan för att få bort mig från motorvägen, och jag lovade att vara skötsam och aldrig mer cykla på motorvägar. :D

Link to comment
Share on other sites

@A2Keltainen

Roande läsning. En fråga, Hur ofta får du permission eller är det sluten vård??? ;) :)

 

-----------------------------------------------------------------------------

 

Några råd till dem som känner sig berörda.

Jag vet att det finns läsare här som exprimenterar/leker/pillar osv. med att tillverka egna smällare/bomber. Detta är inget man skall sitta hemma och pyssla med om man inte har adekvat utbildning för dylik verksamhet. Nu är det så att folk gör det ändå, så jag vill bara ge några råd. Så kanske vi slipper läsa om att någon har sprängt bort sina fingrar eller i värsta fall dött..

 

*Använd inte behållare som är gjorda utav metall eller glas. Dessa ämnen har ett syfte och det är att ge splitterverkan. Endast militären har nytta av splitterverkan(A2Keltainen hade ett bra exempel med sitt rör i inlägget ovan).

 

*Packa ej ämnen såsom krut osv. Det är stor risk att det blir friktion och värmeutveckling, vilket leder till detonation.

 

*Använd riktig stubin motsvarande. Har sett effekten av att folk har använt bla tomtebloss som stubin. Idag har killen inga fingrar på ena handen.

 

*Använd redskap som inte ger statisk elektrisitet eller bildar gnistor typ trä och keramik. Undvik plast och metall.

 

Det bästa sättet att undvika olyckor är att helt enkelt inte pilla med sånt här överhuvudtaget. Så mitt råd är att ge fan i skiten och lev längre med alla lemmar i behåll.

 

Bara mina 5öre

/Nifelhel

(som har alla kroppsdelar i behåll trots ungdomliga upptåg :) )

Link to comment
Share on other sites

Hakar på Nifelhel här, tänker lite på säkerheten efter att ha läst A2's inlägg och klipper in ett av mina gamla inlägg från en tråd där det snackades om napalm.

Händelsen torde ha varit i slutet av åttonde klass:

 

Det var en väldigt fin vårdag, säg i april/maj någon gång.

Vi hade hittat en 5-liters dunk med någon brännbar vätska, som jag nu misstänker var diesel, då den brann "lagom" mycket i värmen som var.

Det var ju roligt tänkte vi. Synd att det bara var en så liten dunk som 5 liter, som säkert inte ens var full vid tillfället. Den tog alltså slut, och vi gick till närmsta bensinmack och fyllde på med starkare grejjer. Bensin brinner bra. Vi fortsatte leka på ungefär samma sätt, och nu stod vi av någon anledning på en lekplats, som tur var. Hade hällt upp bensin i lite mindre burkar och flaskor för att alla skulle ha någonting att leka med. Dunken med bensin stod någon meter bakom.. Började hälla ut lite och någon tände eld på fläcken. Plötsligt brann ALLT!!! En av killarna får panik och sparkar ut en burk med brinnande bensin ut mot sandlådan. Dumt. Särskilt dumt för att just där, ivägen för den brinnande bensinen står en annan kille som får bensin över smalbenen.....

 

Han tillbringade om det var tre eller fyra veckor på sjukhus efter det.

Den sommaren var totalförstörd för honom. Fick inte bada, inte vara i solen.

 

Tog ett antal veckor innan lekplatsen slutade lukta bensin. Vi hann släcka mycket av det, som sagt tur att det var vid en sandlåda och inte mitt i skogen. Jag var där nu i vintras av någon anledning och såg att det fortfarande såg lite lustigt ut på en klippa som hade brunnit, och en tall var lite lustig i formen.

 

Skit i skogen, och även i husen som stod runt om. Killen som brann hade ett rent helvete ett bra tag efter det. Vi som var med mådde väl inte helt bra heller. Jag är osäker på om benet har läkt helt eller om det är ärr kvar.

 

Men man lärde sig nog lite av det. Ta det förbannat försiktigt med eld och brännbara vätskor. Hade det varit "napalm" hade det inte brunnit ut lika fort som det trots allt gjorde... och då... :(

 

Jaja.

Nog hade man väl en del skoj också.

men jag tänker då fasen inte dra upp allting offentligt.

Need to know basis, and you guys do NOT need to know!

 

:)

Link to comment
Share on other sites

Använd inte behållare som är gjorda utav metall eller glas. Dessa ämnen har ett syfte och det är att ge splitterverkan.

 

(Host) De ger även en bra smäll. :) Mina kompisar använde alltid filmburkar och dylikt. Jag trodde mer på stålrör med 4-5 cm diameter och 2 mm godstjocklek. Man ska inte hyckla om att några kg svartkrut i ett stålrör smäller något högre, än de gram svartkrut i packat papper som finns i en kinasmällare. Men det är å andra sidan inte så jättekul när man har stora stålsplitter som flyger över ens huvud...

 

Använd riktig stubin motsvarande.

 

Jag använde alltid riktig krutstubin som jag köpt hos den lokala järnhandlaren. Jag försökte för nöjes skulle göra egen stubin några gånger, men då resultatet inte blev bra, så använde den aldrig för några laddningar.

 

Använd redskap som inte ger statisk elektrisitet eller bildar gnistor typ trä och keramik. Undvik plast och metall.

 

Det är även bra att greppa något jordat innan man börjar pillra med saker, eller allra helst vara kopplad till jord hela tiden. Undvik även gärna kombinationen kattskinnsmantel och ebonitplattformsskor. :)

 

Har sett effekten av att folk har använt bla tomtebloss som stubin. Idag har killen inga fingrar på ena handen.

 

En bekant tände blixtljuspulver direkt med tändare. Den handen såg inte vacker ut, men den läkte ihop efter några månader. En före detta klasskompis sprängde sönder sin hand och miste flera fingrar. Jag har sett bilder på handen tagna precis när han kom in på sjukhuset. De är inte vackra.

 

Det bästa sättet att undvika olyckor är att helt enkelt inte pilla med sånt här överhuvudtaget. Så mitt råd är att ge fan i skiten och lev längre med alla lemmar i behåll.

 

Instämmer. Om man trots alla varningar ändå ska hålla på med det, så är en bra regel:

 

"When you don't know what you are doing, do it neatly."

 

Tänk på att jag var både paranoid och relativt försiktig, men jag var ändå nära att spränga sönder mig några gånger. Det räcker att man klåpar till det en enda gång, så kan det vara kört. Bygga bomber är väldigt kul, men det är ännu roligare att kunna se och ha tio fingrar.

Link to comment
Share on other sites

Kom på några kära MÖP-barndomsminnen:

 

När jag gick på lågstadiet så brukade jag bygga snöborgar. Mitt barndomshem är vid en vändplan och där brukade det varje år finnas en stor snöhög. Embryo-MÖP och embryotekniker som man var, så kunde man inte bygga någon fuskborg som de andra barnen. Nej, här skulle det byggas riktig borg. Så det bar iväg till stadsbibliotekets vuxenavdelning för att leta ritningar över riktiga borgar. Sedan så gjordes det nogranna ingenjörsmässiga ritningar med utsatta mått m.m. för snöborgen, med "alla" finesser som de riktiga borgarna hade. Så min borg var cirka 4 meter hög med helt vertikala väggar som förstärkts genom att jag besprutat dem vatten så de blev is. Den hade dessutom bland annat flerlagersförsvar som täckte varandra, upphöjda eldpositioner, skottgluggar och skyttevärn, multipla torn, redundanta lager för snöbollar, dolda nödutgångar och kunde bara nås via en lång stege. :wub: Jag var kung i mitt kvarter. :D

 

När jag gick på mellanstadiet så byggde jag och en kompis, som bodde utanför stan, en "bunker" på toppen av en höjd. Denna var 2x2x2 m och hade både observationsglugg, vapenförråd, nödutgång och tak av stockar som var täckta med byggplast och 30 cm jord. Jag tror att varje befäl skulle varit stolta åt det slitiga grävandet och bortförandet av stora stenar vi knattar fick utstå. Under byggandet av denna hade vi även några olyckor. Bland annat lyckades kompisen hugga sig själv i huvudet men en yxa, vilket ledde till att han började blöda som en stucken gris. Bunkern hade utmärkt utsikt över en dal, och kombineras med ett "fort" av trä i andra ändan av dalgången. Detta fort var byggt över ett stup, och hade givetvis alla MÖP-finesser som jag redan lärt mig under isborgsbyggandet att en befästning skulle ha, samt några nya jag snappat upp under mina flitiga historiestudier. Jag fann tidigt att de riktigt roliga böckerna på stadsbiblioteket fanns på vuxenavdelningen i allmänhet, och dess historiaavdelning i synnerhet.

 

Vad ska man ha en bunker och ett fort till om man inte har ett krig? Så vi samlade ihop två lag ur klassen, tillverkade vapen i form av påkar, morgonstjärnor, stridsgissel m.m. Vi förde sedan krig mot varandra där vi slog på varandra med dessa vapen. Det hela började lite försiktigt, men eskalerade sedan och blev riktigt allvarligt. Folk flydde igenom brännässlor och skor tappas ned i åar och försvann. Folk blev ovänner på riktigt.

Link to comment
Share on other sites

A2Keltainen: Du är fan min idol! Trodde inte fanns människor som var knäppare än jag! Ta detta som en komplimang!

 

Nu till mina historier:

 

Ca två år sedan. Jag och min kompis var inne i en extremt pyromanisk period. Åtskilliga miljoner myror fick sätta livet till...

Den händelse jag tänker berätta om utspelade sig på en mindre gräsbevuxen väg i en skog.

Vi hade skaffat en sådan där duschflaska man har till blommor. Den fyllde vi med bensin och dränkte därefter in en trädgren med bensin. Vi tände fyr på grenen och blåste bensin på flamman och fick skittuffa eldbollar.

 

Men en gång när jag "eldbollade" gick det inte så bra.

Min hand var indränkt i bensin och strålen "baktände" och tände eld på min hand och pumphandtaget, så jag kastade iväg flaskan en bit. Där låg den i gräset och brann, så jag tänkte trampa på den så den slocknade. Resultatet var att den skruvades upp och dränkte in min fot i brinnande bensin och fjuttade på en stor fläck gräs. Jag sprang fort som fan till en gran och började bryta en gren för att släcka med. Då sa en kompis som var med: "Öh, Skunken... Öh... Det brinner i din sko!" Jag slutade bryta i grenen och tittade ner på foten, men reagerade inte, utan tittade upp och fortsatte att bryta i grenen. Ett par sekunder efteråt reagerade jag, och såg ut som en rodeohäst. Sparkade vilt med det brinnande benet... Samtidigt hade en tredje kompis fått släckt brasan.

 

Då upptäckte jag att min högersko inte var så vit längre, utan snarare brun-svart. Skosnörena hade smält ihop med skon...

Vi dumpade resterna av flaskan och gick hem till var och en. Jag var så jävla rädd att min morsa skulle känna lukten av bensin och rök, att jag nästan inte ville gå hem. (Min moder är nämligen en levande luktdetektor. Hon känner spritlukt genom en munfull av stinkande lökchips, utan synliga tecken på påverkan...)

Morsan reagerade, hursomhelst inte, och jag gick in i badrummet för att ta ut linserna. När jag lutade mig fram mot spegeln ser jag att jag inte har några ögonfransar kvar. Det enda som sitter där de en gång suttit, är små vita bollar. Får panik och drar fram nagelsaxen och klipper bort resterna. Snyggt!

Knallade vidare in i mitt rum och klädde av mig, då jag upptäckte att jag inte hade ett enda hårstrå på högerbenet upp till knät! Sexig med rakat ben! :D

 

Under samma pyroperiod gick jag och pyropolaren upp i skogen bakom huset där tjejen jag gillade bodde i (som förövrigt var den som observerade min brinnande sko). Jag ringde henne på telefonen och ber henne gå ut på altanen och titta upp i skogen. Där uppe stod jag med bensinindränkt hand som vi tände på när hon kom ut. Där stod jag alltså och vinkade med brinnande hand... Skiten slutade ju inte heller brinna, så det blev en del häftigt viftande och vinkande till tjejen... Hon vinkade tillbaka... Min hand var inte så snygg efteråt...

 

 

 

Det dummaste jag någonsin gjort skedde för lite mer än ett år sedan:

 

Jag hade fått ett recept på rökbomber av ett par polare, och pyrotekniskt intresserad som man är skulle man ju (naturligtvis!) testa... Det var två ingredienser man kan köpa i vilken matbutik som helst, nämligen socker och salpeter.

 

Första satsen gick bra, både i tillverkning och användande. 30 gram fyllde hela trädgården med tjock, vit rök.

När jag gjorde andra satsen och släppte konservburken skiten kokade i, i ungefär två sekunder, slog en svetslåga upp ur burken och jag dängde till den med handen. Skiten for ner på golvet, spred runt en massa skit i köket och eldade i stort sett upp hela köksgolvet. Hela huset var fyllt med rök efter ungefär 10 sekunder...

 

När min fader kom hem var jag på holken och höll mig där tills min moder kom hem. Hade jag gått ut hade farsan ryckt av mig huvudet på stubinen... Han var nära på att slå ihjäl mig ändå, när jag kom ut... Farsan --> :dong: <-- jag. Jag --> :bash: <-- farsan

Började chocka senare den kvällen och kunde inte röra mig på ett par timmar... Satt bara och skakade...

 

Jag är så jävla glad att det inte blev mer än det blev. Lite eldad plastmatta, en rasande och mordisk fader, chock och en aning skitstänk i ansiktet (inga ärr eller men...) Hela skiten hade ju kunnat brinna upp...

 

Kan ju säga att jag inte gjort om detta efteråt... Blir fortfarande kall när jag tänker på det... :((

 

Detta är det absolut dummaste jag gjort i hela mitt liv! Det kommer åtminstone inte ske igen...

 

 

En gång när jag var mindre var jag ute med vattenpistolen och dränkte en liten flickas dockvagn. Fadern ifråga kom och förhörde mig om namn och var jag bodde. Jag var stenhård och sa inte ett knyst. Till slut blev han så trött att han sket i mig. Man kanske har en chans under förhören... ;)

 

Detta gjorde inte jag, utan en kompis som jag har vuxit upp med:

Killen ifråga hade en raket han hade för avsikt att smälla av. Inte upp i luften, utan längs med gatan. Samtidigt gick en tjej med dockvagn på gatan. Killen skriker att hon ska flytta på sig, men hon går, på rent trots, ännu saktare. Killen blir förbannad och fyrar av raketen som landar i dockvagnen. Tjejen får upp dockan, men resten brinner upp. Kvar på gatan står ett dockvagnsskelett och en gråtande flicka...

Min kompis blev åtskilliga hundralappar fattigare...

 

Ja, detta var några av de :wub: grejer jag gjort under min korta uppväxt...

Jag kommer säkert på något mer dumt jag gjort efter hand... Då uppdaterar jag.

Link to comment
Share on other sites

A2Keltainen: Du är fan min idol! Trodde inte fanns människor som var knäppare än jag! Ta detta som en komplimang!

 

Tack! :dong:

 

Ca två år sedan. Jag och min kompis var inne i en extremt pyromanisk period. Åtskilliga miljoner myror fick sätta livet till...

 

Får mig att tänka på då jag som barn brände myror med improviserad eldkastare byggd av sprayburk och tändare. Efter lite experimenterade så kom jag fram till att sprutbar plastfilm, som används för att skydda elektronik mot rost, var bäst, då det gav en napalmliknande effekt. :wub:

 

Skiten for ner på golvet, spred runt en massa skit i köket och eldade i stort sett upp hela köksgolvet. Hela huset var fyllt med rök efter ungefär 10 sekunder...

 

En gång när jag hade varit en stygg pojke i skolan, så ringde min klassföreståndare hem till oss. Jag var ensam hemma och höll på att steka bacon. Klassföreståndaren ville prata med mina föräldrar, men då det bara var jag hemma, så nöjde han sig med att prata med mig. Jag ville inte avbryta samtalet på något sätt, då jag inte ville att han skulle ringa igen och prata med mina föräldrar, så jag lät medvetet baconen stå och förkolna i stekpannan. Cirka 5 sekunder efter att jag avslutat samtalet så började brandvarnaren tjuta. Hela köket och hallen var fyllda med baconsmog och det stank något oerhört. Var intressant att förklara detta när föräldrarna kom hem. :D

 

Din fyrverkerihistoria får mig att tänka på när jag tog kollektiv hämnd på en elak typ i kvarteret. Jag hade kinapuffar, tände stubinen och väntade till rätt ögonblick. Sedan kastade jag dem så att de small precis ovanför huvudet på honom. Riktigt roligt och han fick sig en läxa. Jag har väl allmänt gjort en hel del med fyrverkerier som inte direkt rekommenderas på förpackningarna. :bash:

 

En riktigt idiotisk sak jag och en kompis gjorde var att bygga en fälla för en typ vi tyckte illa om. Fällan bestod av en stock som skulle ramla ned i huvudet på honom när han gick på en snubbeltråd. Det tog lite finurligt tänkande att gå honom att gå in i fällan, men till slut så lyckades vi. Det var en ren tur att han inte skadades då stocken ramlade ned över honom.

Link to comment
Share on other sites

När jag gick på lågstadiet så hade jag en ärkefiende i kvaretet. Vi slogs ibland och jag gjorde två saker jag minns extra väl mot honom; En gång så gjorde jag ett bakhåll mot honom och kastade stora asfaltbitar i ryggen på honom. Min plan stöp dock lite på grund av att hade en ryggsäck på sig. En annan gång så byggde jag ett armborst med vilket man kunde skjuta långa spikar. Jag använde detta och sköt flera spikar mot honom. Senare blev vi mycket goda vänner, och jag fick då veta att en av spikarna gått rakt igenom håret på honom rakt ovanför pannan. Med tanken på kraften i armborstet, så är jag verkligen glad att den spiken inte gick fem cm längre ned.

 

Jag bör nog tillägga att jag på gymnasiet blev en mycket skötsam gosse som skötte mitt skolarbete exemplariskt väl. Jag är fortfarande en skötsam gosse, även om jag fortfarande har vissa småanarkistiska tendenser ibland. :D:wub::dong:

Link to comment
Share on other sites

Ja, usch, A2 är nog galnast av oss alla här på SOLDF forumet :P

Men jag (trots min unga ålder :P har väl börjat komma förbi det värsta stadiet) känner igen mig i ganska många av scenarierna här..

 

inget av det här gick då åt helvete (fast flera var nära.. :))

T.ex.. skjuta "RPG" (plast bandy kluba med borttaget skaft + fyverkeri raketer) på nyår, detta var nära åt gå åt helvete när en bil kom åkandes och raketen flög precis framför den, men bilisten fortsatte efter stirrat surt mot oss (jag och mina kompisar som var där) vid slutade efter en 20 - 30 minuter då plasten hadde smältit (usch, kan inte stava.) efter alla raketer. men jävligt kul var det :D

 

och alla dessa hyss med eld.. när jag var fyra.. en kompis hus (med kompisen, inga föräldrar hemma) plus en jävla massa ljus + en jävla massa tändstickor, behöver jag säga mer? hoppas inte.. fick en.. ja minst sagt, enorm utskällning efter det.

Också självklart improviserad eld kastare alá deodorant spray (eller något sorts av spray) med tändare, kombinerat med någon annan lätt antändlig vätska som man, galet nog, slängde upp i luften och försökte sätta eld på innan den nådde marken, detta var sjukt farligt och var nära att förlora allt mitt hår, när jag testade det..

 

hemma byggda "vapen", som jag bygde ihop med en liten plast bläck penna, plus en metall behållare för spetsen och dess bläck, med en liten smällare, som man tryckte ner, och fick stubinen att petas ut, via hålet där spetsen egentligen skulle gå, sen så satte man "ammunitionen" på den, som precis gick igenom det lilla hålet, (svårt att förklara, me försöker :P), tände på, och dumm som man var, höll i handen och hoppades på det bästa, gjorde ett antal sådana här. alla funkade dock, men fick ont i handen. hehe..

och Rökbomber så klart, ett måste för den sanne, inga hi-tech varianter dock, bara pingisbollar kombinerat med aliminium folie, som blev en fin fin rökbomb, och varianter som redan varit nämda här.

Men, jag har vuxit upp lite.. jag vet bättre nu :sniper:

 

Glömde nämna.. också en gång när jag var ute och kastade. körsbär eller något tror jag det var, med en kompis (samma som i eld huset historian) så träffade jag självklart några bilar, varaven blev förbannad och började jaga oss, så vi kutade upp upp, siktade trapporna men vi hinner inte dit för den lilla opeln kommer rusandes i 70 och tvär nitar framför oss, varaven 50 årig gammal man, hoppar ut och ger oss en ordentlig utskällning, han höjde handen lite då och då, men vågade aldrig riktigt slå till oss, så efter en 15 minuters utskällning, sätter han sig i bilen och åker iväg, varav vi står kvar, allmänt skit skrajja, och går staplandes hem till kompisen.

Link to comment
Share on other sites

Jag har gjort många dumma saker i min barndom nedan följer några exempel.Vattenkrig som urartade när jag blandade ättika i vattnet och träffade min syster i ögat som tur var fick hon inga allvarliga skodor.Krig med slangbellor träffade kompisen 1 cm ifrån ögat han har fortfarande efter 20 år ett märke där stenen träffade,sedan har man ju lekt med saltpeter och socker och eldat upp diverse värdefulla föremål straffet blev indragen veckopeng i ett halvår.Eftersom vi bodde när en järnväg så la man stenar och andra föremål på spåret som inte hade där att göra dom flög ivägen bra bit såhär i efterhand så inser man att det var totalt livsfarligt.Nu kommer det allra dummaste jag någonsin har gjort,på kvällen hade jag sett en film om franska revolutionen där dom använde giljotiner dagen efter byggde vi oss en egen givetvis av diverse plankor som blad tog vi en planka eftersom vi inte kunde hitta någon bra kniv,när den var färdig skulle vi pröva den på min kompis lillebror den fungerade han fick plankan i nacken på akuten sa läkarna att han hade änglavakt som klarade sig utan några men(tur att vi inte hittade någon kniv).

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...